Beskrivningar av militära mötesplatser, del 1

Olika arter av oljud, smakfulla toaletter och vita tält mot trädens mörka grönska. Beskrivningar av militära mötesplatser i Sverige kan vara drastiska, plumpa, romantiska, nationalistiska och högtravande. Nedan ges några exempel, hämtade ur litteraturen.

Bakgrund

Efter Napoleonkrigen i början av 1800-talet gick Europa in i en längre fredsperiod. De svenska, indelta soldaterna blev närmast jordbrukare – större delen av den svenska armén bodde fortfarande på landsbygden.

På våren och försommaren samlades soldaterna på övningshedar runtom i landet. Först anlände de nyblivna soldaterna, rekryterna, som fick lära sig militäryrkets grunder. De hade blivit tilldelade särskilda namn, till exempel Modig, Fröjd, Rask, Snygg och Kämpe. Namnen gjorde det lättare för befälen att känna igen var och en av de 150 soldaterna, som tillsammans bildade ett kompani.

Några veckor senare var det dags för tusentals män mellan 20 och 25 år att bege sig ut till hedarna. Dessa så kallade beväringar var arméns reserver och fick en kortare utbildning, som förlängdes i omgångar. Fram till 1872 gick det att köpa sig fri från plikten att ”värna fäderneslandet”.

Den indelta armén hade sina regementsmöten vart annat eller vart tredje år. Soldaterna ägnade två, tre veckor åt övningar, gymnastik och målskjutning. Innan de återvände hem till torpen firades midsommar tillsammans med ortsborna. För många var detta en av årets verkliga höjdpunkter.

"Det finnes ingen art av oljud, frambringat av människostrupe, som icke återgavs av den beväringstrupp, vilken försommaren 1881 på landsvägen norr om Alvesta sävligt marscherade mot exercisplatsen Kronobergshed. Man skrålade, visslade, hojtade, stampade och svor. Det hela ackompanjerat av trumma, dragspel eller flöjt, hördes på ett par kilometers avstånd." - Ur Vad skall vi göra med de blanka gevär. Femton kapitel ur soldaternas liv (1967) av Mats Rehnberg

"Under återmarschen till Rommehed stannade soldaterna vid utskänkningsstället vid Buskåker. Ett befäl sa 'se till så att soldaterna inte är fulla när vi kommer till Rommehed', en soldat svarar 'Orsa kompani lovar ingenting bestämt'. - Ur Orsa kompani lovar ingenting bestämt (2012) av Göran von Knorring

"Lägret var uppfördt på en hed, omgifven af tät tallskog; anblicken däraf var beundransvärd; de hvita tälten, som stucko af mot trädens mörka grönska, de manövrerande trupperne, som rörde sig på deras befälhafvares röst, hvars kommandoord upprepades af eko, de blänkande vapenen, den krigiska musiken, som stundtals läta höra sig, trummornas hvirflande dån, rörelsen af en nyfiken folkhop, som begäret att åskåda detta vackra uppträde ditfört: allt detta upplifvade nu den annars så ödsliga nejden och väckte ett högst sällsamt intryck." - Ur Mo härads kompani. Ett västsmåländskt indelt kompani genom 200 år (1994) av Enar Skillius

Fredrik Böök var en av Sveriges mest ansedda författare och kritiker i början av 1900-talet. Men som Tysklandsvän på 1930-talet blev Böök litteraturvetaren som försvarade nazisternas bokbål. Han gjorde många resor och betraktelser, så också inom Sveriges gränser. Om de militära mötesplatserna skriver han följande:

"Jag undrar om det i något annat land funnits en motsvarighet till dessa fredliga krigsläger, inbäddade i de svenska skogarna, så undangömda, nästan isolerade, så rustikt troskyldiga, med sina knotiga indelta soldater, gamla murrande trotjänare, med sina hyggliga ljushåriga bondpojkar. En svensk exercished var något av det blondaste på Guds gröna jord." - Citatet är hämtat ur årsskriften Bocken (1958)

"Soldaterna samlades hemma på roten en sju, åtta stycken. Det skulle drickas några kaffegökar först, innan färden mot mötesplatsen. När vi kom till Trolleholms skog var tid för frukost, hästarna måste ha sitt och mannarna likaså. Där öppnades koffertarna. En skar för sig av speckeskinkan, en annan slog upp brännvin, och när färden fortsatte igen blev det mestadels med sång. Stämningen var hög, och folket i trakten hörde oss långa vägar." - Beskrivning av marschen mot den årliga regementsövningen. Skåne 1800-talet. Ur Indelt soldat och rotebonde (1949) av Elfred Kumm.

"En böljande folkmassa, däruti uniformer och heldagsrockar, smakfulla toaletter och ärbara landtdräkter behegligt omväxlande, löfprydda majstänger framför trefna lägerplatser, frustande hästar och larmande pojkar, regementsmusik och i utkanterna positiv, sommarfägring och feststämning och öfver allt en strålande midsommarsol, mildrad af svalkande västanfläktar: så tedde sig fältlägret på Sannahed midsommardagen 1885." - Ögonsvittnesskildring från 1885, ur Lifhusarerna i läger och kvarter på Axvall och Sannahed i Örebro och Sköfde (1916) av G. L. Hamilton

Sammanställt av Anders Wesslén