Teckning
Teckning Persson, Ingemar

Getakärr - den medeltida staden under Varberg

Ungefär en kilometer norr om Varbergs torg, i området kring Getakärrs kyrkoruin, låg en gång den första staden som skulle komma att bära namnet Varberg. Som namnet på kyrkoruinen antyder var stadens ursprungliga namn dock inte Varberg utan just Getakärr. Namnet Varberg skulle staden senare få av borgen - sedermera fästningen - som anlades på "Vardhberget" i stadens hamninlopp. Getakärr övergavs i slutet av 1500-talet efter att ha blivit svårt härjat i krig, och numera är kyrkoruinen det enda ovan jord som vittnar om att staden en gång har funnits. Vad vet vi då om staden som ligger begravd under det moderna Varberg? Det här är historien om Varbergs medeltida föregångare - en livlig handelsplats i ett krigsdrabbat landskap mellan tre riken.

Getakärrs Kyrkoruin. Foto: Fredrik Erlandsson, Varberg
Kyrkoruinens plats i det moderna Varberg. openstreetmaps.org
Kulturlager. Inom ett område 880x600 m (N-S) kan kulturlager påträffas från staden Getakärr. Riksantikvarieämbetet

Varbergsområdet under tidig medeltid

Arkeologisk utgrävning av Galtabäck I år 1928. Skeppet är en så kallad Knarr; en skeppstyp som användes för handelsresor över hav från vikingatid in på tidig medeltid. Hallands konstmuseum

Vid tidig medeltid fanns det utöver Getakärr en rad mindre boplatser i området som på ett eller annat sätt skulle kunna göra anspråk på att vara Varbergs föregångare. En plats som brukar nämnas i sammanhanget är Gamla Köpstad, cirka 7 kilometer söder om Varberg. I ett naturskönt naturreservat vid havet finner man spår i jorden efter en handelsplats som brukades från 1000-talet fram till 1400-talet, då landhöjningen slutligen gjorde dess hamn för grund för sjöhandel.

Gamla Köpstad blev rikskänt år 1928 när två skepp daterade till 1100-talet hittades begravda i den sandiga jorden intill havet. Ett av skeppen grävdes upp och finns idag att beskådas i ett båtmuseum på platsen. En rekonstruktion av skeppet kan även avnjutas i Varbergs hamn - Galten.

Så vilken är då Varbergs föregångare? Därom tvista de lärda - men som det skall visa sig har ingen annan plats en lika direkt koppling till det moderna Varberg som Getakärr.

Getakärrs tidiga historia

Saxo Grammaticus c. 1160 – c. 1220. Illustration av Louis Moe

Vi vet idag väldigt lite om Getakärrs tidiga historia och man kan enbart sia om varför eller när samhället uppstod. Troligen har det en gång sakta växt fram vid en naturhamn som ett fiskeläge eller handelsplats. Första gången namnet Getakärr omnämns i text placerar platsen så tidigt som i vikingatid. Den danske krönikören Saxo Grammaticus berättar om hur en dansk storman blev sårad och tillfångatagen vid sjöslaget vid Nissan år 1062, för att sedan lyckas fly i närheten av “Get-sjön” eller “Getakärr”.

I Håkon Håkanssons saga kan vi sedan läsa att stadens invånare år 1256 på ett modigt manér skall ha försvarat sig mot en norsk flotta som härjade längs Hallands kustland. Dessa källor är dock inte speciellt pålitliga och man kan inte heller utifrån dem avgöra om Getakärr vid den här tiden var ett enkelt säsongsfiskeläger eller ett samhälle i sin rätta bemärkelse.

Den tid som sedan följer är desto mer väldokumenterad och kommer att bli en mycket omvälvande tid för Getakärr, som genom ett ödets nyck träder fram ur den historiska dimman och blir en livlig handelsplats mitt i maktens centrum.

Getakärrs storhetstid och Varbergs fästning

Slutet av 1200-talet var en besvärlig tid för Greve Jacob Nielsen av norra Halland. Han var misstänkt för inblandning i mordet på den danske kungen Erik Klipping och befann sig på flykt ifrån sina landsmän. Flykten bar till Halland; ett landskap som han utöver sin ärvda titel egentligen inte hade någon tidigare beröring med. Detta skulle visa sig få enorma konsekvenser för Halland norr om Ätran som gick från dansk ägo till att bli en utbrytarstat och ett helt självständigt rike. Under perioden 1305 - 1365 skulle Norra Halland sedan komma att byta styre hela åtta gånger innan området åter föll under dansk flagg.

Hur Varbergs borg kan ha sett ut runt år 1320. Persson, Ingemar

Som nybliven härskare med mäktiga fiender var Greve Jacob i behov av en försvarsanläggning och ett säte att styra sitt nya rike ifrån. Med stöd av den norske kungen lät han inleda bygget av Varbergs borg på Vardhberget, enbart en kilometer söderut från Getakärr. För invånarna i Getakärr skulle detta naturligtvis få massiva konsekvenser. Med borgen blev området ett administrativt center och till Getakärrs hamn anlände med borgbygget mängder av hantverksfolk och konstruktionsmaterial från Norge. Det blev liv i hamnen och därigenom även liv i affärerna för invånarna som blev allt fler till antalet.

År 1305 överlät Greve Jacob länet till sin beskyddare, Kung Håkon Magnusson av Norge, i utbyte mot beskydd från den norska kronan. Det var troligtvis vid den här tiden, under norskt styre, som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan.

Fantasifull skildring av vyn mot Varbergs borg från Getakärr. Persson, Ingemar

Ungefär samtidigt som Varbergs borg restes i slutet av 1200-talet även en påkostad kyrka av gråsten i Getakärr. Under en arkeologisk utgrävningen av kyrkoruinen under 1930-talet hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer. De visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick Albert Sandklef, som ledde utgrävningen, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden.

Getakärr kom så att blomstra ekonomiskt i borgens skugga och under den senare hälften av 1300-talet byter staden namn till Varberg. Getakärr blir därmed den första stadsbildning att dela namn med borgen. Ett namn som det skulle visa sig att staden inte skulle bli ensamt om att bära under en längre tid.

Vad var det då som fick handeln i Getakärr att avta runt sekelskiftet 1400?

Getakärrs fall

Getakärrsområdet 1778. En del av stadens strukturer levde kvar och ritades in av lantmätaren. Minnet av staden levde också kvar i namnet Gamla Bys Gärdet. Lantmäteriet

Under tidigt 1400-tal kom en mer modern och befäst stad att anläggas vid Himleåns utlopp bara fyra kilometer norröver. Den nya staden får namnet Ny Varberg och Getakärr blir därefter omnämnt som Gamla Varberg eller Gamleby. Det är inte helt klart varför en ny stad anläggs; att den nya staden fick samma namn som den gamla tyder dock på att det fanns en vilja att Ny Varberg skulle ta över Gamla Varbergs roll i norra Halland. Vad som står helt klart är att de båda städerna hamnade i direkt konkurrens med varandra. Arkeologiska fynd berättar om en stor nedgång i handel och materiell rikedom i Gamla Varberg (Getakärr) direkt efter bildandet av den nya staden.

De två städernas samvaro skulle inte heller bli långvarig. Halland var vid denna tid - med sitt läge i gränstrakterna mellan tre riken - en mycket krigshärjad plats där härskare vann och förlorade makt om vartannat. Under det nordiska sjuårskriget år 1565 drar så en svensk här in i området med resultatet att båda städerna och även borgen blir svårt härjade. Gamla Varberg (Getakärr) förlorar kort därefter år 1578 sina stadsprivilegier, och stadens invånare får finna sig i att bli omplacerade till det modernare Ny Varberg samtidigt som området läggs ut på 5 bondgårdar.

Getakärrs Kyrka - som har funnits på platsen i över tre århundraden - rivs och dess murverk finner en ny användning när Varbergs borg skall förstärkas, moderniseras och bli en fästning. Ruinen efter kyrkan är idag den enda fysiska lämningen som finns kvar av staden Getakärr ovan jord och är tillika ett kärt utflyktsmål i centrala Varberg.

Getakärrs kyrkoruin från ovan. Foto: Hallands kulturhistoriska museum

Vad hände sedan?

Ny Varberg skulle, under Kalmarkriget år 1612, återigen hamna i skottlinjen för svenska trupper som ödelägger och bränner ner staden. Denna gång så svårt att Ny Varberg överges. I dess ställe anläggs en ny stad - Varberg på platsarna - på en säkrare plats alldeles i skuggan av fästningen. Vid freden i Brömsebro 1645 blev Halland och Varberg svenskt och gick in i en ny fredlig epok efter århundraden av oroligheter. Den nya staden skulle dock inte heller bli långvarig då den drabbas av en förödande stadsbrand knappt 50 år senare den 12e augusti 1666. Varberg flyttades då för sista gången och blir den moderna staden med rutnät och torg som vi ser idag.

Varberg ca 1700. Ur Sueciaverket.

Arkeologi i Getakärr och bygget av Varbergstunneln

Varbergs station ca 1880. I förgrunden kan man fortfarande skönja havet. Kustlinjen kom successivt att flyttas längre ut i havet när det vattenfyllda området kallat "Träsket" fylldes med schaktmassor. Foto: Okänd

Anläggningen av en järnvägstunnel under Varberg har återigen gjort staden under staden högaktuell. När grävskoporna nu passerar tågstationen i en nordlig riktning kommer de att leta sig igenom vad som en gång i tiden var de västliga delarna av Getakärr. En av de mer spännande frågorna är var Getakärrs hamn kan tänkas ha legat placerad. Området har sedan slutet av 1800-talet - när järnvägen kom till staden - legat djupt begravd under schaktmassor och sediment. Utöver fasta lämningar, som bryggor och kajer, hoppas man även finna rester av uttjänta båtar och föremål som från stranden eller fartyg har dumpats eller tappats i havet. Kan det möjligtvis hittas ett nytt skepp av Galtabäckstypen?

Området före järnvägen och de stora ombyggnationerna år 1878-1880. Av kartan framgår att kustlinjen låg i direkt anslutning till Getakärrområdet. Lantmäterimyndigheternas arkiv, 13-VAR-57
Kulturlager. Inom ett område 880x600 m (N-S) kan kulturlager påträffas från staden Getakärr. Riksantikvarieämbetet

Den första och mest omskrivna utgrävningen i området är av Getakärrs kyrkoruin och utfördes under ledning av museichefen, tillika Varbergsprofilen, Albert Sandklef år 1928 och 1937 - 1938. I ruinen hittades - utöver de tusentals mynt som tidigare omnämnts - rikligt med bronsföremål och keramik. Under kyrkgolvet fann man även kvarlevor av drygt 300 människor, samt fyra sigill varav ett har tillhört Martini Bosön; den förste kände prästen i Varberg. Dessa föremål finns nu bevarade för framtiden på Hallands kulturhistoriska museum och kan användas för att studera stadens förflutna.

Getakärrs urbana utsträckning med kyrkoruinen i centrum. Carlsson, 1983

Efter utgrävningen av kyrkoruinen skulle det dröja över 50 år - ända in på 1980-talet - innan Getakärr åter skulle komma att undersökas med arkeologins hjälp. I samband med nybyggnation och rivningsarbeten utfördes en rad hastiga schakt i området och med hjälp av dessa har man i stora drag kunnat avgränsa Getakärrs utbredning. I schakten hittades rikligt med föremål och stenläggningar efter gator och husgrunder från Varbergs föregångare.

I nutid, år 2018 - 2019, utfördes i samband med saneringsarbete i kvarteret Renen den mest omfattande arkeologiska undersökningen sedan kyrkoruinen. Här återfanns lämningar av flera hus, brynen, keramik, järnföremål och många kilo djurben. Resultatet av denna utgrävning analyseras fortfarande; man hoppas bland annat på att de nya fynden av keramik och stolphål skall möjliggöra en datering av Getakärr till 1000-talet. Den tiden där de äldsta historiska källorna även vill placera staden.

Med all säkerhet kommer de pågående undersökningarna leda fram till nya rön om Getakärr som kan komma att förändra vår bild av Varbergs historia.

Arkeologisk utgrävning i Getakärrsområdet år 2019. Foto: Charlotta Sandelin
Länsmuseet magasin i Varberg. Här förvaras föremålen från de arkeologiska utgrävningar i Getakärr. Foto: Eric Christian Knutsson

Ett urval av arkeologiska fynd från Getakärrsområdet

Vidare läsning och referenslista

Litteratur

  • Varbergs Historia
    Sandklef, Albert. 1963.

  • Varbergs fästning
    Pablo Viking-Faria. 2013

Arkeologisk dokumentation

  • Varbergstunneln, Västkustbana, Varberg-Hamra
    Svedberg, Viktor; Ängeby, Gisela; Rosén, Christina. 2014. * Titthål i Getakärr
    Rosén, Christina. 2007.
  • En arkeologisk provundersökning i Varbergs medeltida stadsområde
    Carlsson, Kristina. 1983.
  • Ett avgörande bidrag till belysning av det mytiska Gamla Köpstads existens
    Gerdin, Anna-Lena; Zedig Henrik. 2005.

Internet

  • Projekt Varbergstunneln, dokumentation av plattformstak och lokstallar
    Ylikoski, Henrik. 2018. https://www.trafikverket.se/contentassets/f7984c7b4a6642b2bdc8a3022a19f4cf/dokumentation-av-plattformstak-och-lokstallar-2018.pdf
  • Arkeologi i Varberg. Arkeologerna
    https://arkeologerna.com/bloggar/arkeologi-i-varberg/
  • Hallands länsmuseum
    https://www.museumhalland.se/upplev-halland/varbergs-historia/ https://www.museumhalland.se/upplev-halland/hallands-historia/
  • Riksantikvarieämbetets kartverktyg Fornsök
    https://app.raa.se/open/fornsok/

Share to