Foto: Peter Häll, Tekniska museet
Den svävande dammsugaren
Frågan om hur dammsugare ska dras över golven på bästa sätt var för dammsugarfabrikanterna länge en svår nöt att knäcka. När Electrolux 1921 lanserade sin första storsäljare, modell V, ansågs den för tung att bära med den axelrem som kom med maskinen. Man konstruerade därför en släde av kraftig ståltråd som dammsugaren kunde vila på medan användaren drog den bakom sig. Medar blev sedan standard på Electrolux dammsugare ända in på 1960-talet. Andra tillverkare satte gärna hjul på dammsugaren, men ofta gjorde hjulen att ekipaget blev svårstyrt och otympligt.
Dammsugartillverkaren Hoover kom på 1950-talet med en unik idé när de lanserade modellen Constellation, vilken kom att bli en designklassiker. Den var klotformad och vilade på en välvd metallfot. Insugshålet med slangfästet var placerat på kulans ovansida medan utblåset placerades under metallfoten. Detta gjorde att en luftkudde bildades under den välvda foten när dammsugaren var igång. Luftkudden gjorde dammsugaren lätt att dra bakom sig, funktionen påminde om den hos en svävare. Nackdelen var att luftströmmarna från utblåset fick golvdammet att virvla upp för att sedan lägga sig igen när dammsugningen var avslutad. Dammsugaren hade alltså vissa uppenbara funktionsbrister och är ett bra exempel på en formgivning där estetik fått gå före funktion.
Estetiskt blev Constellation däremot en succé. Dammsugaren användes bland annat av konstnären Richard Hamilton 1956 när han i konstverket ”Just what is it that makes today’s homes so different, so appealing” ville gestalta sin syn på det moderna hemmet. Samtidigt drog han igång en ny konstinriktning – popkonsten!
Electrolux köpte in detta exemplar som konkurrentstudie. Det kom till museets samlingar 2001.
Order this image
