Dammsugare
Dammsugare Peter Häll/Tekniska museet

Electrolux samling

Vid produktutveckling är det viktigt att bevaka utvecklingen av de produkter som olika konkurrenter lanserar. Electrolux har därför genom åren köpt in och testat ett stort antal produkter från andra tillverkare. Med tiden växte samlingen av konkurrentmaskiner och egna produkter så pass att man till och med inrättade ett eget museum. 1950 fanns cirka 150 olika fabrikat representerade i samlingen.

Det är denna samling som 1999 infogades i Tekniska museets föremålssamling. Electrolux-samlingen består idag av cirka 400 dammsugare och nästan lika många dammsugartillbehör. Förutom dammsugarna finns 53 bonare, 51 vitvaror i form av kylskåp och spisar, samt 266 övriga föremål, som till exempel olika köksapparater, massageapparater, hårtorkar, grammofonmotorer, en värmelampa, en ryktskrapa, luftfuktare och något som kallas för "bedövnings- och extraktionstillbehör". Mest information finns kring Electrolux egna produkter. Samlingens övriga föremål är däremot mer bristfälligt dokumenterade.

Electrolux är idag ett världsledande företag som tillverkar hushållsprodukter. Grunden för företaget var försäljningen av dammsugare som till en början tillverkades av AB Lux. Axel Wenner-Gren (1881-1961) var mannen som skapade den organisation som 1919 fick namnet Electrolux. I slutet på 20-talet började man också tillverka kylskåp enligt Baltzar von Platen och Carl Munters konstruktion.

Tvätt- och diskmaskiner samt frysboxar tillfördes sortimentet på 50-talet. Tillverkningen av spisar integrerades i koncernen på 60-talet i och med köpet av Elektro-Helios. Electrolux historia har varit präglad av uppköp av tillverkare med liknande produkter eller inom en marknad som varit intressant för expansion.

Kyl/frys

Kylmaskin, experimentmodell av von Platen - Munters konstruktion. Anordningen var färdig i augusti 1922. TM2575 Foto: Tekniska museet

1922 presenterade de två unga teknologerna Baltzar von Platen och Carl Munters vid Tekniska Högskolan i Stockholm ett examensarbete som väckte stor uppmärksamhet. Det var en kylmaskin som med en enkel tillämpning av absorptionsprocessen omvandlade värme till kyla. Värmekällan som startade processen kunde antingen vara el, gas eller fotogen, vilket gjorde systemet väldigt flexibelt. Den första serien om tio kylapparater till kylskåp tillverkades vid Ankarsrums bruk i Småland. Själva skåpet tillverkades vid AB Åtvidabergs Industrier och den slutgiltiga monteringen gjordes på en verkstad i Stockholm. De två uppfinnarna behövde dock pengar till utveckling och marknadsföring av sin produkt och bildade 1923 de två bolagen AB Arctic och Platen-Munters Refrigeration System. I och med detta kunde man starta en egen om än blygsam tillverkning av kylskåp vid en ny fabrik i Motala.

Electrolux övertog tidigt verksamheten och lanserade 1925 sitt första kylskåp på marknaden. Detta fick modellbeteckning D, hade en volym på 91 liter, samt kylapparat och armatur inbyggda i en "puckel".

Electrolux lilla värmedrivna kylskåp modell L 1 på 28 liter. L3935 Kjell Karlsson, Tekniska museet

1930 presenterades det första inbyggnadskylskåpet, modell M 3. De tidigare modellerna var fristående. Året därpå kom det första luftkylda kylskåpet, modell L 1, som var mycket efterlängtat och ett tekniskt genombrott. Electrolux tillverkade 1936 sitt miljonte kylskåp och i medelklasshushållet började kylskåpet alltmer bli en självklarhet.

Kylskåpen växte snabbt i volym vilket av driftsekonomiska skäl gradvis framtvingade en övergång till kompressordrift. Resultatet av denna övergång kunde ses i slutet av 1950-talet då de helt nya högskåpen presenterades. Dessa var kombinationsskåp med förvaringsutrymmen för kyl, frys och sval. Den allt snabbare växande djupfrysningsindustrin skapade en efterfrågan på frysboxar och 1956 presenterade Electrolux sin första frysbox, City Box.

Museets urval av Kyl/frys:

Spisar

I samlingen finns 16 st. spisar av vilka de flesta är tillverkade av Elektro-Helios AB. Detta företag, som till en början hette Elektriska Aktiebolaget Helios, grundades den 27 mars 1919 i Stockholm av två herrar vid namn Direktör R Lilja och Ingenjör S Andersson-Genlott. De bryter sig ur Elektriska AB Volta som var ett ledande företag i den elektriska branschen. Den elektriska spisen blev en verklig succé i samband med att elnätet byggdes ut. Spisen blev en av Elektro Helios stora produktgrupper. I början på 1930-talet utvidgade man sortimentet med restaurangspisar och bageriugnar. 1948 fanns det 200.000 elspisar av märket Elektro Helios i de svenska hemmen. Som mest fick de en marknadsandel på 80 procent i Sverige.

För att ytterligare få in kapital i företaget gick ASEA 1936 in som majoritetsägare och 1962 fusionerades Elektro Helios med Electrolux.

Under 1920-talet introducerades termostaten på ugnen vilket naturligtvis underlättade gräddningen radikalt. Under 1950 och 1960-talen introducerades flera nyheter som fönster i ugnsluckan, grill, inbyggd ugnstermometer och den temperaturstyrda Ego-plattan. Under 1970-talet kom den idag så populära glaskeramikhällen som ersatte de traditionella gjutjärnsplattorna och några år senare introducerades varmluftsugnen.

I Sverige presenterade Husqvarna Vapenfabrik AB en mikrovågsugn för professionellt bruk 1961 och 1969 kom Husqvarna Cupolugn som var en mikrovågsugn för hushåll. Denna ugn fick stor uppmärksamhet beroende på sin design. Maten placerades under en kromad kupol, vilket gjorde att ugnen mer såg ut som ett rymdskepp än ugn. Designer var Carl Arne Breger. Det stora genomslaget för mikrovågsugnar i Sverige kom först på 1980-talet.

Museets urval av spisar:

Tvättmaskiner, Assistent m fl

Electrolux köpte 1944 Bohus Mekaniska Verkstads AB i Göteborg. Därmed gjorde man en inbrytning på ett nytt produktområde - kommersiell tvättstugeutrustning. När det gällde tvättmaskiner för hushållsbruk kom dessa först 1951 då modell W 20 "flytande vingen" introducerades. Detta var en tvättmaskin av agitatortyp, dvs. en kittel i vilken det fanns en vinge som genom sina rörelser fick vattnet att cirkulera. Maskinen var även hopbyggd med en centrifug så att man effektivt kunde avvattna kläderna. Agitatortekniken övergavs dock ganska snart och man gick över till cylindertvättmaskiner som är standard i dag. 1961 kom Electrolux första helautomatiska frontmatade tvättmaskin EM 505. Under 1970-talet kommer flera olika modeller, toppmatade och frontmatade, samt torktumlare.

Electrolux bänkdiskmaskinen D10c "runda burken". L3962 Kjell Karlsson/Tekniska museet

1959 presenterades Electrolux första diskmaskin; bänkdiskmaskin, mod D 10. Maskinen blev genast mycket populär och fick smeknamnet "runda burken". Diskmaskinen var manuell, man fick själv tappa på och av vattnet. "Runda burken" fungerade omvänt mot dagens diskmaskiner, disken snurrade runt i sina korgar och träffades av stationära strålar.

I dag står disken still medan vattenspridaren i botten på maskinen snurrar runt och sprider vattenstrålarna över diskgodset. 1966 kom den automatiserade versionen mod D100, som tillverkades fram till 1972. Nu var det bara att plocka in disken i maskinen, dra igen skjutdörren och ställa in vredet så skötte maskinen resten.

Frontmatad golvdiskmaskinmodel Elux-Miele G 50. Diskrum i rostfritt stål, för 12 kuvert. L3855 Kjell Karlsson/Tekniska museet

1966 introducerades också en frontmatad golvdiskmaskin; Elux-Miele G 50. Electrolux samarbetade med Miele vid den här tiden när det gällde tvätt och disk. 1968 köpte Electrolux Benco-verken i Malmö och kunde i och med detta presentera sin första egenproducerade golvdiskmaskin. BF 606 hette den och var en helautomatisk frontmatad golvdiskmaskin. Vad som sedan följer är främst bara förbättringar av konstruktionen: lägre ljudnivå, mindre åtgång av vatten och el, samt större flexibilitet gällande inredningen i maskinerna.

Hushållsmaskinen Assistent från 1940. Lennings design var i stort sett oförändrad de kommande decennierna. TM40293 Foto: Tekniska museet

Köksmaskin Assistent L3859 introducerades 1940 och bifogades då med en speciell samling kristidsrecept. Formgivaren till denna produkt var Alvar Lenning, som gav maskinen en tidstypisk strömlinjeformad rund design som stod sig ända fram till 1969 med några smärre förändringar. 1969 kom Assistent Variomat mod N 6 som skilde sig från den gamla genom sitt nya motorstativ som var mer kantigt. Färgsättningen var ljusbeige/grå. De stora nyheterna på Assistent Variomat var att den hade steglös tid- och varvtalsreglering. 1990 introducerades köksmaskin Assistent i USA under namnet Magic Mill.

Museets urval av tvättmaskiner, assistenter mm:

Dammsugare, bonare

Dammsugaren är grönmålad och firmanamnet Salus står i guldbokstäver ovanpå den cylinderformade maskinen. L3585 Kjell Karlsson/Tekniska museet

Dagens dammsugares historia kan sägas börja 1907 då en amerikan, Murray Spangler, fick patent på en maskin som med sin motorfläkt och dammpåse tekniskt liknar dagens maskiner. Patentet köptes sedan av William Hoover som kom att slå mynt av idén och vars företag med tiden blev en av de främsta dammsugartillverkarna. Eberhardt Seger fick 1910 det första svenska patentet för dammsugare. Seger hade ett företag som monterade och sålde en svensk variant av den amerikanska dammsugaren av märket Santo. Den kallades Salus.

Elektriciteten hade fått spridning i samhället när Axel Wenner-Gren 1912 lanserade en dammsugare för hushållet. TM29002 Foto: Tekniska museet

Museets tidigaste "Electroluxdammsugare" är egentligen inte tillverkad av Electrolux utan av föregångaren, Lux AB. Lux modell I tillverkades 1912. Ännu hade dammsugaren inte blivit särskilt användarvänlig och den var svår att flytta på. Museets exemplar torde vara ett av ytterst få, kanske det enda, som finns bevarat.

Modell II & III påminde om modell I, men med modell IV som lanserades 1919 prövade man ett radikalt annorlunda koncept; en lätt och behändig dammsugare med spännande design. Tyvärr visade det sig att den inte var lika behändig som reklamen ville påskina och sugförmågan var heller inte mycket att skryta med. Modellen blev aldrig någon försäljningssuccé. Bilden ändrades när modell V introducerades 1921. Man gick tillbaka till att ha maskinen på golvet men utrustade den med medar och ett pistolhandtag för att underlätta hanteringen. Electrolux fick sin första storsäljare.

Electrolux anlitade på 1950-talet den amerikanske formgivaren Raymond Loewy. L3655 Kjell Karlsson/Tekniska museet

1938 kom modell Z 30 i tidstypisk strömlinjeformad design av den amerikanske formgivaren Lurelle Guild.

Under lång tid hände inte mycket nytt på dammsugarfronten men 1957 lanserades Modell Z 70 som blev mycket uppmärksammad för sin formgivning av den kände svenske formgivaren Sixten Sason.

Electrolux hade ännu inte en egen designavdelning utan lät flera kända designers formge sina produkter. Man engagerade bland annat en av de främsta amerikanska formgivarna, Raymond Loewy, för att formge golvbonare. Han är bland annat känd för att ha formgivit 1940-talets Greyhoundbussar och han är även upphovsmannen bakom Shells snäcklogotyp.

1964 etablerades en designavdelningen under ledning av Hugo Lindström och året efter introducerades modell Luxomatic med bland annat kabelvindan och dammindikatorn. Man började arbeta mer med att utveckla och testa alternativa modeller av vilka många aldrig kom att förverkligas.

1990 inrättades en innovationsavdelning som bland annat fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att realisera tankarna på en städrobot för privat bruk. Drygt tio år senare serietillverkades den självgående dammsugaren "Trilobite".

Även om Electrolux på senare år frångått sitt "limpkoncept" något, slås man av hur likformigt utbudet på den svenska dammsugarmarknaden har varit under de första 100 åren. I Sverige har ju marknaden totalt dominerats av Electrolux, som tidigt funnit ett fungerande designkoncept som de sedan utgått ifrån och modifierat. Så har det inte varit i andra länder. Insikten infinner sig först när man tar del av denna dammsugarsamling och därmed får en större överblick över det digra produktutbud som funnits utomlands. Samlingen är världsunik men dessvärre saknas det ofta information om såväl tillverkare som tillverkningsår på många av de utländska maskinerna.

Museets urval av dammsugare och bonare:

I samband med dammsugarens 50-årsjubileum hade Tekniska museet en utställning om detta. Här är en film från invigningen.

Film från pressvisning med demonstration av dammsugare från olika tider. Invigningstal av Harry Wennberg. Prinsessan Désirée inviger utställningen. Tekniska Museet / Tekniska museet Attribution (CC BY)

Share to