Sjösättning

Ett fartyg byggs som bekant på land. När det är klart, eller åtminstone tillräckligt klart för att kunna flyta så att byggnationen kan fortsätta i vattnet, så sjösätts det. Sjösättningen är självfallet en milstolpe i fartygets historia och ofta det datum som räknas som någon slags födelsedag för skeppet. I fotosamlingarna vid Statens maritima och transporthistoriska museer finns därför en stor mängd fotografier som visar just sjösättningar, och några av dem visar vi här.

När fartyget konstrueras är det vanligtvis placerat på en stapelbädd, det vill säga en konstruktion av trä och/eller betong som fartygets köl vilar mot. Sjösättning kallas därför också ibland för stapelavlöpning eller att skeppet "går av stapeln" (och därifrån torde det vardagliga uttrycket att någonting har sin början komma). Fartygets skrov sjösätts allt som oftast innan det är helt färdigkonstruerat. Anledningen till det är att sjösättningen frigör utrymme på land för att påbörja nästa fartygsbyggnation.

Stapelbädd på Karlskronavarvet. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V45926.
Minfartyget HMS Älvsnabben på stapelbädden. Marinens pressdetalj, Sjöhistoriska museets arkiv/SMTM. CC by sa. Fo 196815.

Tekniker för sjösättning

Det finns olika tekniker för att sjösätta ett fartyg. Den som kanske de flesta tänker på är att skrovet helt enkelt glider av stapeln med fören eller aktern först ut i vattnet. Denna metod ställer krav på att skeppet fångas upp efter sjösättningen eftersom det är tungt och kan få ordentlig fart i vattnet. Det händer ibland att fartyget fastnar på stapeln och inte glider ner i vattnet av olika skäl. Det finns en skröna från Karlskronavarvet att just detta hände vid ett tillfälle när dåvarande försvarsminister Allan Vougt (1895-1953) skulle förrätta dopet. En varvsarbetare lär ha kommenterat det hela med att "... hon (alltså fartyget) var väl rädd för Vougt" vilket på Karlskronadialekt låter snarlikt ordet fukt. Bildserien nedan visar sjösättning av minfartyget HMS Älvsborg, som gick av stapeln 1969.

HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43951.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43949.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43948.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43947.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43946.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43945.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43944.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43943.
HMS Älvsborgs sjösättning 1969. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V43942.

Notera hur bogserbåtarna går ut i hamnbassängen på de sista bilderna för att fånga upp det tunga skrovet och föra det till kajen. Fartyget är som synes långt ifrån färdigställt, det saknas allt från överbyggnader till kanoner. Fartyget levererades till flottan först ett och ett halvt år senare. Fartygen kan också sjösättas med långskeppssidan mot vattnet och på så vis lämna stapelbädden på tvären, så att säga. Denna teknik torde vara mindre utrymmeskrävande än den förstnämnda eftersom skrovets vattenmotstånd blir avsevärt större än om fören eller aktern är det första som når vattnet.

Sjösättning av ubåten Najad år 1942. Skrovet lämnar stapelbädden med babordssidan mot vattnet. Stenbergs bilder, Sjöhistoriska museets arkiv/SMTM. CC by sa. Fo16615A.
Torpedbåten HMS Västerviks sjösättning vid skrovhallen på Karlskronavarvet. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V61491.

En tredje teknik för att sjösätta fartyg är att skrovet sänks ner i vattnet med hjälp av en travers eller en kran. Denna metod går kanske inte att göra på de allra största skroven, men fungerar utmärkt på lite mindre skepp. Vid en genomgång av sjösättningsbilderna i våra samlingar tyder på att sjösättning genom nedsänkning tycks ha varit mer vanligt förekommande på Karlskronavarvet. När en moderniserad ubåt sjösattes på försommaren år 2019 gjordes även det på detta vis.

Sjösättningen som ritual

Sjösättningar i flottan är vanligtvis högtidliga tillfällen som bevistas av diverse digniteter tillsammans med paradvaktstyrka och så vidare. Ibland kan även kungligheter dyka upp och skänka sin glans åt stapelavlöpningen. Ofta spelar musikkåren, eller delar därav, och stapelavlöpningen följs av en middag med tal. Fartyget ges ofta sitt namn vid sjösättningen.

Vaktstyrkan, en flaggman och övriga dignitärer vid ubåten Sjöormens sjösättning. Okänd fotograf, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. DO14964:1.
Musikkåren spelar upp vid sjösättningen av en torpedbåt. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V56517.
Middag i sjöofficerssällskapets mäss efter sjösättningen av ubåten Delfinen. Lennart Bergqvist, Marinmuseums arkiv/SMTM. CC by sa. V21815.

Det händer också att det delas ut gåvor vid sjösättningarna, antingen till fartyget eller från varvet till de som var inbjudna gäster. I samlingarna på Marinmuseum finns några exempel på sådana gåvor som presenteras här nedan.

Fotnot Bilden överst visar sjösättningen av skolfartyget Jarramas år 1900. Foto Karl Karlsson Atelier, Sjöhistoriska museets arkiv/SMTM. Public domain. F046784A.

Text: Johan Löfgren, intendent

Share to