Armémuseum

main article image

Segerns pris - Narva 1700

By Armémuseum

I februari 1700 bryter det stora nordiska kriget ut när Sachsen anfaller Sverige. Snart är även Danmark, Polen och Ryssland involverade i konflikten. När svenska armén besegrar den ryska utanför Narvas befästa murar den 20 november blir det en världsnyhet. Ett stort krigsbyte skeppas till Stockholm. I den här utställningen får du uppleva hur firandet av segern blev en enorm propagandatillställning men också vad som hände när krigslyckan vände. I centrum finns de ryska fanor som erövrades i slaget. För drygt 300 år sedan befann de sig mitt i stridens hetta där ryska soldater försvarade dem med sina liv. Utställningen finns att se på Armémuseum fram till hösten 2020.

Foton från utställningen

Rum 1 - Orons höst 1700

Det är en skrämmande tid. För bara tre år sedan dog Karl XI och slottet Tre Kronor brann ned. Den nye kungen är ung och oerfaren. Nu är Sverige dessutom i krig. I september belägrar ryssarna Narva som är en av de viktigaste fästningarna i det svenska Estland. Soldater från hela svenska riket skickas ut i kriget och lämnar oroliga familjer bakom sig. Landets enda tidning rapporterar om kanonmuller och människor på flykt. I december sprids nyheten att Narva är befriat. Men vågar man tro på uppgifterna?

Utställda föremål

  1. Relation om slaget vid Narva Kungliga tryckeriet, Stockholm 1700

Tryckt berättelse om slaget vid Narva vilken lästes upp i svenska kyrkor när man firade tacksägelsegudstjänst den 5 februari 1701. Texten trycktes också på finska, estniska och tyska för att kunna förstås i hela riket, inte bara i den svensktalande delen. Den sju sidor långa texten beskriver den svenska arméns uppmarsch mot Narva, slagordningen samt stridens förlopp. En lista över de viktigaste krigsfångarna avslutar texten. Skriften är troligen författad av fältkansliet som var med Karl XII i Narva. Den fullständiga titeln lyder: Kårt doch Sanfärdig Berättelse om den Glorieuse och i Manna minne Oförlijklige Seger/ Hwarmed den Aldrahögste GUD den 20 November hafwer behagat wälsigna Kongl: May:tz af Swerige Rättmätige Wapn emot Desz trolöse Fiende Czaren af Muscow. Narva den 28 Novemb: 1700.

Rum 2 - Fest i februarimörkret

Den 5 februari 1701 firas segern vid Narva i hela rikets kyrkor. I Stockholm anordnas ett alldeles extra påkostat firande. När tacksägelsegudstjänsten är slut fylls gatorna med människor. Kanonsaluten dundrar över staden och kyrkklockorna dånar. I den mörka kvällen glittrar ljus i tusentals fönster. Högst upp på Brunkeberg lyser en enorm pyramid. Folk vandrar runt i den märkligt upplysta staden för att titta på alla dekorationer. Till och med riksänkedrottningen, Hedvig Eleonora, är ute på stan. Från kyrkorna hörs musik och på stadens alla krogar är det fest.

Utställda föremål

  1. Fana för den ryska staden Pskovs 1:a streltserregemente under befäl av överste Ivan Michailovitj Kokosjkin. Fanan erövrades sv svenska trupper under en rekognoceringstur vid sjön Peipus stränder under hösten 1700. Den skickades till Stockholm och anlände till staden ungefär samtidigt som nyheterna om segern i Narva nådde huvudstaden. Den hängdes upp i Storkyrkan. Kinesisk sidendamast med målad dekor föreställande den ryska dubbelörnen, helgonet Sergej av Radonesj samt den heliga treenigheten. Tillverkad 1693. Duk: 299x328 cm. ST 21:37

Rum 3 - En solig augustidag 1701

Den 21 augusti 1701 är Skeppsbron i Stockholm full med människor och hästar. Alla fanor, kanoner och pukor som vunnits i Narva har anlänt från Estland och ska visas upp i en parad. Nu får stadens invånare äntligen se det rika byte som prästerna berättat om. Några av åskådarna på gatan har själva varit med i striden men skickats hem – skadade och sjuka. De ryska krigsfångarna som en gång stridit under fanorna och förlorat dem sitter fängslade i hus runtom i staden. De vill inte se eländet.

Utställda föremål

Inför kriget mot Sverige satte tsar Peter upp flera nya regementen. De fick en vit livfana och elva färgade kompanifanor. Fanorna tillverkades i Moskvas Kreml. Tre skräddare Grigorij Timofejev, Jekim Kazantsev och Danila Vasiljev sydde sidendukarna. Tyger, färger, bladguld och material till stänger och spetsar köptes från handlare i Moskva. Under början av år 1700 gjordes 165 fanor för 14 regementen. Under sommaren gjordes ytterligare 180 fanor. Dessa gjordes något enklare. I de ryska arkiven finns ingen information om vilka fanor som gjordes till vilka regementen. På slagfältet syntes också ett antal fanor av äldre typ med religiösa motiv målade i guld och silver.

Rum 4 - En tusenårig tradition

Krigsbytet är det synliga beviset på att ens motståndare tvingats ge upp. Genom att visa upp det görs segern verklig för dem som inte var med i fält. Med en påkostad parad hyllas vinnaren och förloraren förödmjukas. Från antikens Rom till andra världskrigets Moskva har traditionen levt vidare. De erövrade fanorna har burits fram till gudar, kungligheter och statsöverhuvuden för att sedan sparas som symboler för militär makt.

Historiska triumfparader

Bild 1: År 70 erövrade kejsar Titus och den romerska armén Jerusalem. Triumftåget är avbildat på Titusbågen i Rom. Foto: David Castor Bild 2: Den tysk-romerske kejsaren Maximilian I gav år 1512 konstnären Hans Burgkmair i uppdrag att skapa en serie bilder som skulle visa kejsarens krigiska framgångar i form av en fiktiv segerprocession. Detta manuskript är en senare kopia av okänd konstnär. Foto: Spanska nationalbiblioteket Bild 3: Segerparad hållen i Moskva den 12 december 1709 för att fira de ryska segrarna i Lesnaja och Poltava. Kopparstick av P. Picard. Foto: Kungliga biblioteket Bild 4: Troféparad hållen i Stockholm efter slaget vid Svensksund 1790. Oljemålning av Pehr Hilleström. Foto: Nationalmuseum

"Gud hjälpe oss!"

Människors religiösa tro blir som mest påtaglig när livet står på spel. Tron på gudomligt beskydd och ett liv efter döden hjälper soldater att utföra ett uppdrag som de flesta skulle vilja slippa. Bönen blir en del av krigets vardag. Därför används ofta religiösa symboler på militära fanor och standar. Under 1600-talet var det vanligast i katolska och ortodoxa stater där avbildningar av Kristus, jungfru Maria och olika helgon hörde till traditionen. I protestantiska länder använde man hellre geometriska mönster, heraldiska vapen eller motiv från den antika historien. När en fana var nytillverkad och skulle börja användas anordnades en gudstjänst där den välsignades. Den gudomliga kraften i fanan skulle skydda soldaterna i fält. I ortodox tradition är ikonen inte en vanlig bild utan ett fönster mot det gudomliga. Helgonen kan genom bilden få en direkt kontakt med de troende.

Utställda föremål

Ikon ”Frälsaren – ej skapad av människohand”. Tillverkad i Moskvas rustkammare vid slutet av 1600-talet. Ikonen användes vid gudstjänster i fält och togs som byte i slaget vid Narva. Inlån från Historiska museet.

Skyddsbön mot olyckor. Denna nedskrivna bön har ägts av en av de ryska soldater som belägrade Narva. Inlån från Riksarkivet.

Rysk lansfana. Maria och Jesusbarnet återges i den komposition som kallas "Ömhetens Gudsmoder". I kransen står: "Över dig, Fader, gläds var skapad varelse, änglarnas skara och människosläktet. Du ger ljus åt de rättrognas kyrka. Vi, dina barn, lovsjunga dig, milde Fader." Gjord i Moskva vid slutet av 1600-talet. ST 23:239.

Vi samlas under fanorna

Med jämna mellanrum fylls städernas gator och torg med fladdrande fanor. Under dem vandrar deltagarna i politiska demonstrationer, prideparader och idrottsevenemang för att signalera sin grupptillhörighet. Fanor som bärare av identitetssymboler är vanligare än någonsin och ofta väcker de starka känslor hos åskådarna. Den militära fanan användes på 1600-talet för att ge signaler med i strid. Den var också ett igenkänningsmärke och samlingspunkt för de soldater som hörde till samma kompani. Förlorades fanan på slagfältet riskerade kompaniet att skingras och därför var det dödsstraff på att frivilligt lämna den till fienden. Av den anledningen var fanorna de mest eftertraktade troféerna. Under lång tid var det vanligt att ett regemente sattes upp för ett särskilt fälttåg. När de nytillverkade fanorna skulle fästas på stängerna fick varje soldat i kompaniet spika i var sin spik. På det sättet förband de sig rent fysiskt att följa den. När kriget var över revs duken av stången för att upplösa förbandet.

Bild 1: Hammarbys supportrar på väg till match. Foto: Bildbyrån Bild 2: Avslutningsparad vid Stockholm Pride 2013. Foto: Frankie Fouganthin Bild 3: Arbetarrörelsens röda fanor vid 1:a majtåg. Foto: Joakim Öhman/TT Nyhetsbyrån

Utställda föremål

Fanstång Västeuropeisk infanterifana, 1600-tal. Stången bär spår av rituell spikning. Förutom de spikar som fäste duken mot stången finns en mängd spikar fästa genom ett tygband som virats kring stången. Detta för att alla soldater i kompaniet, ofta 150 män, skulle få plats att slå i var sin spik. ST 10132.

Rum 5 - En kall och blöt vinter i Narva 1700

Troféerna som visas upp på Stockholms gator har vunnits till ett högt pris. Striden utanför Narvas murar har lämnat drivor av kroppar utspridda över slagfältet. Den svenska armén drar snabbt vidare men alla kan inte följa med. Några överlevande får resa hem men många sjuka och sårade måste stanna kvar i fästningen. Mat och mediciner är det ont om. De som överlever kölden, svälten och rödsoten måste leva med minnet av det blodbad de upplevt.

Utställda föremål

Rock för officer i rysk tjänst. Sydd av kläde och siden. Krigsbyte från Narva. De meniga soldaternas uniformer var sydda i tjockt, valkat ylletyg. Det är ett material som håller värmen även när det är fuktigt. I Narva frös dock soldaterna. Inlån från Livrustkammaren.

Kritpipa och eldstål. Dessa föremål hittades nära Handöl i jämtländska fjällen och har ägts av svenska soldater på marsch från Norge. Typen var vanlig i hela Europa. Att röka pipa var ett av de få nöjen som en soldat fick unna sig i fält.

Brev skrivet av Larion Stepanov tillhörande Pskovs streltserregemente till sina föräldrar. Han skriver att soldaterna håller på att gå under av svält och kyla. Han ber sin pappa komma till Narva och ta med sig stövlar och en päls åt honom. Detta är ett av 19 brev från soldater i samma regemente. Inlån från Riksarkivet.

I slagfältets lera

Ett oväntat snöfall skymmer sikten och skapar kaos och panik. Musköt- och kanonkulor viner genom luften. Värjor och bajonetter sticks genom kroppar. Soldaterna hugger och skjuter sig fram och överallt ligger livlösa människor. En del försöker fly och blandas med tusentals civila som finns i lägret. Många kläms och trampas ihjäl i virrvarret bland människor och hästar. Andra drunknar när de försöker ta sig över Narvafloden. I krutröken och oväsendet händer det att soldater råkar döda någon på den egna sidan. När den ryska armén kapitulerade låg 11 000 döda kroppar kvar på slagfältet. Därmed är Narva ett av de blodigaste slagen under stora nordiska kriget.

Rum 6 - Drömmen som sprack

I Stockholm skissar hovarkitekten Nicodemus Tessin d.y. på ett nytt palats. Troféerna som tagits i kriget förtjänar en egen byggnad. Genom att minnas segern vid Narva ska Sveriges position som stormakt manifesteras. Men verkligheten är en annan. Krigslyckan har vänt och efter slaget vid Poltava 1709 är den svenska fältarmén utplånad. Karl XII styr Sverige på distans från Osmanska riket och riksrådet väntar in hans brev inför varje beslut. I juni anländer ännu ett hot med ett fartyg från Baltikum. Pesten har kommit till staden.

Fasadritning för ett nytt trofépalats, ca 1706, foto: Krigsarkivet

Utställda föremål

Rum 7 - Minnet av Narva

Segern vid Narva kom att bli en del av den närmast mytiska historieskrivningen kring Karl XII. Den blev det främsta exemplet på att Sverige hade förmåga att besegra en överlägsen motståndare. I 1800-talets framväxande nationalism blev historiska krigarkungar populära. I litteratur och konst målades hyllande porträtt av de forna hjältarna. Efter andra världskriget stod krigande härskare inte lika högt i kurs och i det moderna samhället riktades blickarna hellre framåt än bakåt.

Text: Karin Tetteris

Narva, Cederström, Gustaf, 1910, Foto: Nationalmuseum

Utställda föremål

Metadata

  • Date updatedApril 1, 2020

Order this image

Share to