Nils Rodéhn i förarsätet på flygplan Albatros nummer 618, samma flygplan som han förolyckades i den 5 februari 1920
Nils Rodéhn - (1892-1920) - "Sveriges skickligaste flygare"
Strax efter klockan 11 torsdagen den 5 februari 1920 startade fältflygare, löjtnant Nils Rodéhn och passagerare, underlöjtnant Rudolf Hedenblad, i flygplan Albatros nr. 618 från Flygkompaniet på Malmen utanför Linköping. Uppdraget för flygningen var att Hedenblad, tjänstgörande vid Första livgrenadjärregementet (I 4) skulle förberedas inför kommande flygutbildning på Malmen. Flygturen blev däremot kort. Efter en rad avancerade manövrar kom flygplanet in på alltför låg höjd och slog i marken. Det 27:e och 28:e dödsoffret inom svensk flygning var ett faktum. Nils Rodéhns död innebar att en mycket hyllad flygare gick ur tiden.
Nils Rodéhn vid studentexamen, 1910
Ateljé A. Wiklund, Stockholm
Nils Rodéhn föddes i en borgarfamilj i Karlskrona år 1892. Vid 6 års ålder fortsatte uppväxten i huvudstaden då fadern Fredrik, som var handlare, flyttade sin verksamhet till Stockholm. År 1910 tog Nils studentexamen från Högre Latinläroverket och därefter följde studier vid Krigsskolan på Karlberg.
Idrott var ett stort intresse. Bandy, fotboll och gymnastik tog mycket tid under ungdomsåren. Hösten 1913 blev Nils uttagen som en i truppen för en uppvisningsturné i USA som Stockholms gymnastikförening var inbjuden till.
Linggymnastik på Svenska spelen på Stockholms stadion, 1916
De uttagna från Stockholms gymnastikförening till USA-turnén 1913. Nils Rodéhn står som sjunde person från vänster i mittenraden
Nils dagboksanteckningar vid besöket i Jamestown under USA-turnén 1913
Militärutbildning
Den militära banan fortsatte på Södermanlands regemente utanför Malmköping. Efter slutförd officersutbildning sökte Nils sig till flyget och Flygkompaniet på Malmen utanför Linköping. På grund av det höga trycket vid militärflyget år 1916 förlades den grundläggande utbildningen till Thulins flygskola i Ljungbyhed under september 1916. Efter en dryg månad var flygcertifikatet avklarat.
Den 24 september 1916. Nils Rodéhn vid flygplan Thulin A.6 efter att ha klarat flygförarproven på Thulins flygskola i Ljungbyhed
Kort efter utbildningen i Ljungbyhed började Nils tjänstgöring på Flygkompaniet i Malmslätt. Utbildning till fältflygare avslutades under våren 1917. I tjänsten följde sedan uppdrag som provflygare av olika flygplanstyper, flyglärare och från våren 1919 som chef för flygskolan inom Flygkompaniet.
Flygarframgångar
Nils Rodéhn framför flygplan Thulin K på Malmen efter att ha satt höjdrekord.
Under de sista drygt tre levnadsåren utmärkte sig Nils flertalet gånger från flygförarsätet. Länge innehade han höjdrekord efter en flygning på 5000 meters höjd.
Nils Rodéhn var också tidigt ute med flygreklam när han och ett par kollegor spred flygblad från luften inför den stundande invigningen av Idrottsborgen i Linköping i september 1919.
Ibland sågs Nils flyga på låg höjd; ofta med Linköping som fond. På bilden nedan syns till exempel stadens domkyrka tydligt.
Döderhultarens träskulptur Äktenskap tillägnad Nils Rodéhn
Foto: Stina Hedvall
Träskulptören Axel Pettersson, mera känd som Döderhultaren, var mycket intresserad av flygning och besökte då och då Malmen. Efter att fått sig ett par flygturer med Nils som förare tackade han genom att ge Nils skulpturen Äktenskap med den personliga dedikationen: Från Axel Pettersson till Flygaren och Vännen Rodéhn den 2/9 1919. En ringa gärd af tacksamhet för tvänne i allo förstklassiga ”himlafärder”. Länge leve Br Rodéhn!!!
Utdrag ur tidningsartikel efter Nils Rodéhns flygning Ystad-Haparanda-Boden utan mellanlandning
Mest känd blev Nils Rodéhn för långdistansflygningen den 21 september 1919. Efter att startat från Ystad med flygplan S 18 nummer 984 flög han under sju och en halv timme non-stop. Turen gick norr över Sverige, via Haparanda och sedan söderut till Boden; totalt 1420 kilometer. För denna insats blev han belönad med Svenska Aeronautiska Sällskapets minnesplakett i guld samt stor uppmärksamhet i pressen.
Engagemang för flygsäkerhet
Allt inom flygarlivet var däremot inte solsken, långtifrån. Dessa tidiga år för det svenska flyget kantades av många haverier, många med dödlig utgång. Ett flertal av haverierna stod Nils Rodéhn själv för. Nils och hans kollegor hade en bestämd uppfattning om att många av haverierna berodde på att flygplanen var utrustade med alltför klena motorer för att klara flygningar i hårt väder. Detta påtalade de också genom en debattartikel i Svenska Dagbladet 1918.
För att bättra på kunskaperna om flygutbildning och flygsäkerhet fick Nils Rodéhn under våren och sommaren 1919 åka på studieresa till Frankrike. Där besöktes olika flygskolor för att ta del av de franska erfarenheterna från första världskriget. Vid återkomsten till Sverige kunde Nils och hans resepartner; chefen för Flygkompanet Gösta von Porat, dela med sig av den mycket värdefulla kunskapen om hur en flygförare ska agera för att häva spinn av ett störtande flygplan. Detta var något som hittills varit okänt i Sverige.
Flyghangarer i Frankrike förevigade vid Nils Rodéhns besök 1919
Missöde och sista flygningen
Under senhösten 1919 intensifierades engagemanget i frågan om den svenska flygutbildningens kvalité. Då en flygning den 1 oktober slutade med haveri och benbrott så hade Nils ett par månader i sjukhussängen för att följa och göra inlägg i debatten. Därefter följde rehabilitering i Stockholm. Den 2 februari 1920 var Nils åter i flygtjänst på Malmen. Tre dagar senare skedde den ödesdigra sista flygningen.
Nedan syns fyra av Nils kollegor vid hans störtade flygplan på Malmen; Ferdinand Cornelius, Gösta von Porat, C. Philipsson och Gösta von Segebaden.
Källor:
Stora delar av Nils Rodéhns efterlämnade arkiv finns i Flygvapenmuseums samlingar. Fotografier, brev och tidningsklipp därur har använts till denna text.
Läs gärna mer om Nils Rodéhn och hans liv i boken Fältflygaren Nils Fredrik Rodéhn. Löjtnant vid Södermalms regemente. Dramadokumentär Ett kort och hängivet flygarliv 1892-1920 av Thure Svensson; Ikaros ÖFS förlag, 2019.
Text: Sofia Svalmark
Begravningsprocessionen mellan Linköpings domkyrka och järnvägsstationen den 8 februari 1920. Tidningsklipp från Aftontidningen.
Order this image
