Skolplanschen- från skolsalen till trendiga lyan
Skolplanscher var ett äldre sätt att med hjälp av illustrationer försöka förmedla kunskap i skolorna.
Skolplanscher var ett äldre sätt att med hjälp av illustrationer försöka förmedla kunskap i skolorna.
Redan under 1800-talets första hälft tillverkades undervisningstavlor i trä med läsetabeller och kortare berättelser. De användes främst inom växelundervisningen och kan ses som en föregångare till skolplanscherna.
Vanliga förekommande motiv på planscherna är bland annat växter, djur, årstider, främmande miljöer och historiska händelser och sådant som står i bibeln. De var då lika många av de broderade bonader som fanns, men var uppklistrade på kartong med en upphängningskrok. De hängdes upp på svartatavlan.
Under senare hälften av 1900-talet blev det vanligare med rullplanscher. Pappersplanscherna limmades istället linneväv som kunde rullas ihop och hängas upp.
Skolplanscher var vanliga i folkskolan i Sverige från 1890-talet till 1970-talet. Eftersom 1900 års normalplan förespråkade åskådlighet i undervisningen, blev skolplanscherna ett vanligt medel för lärarna att hjälpa barnen förstå skolkursens innehåll. Några av dem är gjorda av kända konstnärer som Nils Kreuger och Nils Tirén.
Så många är de Mölndals barn som har fått sin kunskap från dessa illustrationer och foton. Museet har fått flera av skolplanscherna från Brattåsskolan som använde dessa i sin undervisning.
Planscherna fanns i olika storlekar men blev med tiden ersatta av diabilder, OH-bilder, filmprojektor, video eller en kombination av dator och videoprojektor. Den sista planschen, ”Fridlysta växter i Göteborg”, trycktes i Göteborg 1962 och satte därmed punkt för en viktig era inom skolhistorien.
Idag lever skolplanscherna vidare som en eftertraktad inredningsdetalj och finns att köpa för dyra pengar på andrahandsmarknaden.