Ritning
Ritning Brohäll, Per

Karlskronaviggen - en fritidsbåt från örlogsvarvet

För de som byggde fritidsbåtar på 1960-talet var segeltävlingen Gotland runt ett evenemang man självklart deltog i. Att placera sig bra, eller kanske till och med vinna sin klass, var en viktig del i marknadsföringen av de olika båttyperna. År 1964 var det en konstruktion av Per Brohäll som tog hem Royal Ocean Racing Club (RORC) klass V. Båten kallades för Karlskronakryssare och det som var speciellt med Brohälls konstruktion var att den var byggd vid örlogsvarvet i Karlskrona, mitt bland torpedbåtar, jagare och ubåtar.

Det var i början av 1960-talet som Karlskronavarvet hade börjat planera för att bygga civila fritidsbåtar. Uppdraget att rita protoypen gick som ovan nämnt till formgivaren och båtbyggaren Per Brohäll. Han var känd redan vid denna tiden efter att bland annat ha ritat den så kallade Trissjollen, en båt som kom att tillverkas i fler än 10 000 exemplar.

Karlskronakryssaren - prototyp i trä

Per Brohäll. Foto: Eric Carlstedt. Sjöhistoriska museet/SMTM. Attribution (CC BY)

Den prototyp som Brohäll tog fram kallades för Karlskronakryssaren. Den 6,7 meter långa båten byggdes i mahogny och plywood. Karlskronakryssaren hade fyra kojplatser och kunde sätta 18,5 kvadratmeter segel på masten.

Karlskronakryssaren till sjöss. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)

Trots den framstående placeringen i Gotland runt blev det ingen fortsättning på Karlskronakryssaren. Båten byggdes bara i ett exemplar, som idag finns bevarat på Marinmuseum i Karlskrona. Istället hade Karlskronavarvet och Brohäll redan innan kommit överens om att rita en något större segelbåt som förvisso byggde på erfarenheterna från Karlskronakryssaren men som istället skulle vara tillverkad i plast. Redan 1965 var det dags för nya tävlanden i Gotland runt. Nu var det dags för Viggen 1 och Viggen 2!

Karlskronaviggen - serietillverkning i plast

Provsegling med Viggen 1 i örlogshamnen Karlskrona. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

Utifrån erfarenheterna från Karlskronakryssaren började varvet nu tillverka Karlskronaviggen. Som nämnt ovan var denna båt i plast, men eftersom prototypen varit i mahogny följde en del konstruktionslösningar som är mer typiska för träbåtar med till plastbåtarna. Bland annat blev linjerna tämligen kantiga, båten bred i vattenlinjen samt relativt flatbottnad. Detta gjorde Karlskronaviggen stabil i sjön men tämligen långsam i kryss.

Tillverkning av Karlskronaviggen i kompositverkstaden på örlogsvarvet i Karlskrona. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Tillverkning av Karlskronaviggen i kompositverkstaden på örlogsvarvet i Karlskrona. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Tillverkning av Karlskronaviggen i kompositverkstaden på örlogsvarvet i Karlskrona. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Segelbåten Viggen i platsverkstan Bergqvist, Lennart Attribution (CC BY)
Ritning av Per Brohäll som visar Karlskronaviggens rigg. Upphovsman: Per Brohäll. Sjöhistoriska museet/SMTM. För tillverkning efter ritningen krävs tillstånd från Per Brohälls efterlevande. (copyright)
Inredningsritning av Per Brohäll. Upphovsman: Per Brohäll. Sjöhistoriska museet/SMTM. För tillverkning efter ritningen krävs tillstånd från Per Brohälls efterlevande. (copyright)
Bord till Karlskronaviggen. Ritning av Per Brohäll. Upphovsman: Per Brohäll. Sjöhistoriska museet/SMTM. För tillverkning efter ritningen krävs tillstånd från Per Brohälls efterlevande. (copyright)

Karlskronaviggen blev en försäljningssuccé, inte minst tack vare framgångarna i Gotland runt som följde 1966. Året innan, när Viggen 1 och 2 deltog, hade tävlingen fått avbrytas på grund av hårt väder. Året därpå kom inte mindre än fem viggar till start och de såg till att ta hem såväl guld som silver och bronspengen. Tillsammans med annan marknadsföring blev efterfrågan så stor att Karlskronavarvet inte hann med att tillverka båtar i samma takt som konsumenterna efterfrågade dem.

Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)
Marknadsföringsbilder för Karlskronaviggen. Flera av dem uppfattas idag som djupt sexistiska men ingick tydligen i dåtidens strategi för att sälja segelbåtar. Foto: Lennart Bergqvist. Marinmuseum/SMTM. Attribution (CC BY)

Efter ett par års produktion gick försäljningen trögare och Karlskronavarvet presenterade därför en uppdaterad version av båten på mässan Allt-för-sjön år 1971. Försäljningen tog då ny fart men efter att de första exemplaren tillverkats såldes konceptet till båttillverkaren Albin Marin. Då hade nästan 300 Karlskronaviggen tillverkats på örlogsvarvet.

Albin-viggen

För Albin Marin blev viggen en storsäljare. Över 1 000 exemplar kom att säljas och sammanlagt tillverkades ungefär 1 350 viggar av de båda sorterna. Karlskronavarvet återgick till produktion av ytstridsfartyg och ubåtar och idag tillverkas inte längre några fritidsbåtar där. Karlskronaviggen är dock ett intressant exempel på varvets försök att utvidga verksamheten.

En Albin-viggen fotograferad på Vänern en vacker sommardag. Foto: Eric Carlstedt. Sjöhistoriska museet/SMTM. Attribution (CC BY)

Text: Johan Löfgren, Marinmuseum/SMTM.

Källor och lästips Philip Pereira dos Reis. Viggen - en båt för alla. I Livet ombord. www.livetombord.se Varvshistoriska föreningen i Karlskrona. Fritidsbåtar vid Karlskronavarvet. www.vhfk.se Bengt Jörnstedt. Mycket båt för pengarna. I Segling. www.viggenklubben.com

Share to