Arbete med flygplan Thulin D på skidor. Målning av vingar med märke som skall bli finska flygvapnets. Trälådan i förgrunden har samma märkning.
Arbete med flygplan Thulin D på skidor. Målning av vingar med märke som skall bli finska flygvapnets. Trälådan i förgrunden har samma märkning. Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)

Finska flygvapnets första flygplan kom från Sverige

I Flygvapenmuseums samlingar finns många spännande berättelser och livsöden. En av dessa är berättelsen om Nils Kindberg och finska flygvapnets första flygplan Thulin D.

Finlands flygvapen är en av tre försvarsgrenar i Finlands försvarsmakt. Flygvapnet är ett av de äldsta aktiva i världen, då det bildades redan 6 mars 1918, då Nils Kindberg landade en Thulin D på isen utanför Vasa. Flygplanet skänktes till Finland av Eric von Rosen och han följde också med som passagerare vid flygningen. Att det blev Kindberg som blev pilot var naturligt eftersom han vid den tiden arbetade som testpilot åt Enoch Thulins Aeroplanfabrik. Flygplanet bar på undersidan av vingarna von Rosens emblem den blå svastikan som kom att bli finska flygvapnets symbol fram till andra världskrigets slut.

Nils Kindberg framför flygplan Thulin D under monteringen i Umeå innan flygning till Vasa. Foto: Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)

Vid denna tid var finska inbördeskriget i full gång och flygplanet skulle användas som stöd för de vitas krigsoperationer. Finska inbördeskriget var en väpnad konflikt mellan den röda sidan som utgjordes av socialdemokrater och socialister och den vita sidan som leddes av den konservativt finländska senaten. Stridigheterna pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918. De röda erhöll visst stöd från den bolsjevikiska regimen i Ryssland medan de vita fick stöd från Tyskland och Sverige. Inbördeskriget slutade med seger för den vita sidan. Kriget lämnade efter sig en djup klyfta i det finländska samhället under lång tid.

Den första krigsoperativa flygningen genomfördes i riktning mot ön Lyly varvid man erhöll information om de rödas rörelser. När stridigheterna började närma sig Tammerfors flyttades flygstationen först till Orivesi och sedan till Tammerfors vid sjön Kaukajärvi. Det fanns inga finländska piloter utan piloterna och mekanikerna kom från Sverige.

Flygplanet hade under vintern transporterats upp till Umeå där det monterades i en gymnastiksal som fortfarande finns kvar på I 20:s område i nordöstra Umeå. Redan där försågs flygplanet med de blåa hakkorsen på vit ring som skulle bli finska flygvapnets symbol. Flygplanet flyttades sedan ner till Umeälvens is och var startklart den 4 mars men på grund av dåligt väder väntade man med starten.

Flygplan Thulin D under monteringen vid I 20 i Umeå. Nils Kindberg står längst till höger bredvid Mary von Rosen. Foto: Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)
Flygplanets vingar är färdigmålade. Till höger syns landningsställ med skidor på golvet bredvid Mary von Rosen. Foto: Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)
Flygplan och besättning står färdiga på Umeälvens is för avfärd mot Vasa den 6 mars 1918. Foto: Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)

Det fanns inget exporttillstånd för flygplanet som måste ha samlat många intresserade åskådare. Den officiella historien var därför att man var där för att visa upp flygplanet. Den 6 mars var vädret bättre och Kindberg och von Rosen steg ombord på flygplanet som vid niotiden lättade från isen. Efter ett varv runt de intresserade åskådarna vände flygplanet mot öster och försvann från de snopna åskådarna. Kindberg och von Rosen dömdes senare till böter för brott mot förbudet mot civil flygning som infördes i samband med första världskriget.

Framför flygarna låg 12 mil av vinterlandskap och bitvis öppet hav i Bottenviken. Efter drygt en timmes flygning landade flygplanet på isen utanför Vasa. Efter landningen reste von Rosen och Kindberg med tåg till staden Seinäjoki där de mötte de vitas överbefälhavare Carl Gustav Mannerheim som enligt uppgift mottog det donerade flygplanet med stor tacksamhet. Flygplanet opererade sedan från baser i norra Tavastland.

"Löjtnant (Nils) Kindberg framför mitt aeroplan efter vår landning på isen utanför Vasa den 6.3.1918" Foto: Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)
Flygplan Thulin D på stranden i Vasa. Vakterna bär vit armbindel som markering att de tillhör den vita sidan. Foto: Eric von Rosen Public domain mark (CC pdm)

Flygplanet totalhavererade i Tampere den 16 april 1918. Man hade under det senaste uppdraget haft motorstörningar varför motorn rengjordes och kontrollerades. Tekniker Nylund föreslog att man skulle göra en testflygning före planerad rekognosering och bombflyg mot Toijala. Piloten Westman och Nylund tog flygplanet på en provflygning. När planet nått cirka 1000 meter höjd stängde Westman motorn och glidflög nedåt.

När motorn sedan startades och Westman tog flygplanet ur dykning bröts vingarna och flygplanet kraschade på Näsijärvi-isen. Westman och Nylund hittades tio meter från vraket. Westman dödades omedelbart och Nylund dog omkring 10 minuter efter kraschen. Piloten Karl Anders Westman hade just fyllt 19 år. Han var utbildad vid Thulins flygskola och avslutade sina studier i september 1917. Han gick med i Finlands flygstyrka genom Finlands vänners kontor tredje april 1918, bara två veckor före olyckan. Teknikern Sigurd Edvard Nylund föddes i Vasa juni 1897. Han fick sin utbildning i en motorfabrik i Vasa och gick med i den vita armén i början av inbördeskriget. Genom sina motorkunskaper placerades han som flygtekniker vid luftavdelning 1.

Flygplanet vaktades av soldater ur de vitas armé. I bakgrunden byggs en hangar över flygplanet. Foto ur Nils Kindbergs arkiv, Flygvapenmuseum Public domain mark (CC pdm)
Bilden antyder att flygplanet användes för bombfällning. Notera svastikan till vänster som blev finska flygvapnets symbol. ur Nils Kindbergs arkiv, Flygvapenmuseum Public domain mark (CC pdm)

Thulin Typ D var ett svenskt flygplan som licenstillverkades vid AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona. Det första Thulin Typ D tillverkades hösten 1914 och flygplanet kom att tillverkas i fem exemplar. Två användes av det svenska Arméflyget och övriga tre användes på Thulins flygskola. Det var en av dessa maskiner som flögs över till Finland. Även en andra Thulin Typ D köptes av Finland men den förstördes vid motorbrand på basen i Orivesi den 28 mars 1918. En fullstor replika på en Thulin D finns på Mellersta Finlands flygmuseum i Jyväskylä.

En replika av flygplanet finns på museet Suomen ilmailumuseot. Bild från Wikimedia Commons: Samulili Public domain mark (CC pdm)

Maskinen var en variant av det franska flygplanet Morane-Saulnier L. Flygplanet var av monoplanstyp, där vingen var monterad ovanför flygplanskroppen. Detta gav pilot och spanare mycket god sikt mot marken. Om man tittar på bilderna från Vasa kan man anta att flygplanet även skulle testas som bombfällare. Motor var en roterande stjärnmotor av märket Thulin A.

Flygmotor Thulin Typ A ur Flygvapenmuseums samlingar Matilda Ahl / Flygvapenmuseum Attribution (CC BY)

Piloten som flög flygplanet till Finland; Nils Kindberg föddes 30 augusti 1892 i Stockholm. Han började som underlöjtnant vid Södermanlands regemente och kommenderades som tjugotvååring 1914 till Malmen för att genomgå flygutbildning. Han tilldelades efter flygutbildning aviatördiplom nr 25. Hösten 1917 anställdes han som provflygare vid AB Thulin Aeroplanfabrik. 1929 blev Kindberg, vid 37 års ålder, kapten vid det nyligen bildade flygvapnet och under åren 1934–1937 var han chef för flygstabens underrättelseavdelning. 1942 gav överbefälhavaren Olof Thörnell honom uppdraget att nedteckna flygvapnets beredskapshistorik.

Karikatyrteckning av Nils Kindberg, här kallad "Pojken" ur Flygvapenmuseums samlingar. Attribution (CC BY)

Nils Kindbergs personarkiv fördes under hösten 1985 till Flygvapenmuseum i Linköping. Det hämtades dels från hans hem i Stockholm, dels från ett rum som han disponerade i flygstabens källare. Arkivet omfattar i ordnat skick ca 250 volymer arkivkartong samt kartor, ritningar och foton. Då Kindberg var aktiv i en lång rad sammanhang och tillika omsorgsfullt bevarade spåren av sina aktiviteter, så omfattar arkivet ett varierat material, från tekniska beskrivningar till Kindbergs egna karikatyrteckningar. Hans många kontakter har avsatt 20 volymer med korrespondens. Vidare finner man specialstudier över teman, historiska och andra.

När flygvapnet bildades 1926 genom sammanslagning av arméns och flottans flyg skapade Nils Kindberg vapenmärke m/26 för att markera att man tjänstgjorde i flygvapnet. Prov på vapenmärket finns bevarat på Armémuseum.

Källor:

  • Nils Kindbergs arkiv, Flygvapenmuseum arkiv

  • Nils Kindbergs och Eric von Rosens flygning av Finlands aeroplan no 1 från Umeå till Vasa, fotoalbum med fotografier av Eric von Rosen, Flygvapenmuseums digitala arkiv

Litteratur:

  • "How The Finnish Airforce got its first plane", artikel i Feeniks; (Aviation Historical Quartely), nr 4, 2017, Helsingforg, 2017.

  • Torvalds, N., Torvalds S. & Ylikangas, H.: Vägen till Tammerfors: striden mellan röda och vita i finska inbördeskriget 1918. Atlantis förlag, 1995.

  • 'Finska inbördeskriget', artikel på Nationalencyklopedin.

  • 'Finska inbördeskriget', artikel på Wikipedia.

Textförfattare: Torsten Nilsson.

Order this image

Share to