Marketenterskan

Hon gestaltades av 1800-talets superstjärna Jenny Lind och beundrades i dagspressen för sin vackra uniform. 1800-talets marketenterska har ofta romantiserats men var populär och uppskattad vid de svenska regementena.

Ordet marketentare kommer via tyskans Marketender vilket har sitt ursprung i italienskans mercatante (handelsman) och latinets mercari (driva handel). I äldre tiders fältläger kunde en soldathustru som följt med sin man ut i krig få tillstånd att etablera ett marketenteri och försörja sig som marketenterska. Marketenterierna blev så småningom fasta försäljnings- och serveringsställen inom fältlägren och där såldes förutom livsmedel även tobak och brännvin.

År 1700 förbjöd Karl XII alla kvinnor att närvara i fält, med undantag för marketenterskorna, och i 1798 års Krigsartiklar nämns marketenterskorna som de enda kvinnor med tillstånd att åtfölja den svenska armén.

En av de kanske mest kända marketenterskorna i Sverige är Lotta Svärd från vilken den svenska och finska Lotta-rörelsen hämtat sitt namn. Lotta Svärd är omskriven i Johan Ludvig Runebergs ”Fänrik Ståls sägner” som handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-09.

I svenska dagstidningar från 1800-talets mitt omnämndes marketenterskor ofta i samband med olika militärövningar. Många gånger omskrivs deras uniformer, vilka verkar ha väckt både uppmärksamhet och fascination. Marketenterskorna beskrivs vanligen i positiva ordalag och ger intrycket av att ha varit uppskattade vid regementena. Att marketenterskor var omskrivna och populära kan ha flera förklaringar. En förklaring kan ha varit att tidningarna vid den här tiden ofta rapporterade om händelser från Frankrike, Krimkriget och det amerikanska inbördeskriget. I Frankrike var marketenterskorna välkända och från de båda krigen finns såväl fotografier som berättelser om marketenterskor som utmärkt sig på olika sätt.

Ytterligare en bidragande orsak till marketenterskornas popularitet kan ha varit att 1800-talets superstjärna, sångerskan Jenny Lind, spelade marketenterska i operan ”Regementets dotter” som hade premiär i Stockholm 1845 och vars föreställningar flitigt recenserades i pressen. Senare spelades rollen av ytterligare en av 1800-talets stora stjärnor, Adelina Patti, och skriverierna fortsatte.

En marketenterska som väckte uppmärksamhet och som det skrevs om i bland annat Aftonbladet den 29 augusti 1865 var den 16-åriga Amanda Wahlberg. Hon var marketenterska vid Stockholms skarpskyttekårs 13:e kompani och fick ovanligt nog tillåtelse att delta i en prisskjutningstävling med sitt kompani, i vilken hon skrapade ihop 23 poäng. Snickaren F.J. Lindqvist vann tävlingen på 38 poäng.

En annan marketenterska som det skrivits om i den svenska dagspressen, bland annat i en artikel i Nerikes Allehanda den 1 juli 1865, är Evelina Hedlund. En tidningsskribent beskriver ett besök vid Livregementets husarkårs läger i Axevalla med följande ord:

”Nämnde husarkår har en ”cantinière”, en deliciös marketenterska, som ådrager sig allmän beundran, antingen hon är till fots eller till häst, i hwilken position hon rätt ofta förekommer, ridande på en ganska wacker, brun häst. Wore jag tecknare, skulle jag rita af henne; nu får jag nöja mig med att säga, att hon är ganska ”smuk”, samt beskrifwa hennes näpna uniform: hon har blått lif, en art attila med silfwersnören och kartuschrem af silfwer; ljusblå sammetsbarett med hwit plym; blå kjol med silfwer, grå byxor med silfwergaloner och höga snörkängor med röda marokänginfällningar. Hon heter för resten Evelina.”

Evelina Hedlund avporträtterades i sin ovan beskrivna uniform av konstnären Fritz von Dardel som träffade henne under den stora militärövningen som hölls på Axevalla hed sommaren 1865. von Dardels tecknade uniform stämmer väl överens med den uniform som Evelina Hedlund bär på ett fotografi av henne som finns bevarat i Karlsborgs fästningsmuseums arkiv.

I samma arkiv finns ytterligare ett porträtt av en marketenterska, Wendla Babzien (1848-1887), som anges vara marketenterska vid Livskvadronen vid samma regemente 1868. Den uniform hon bär är identisk med Evelina Hedlunds.

Tidningsskribenten som träffade Evelina Hedlund gjorde emellertid inte en helt korrekt beskrivning av hennes uniform. Av fotografierna att döma bär Evelina och Wendla en kvinnlig variant av husardolma m/1846 för Livregementets husarkår, vilken är något längre framtill än den reglementerade (manliga) modellen. Helt klart är att det inte är en artilleriattila som skribenten anger, den infördes först 1872.

Efter besöket på Axevalla hed fortsatte skribenten sin resa mot Värmland och bevistade en övning med Värmlands fältjägarkår. Om det besöket skrev han så här:

”Äfwen detta regemente har 2:ne näpna marketenterskor, klädda i regementets uniform, med några förändringar förstås af sig sjelf. De bära grön jacka, med mörka snören och axelfransar, lifbälte af silfwer, swart lackerad cartouche-rem, hwari hänger på ryggen en grön bacchus-pjes med hwita ränder; en lite swart, uppwiken hatt med gröna sammetsband och swarta plymer.”

På ett foto som tillhör Boden-Överluleå forskarförening i Boden syns en marketenterska i uniform tillsammans med tre uniformsklädda män. Bilden anges föreställa kapten Silverplåt, löjtnant Vindenstedt, Kristin (marketenterska) och Munter (kalfaktor). Kristins uniform med bröstrevär och hjälm med kam är troligen inte ett försök att efterlikna en fastställd uniform utan är snarare en fri och påhittig utformning av en uniform.

I Armémuseums arkiv finns endast ett fåtal fotografier av marketenterskor bevarade och tyvärr är inga av dem namngivna. På trappen vid officersmässen vid Utnäslöt, som tillhörde Livregementets grenadjärkår, står delar av officerskåren uppställd omgiven av ett antal meniga soldater. I mitten av bilden, lutande sig mot en pelare, står en marketenterska i kvinnlig uniform.

Kvinnan på trappen utanför officersmässen ser avslappnad ut och intar en central position i bilden. Även Kristin i bilden ovan ser avspänd ut med snapsglas på bordet och cigarett i handen. Marketenterskorna utstrålar självförtroende, vilket kanske är ett tecken på deras popularitet och ställning vid regementena?

Text: Johanna Forsberg, intendent Armémuseum

Källor:

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Marketenteri
  
• https://en.wikipedia.org/wiki/Vivandièri
  
• https://sv.wikipedia.org/wiki/Regementets_dotter
  
• Kvinnor i krig, Tomas Blom, Militär Historia nr 10/2010
  
• Nerikes Allehanda 1 juli 1865 (digital resurs via KB)
  
• Christinehamns Allehanda 30 juni 1865 (digital resurs via KB)
  
• Aftonbladet 29 augusti 1865 (digital resurs via KB)
  
• Sökning på ”marketenterska” i KB digitala arkiv 1840-1880