Urmakaren i och ur tiden

Johan Tinglöf var urmakare och smed i 1700-talets Värmland. Hans skicklighet såväl som egensinnighet anas både på de klockor han lämnat efter sig och av det som betättas om honom. På kyrkogården i Ekshärad står hundratals gravkors smidda som träd. På Johan Tinglöfs grav är trädet prytt med små urtavlor där familjemedlemmarnas namn står att läsa.

Urmakare Tinglöf

Johan Tinglöf föddes 1751. Hans intresse för mekanik lär ha väckts i tidiga år, enligt den äldsta kända dateringen på ett av hans ur ska han ha färdigställt detta redan som 12-åring. Det är okänt om han fått någon utbildning för yrket eller om han var självlärd. Att han var skicklig är dock obestritt och redan när han var 21 år fick han i uppdrag att göra tornuret till Ekshärads kyrka. Då han numrerade sina ur vet vi att han gjorde över 400 stycken under sitt liv. Urtavlorna dekorerade han på olika sätt och det finns uppgifter om att några av dem hade rörliga dekorelement som rörde sig samtidigt som klockan slog hel timme. Johan var gift med Maria Lundqvist och tillsammans hade de fem barn. Det har berättats om honom och att han var en egensinnig person med stor yrkesskicklighet och det sägs att det än idag händer oförklarliga saker kring de ting och platser som han har anknytning till.

Golvur

Länge var ett ur, en mekanisk sak som kunde mäta tiden, något mycket dyrt och få förunnat att själv äga. Under slutet av 1700-talet fick en större del av befolkningen råd att skaffa sig finare möbler. Samtidigt började man bygga spisarna på ett nytt sätt som gjorde att röken gick ur husen utan att den först sotade ner väggar och inredning. Detta gjorde att allt fler prydde sina hem med möbler med målad dekor i alla färger. Den som hade råd att köpa ett ur av en urmakare kunde nu se vad tiden var och höra hur urverket slog in både hel och halv timme. Den som hade möjlighet kunde köpa ett ur som också mätte dagar eller sekunder. På urtavlan fanns ofta uppgifter om vem som tillverkat det, vilket ur i ordningen det var samt ibland uppgifter om var personen var verksan. Tekniken förfinades och det blev billigare att köpa ett urverk. För att få ett golvur räckte det dock inte med att beställa ett ur från en skicklig urmakare. Fodralet gjordes av en snickare och ville man ha det dekorerat var det oftast en tredje person som man anlitade som målare.

Teckning som visar ett golvur med urverk av Johan Tinglöf, från en inventering av allmogemöbler 1933, konstnär Sigrid Kjellin. Värmlands Museum (copyright)

Kyrkklockan i Ekshärad

När Johan Tinglöf var 21 år fick han i uppdrag att göra ett urverk till tornet på Ekshärads kyrka. Han fick meddelat vad som skulle betalas för hans arbete men när han tillverkat klockan fick han beskedet att hans betalning skulle bli mindre än vad de kommit överens om. Tinglöf lär då ha sagt att den dagen han själv dog skulle också klockan stanna. Och när Johan Tinglöf dog 40 år senare stannade också kyrkklockan. Eftersom ingen fick igång den flyttades den så småningom till hembygdsgården i Ekshärad och på 1990-talet fick man till slut igång uret igen.

Järnkorsen i Ekshärad

På kyrkogården i Ekshärad finns över 200 smidda järnkors från 1700- och 1800-talen. Under denna period var järnet en viktig inkomskälla för trakten och även om det förekommer smidda järnkors även på andra platser är detta den kyrkogård med flest bevarade järnkors i Sverige. Korsen är ofta formade som träd med flera grenar från vilka det hänger små löv, också dessa smidda i järn. Med anledning av korsens form kallas de även livsträd.

De flesta av korsen har små plaketter med uppgifter om personen som vilar i graven. Om dem som gjort korsen är mycket lite känt, bara tre av dem är kända vid namn, Erik Jonasson, Erik Nilsson och Johan Tinglöf. Någa av korsen är tillverkade vid Stjernfors bruk.

Under 1900-talet blev det återigen vanligt att resa kors på gravarna i Ekshärad och idag finns ungefär 400 stycken.

1927-28 gjordes en inventering av gravkorsen av konstnären Oscar Jonsson. I denna har han dels beskrivit korsen, vilka typer som finns bland de som står på kyrkogården i Ekshärad, dels tecknat av korsen för att visa hur de ser ut och vilka inskriptioner som finns på dem. Enligt texten Oscar Jonsson skrivit för att beskriva sitt arbete tecknade han av 184 kors men till dokumentationen finns i dag bara 37 teckningar på Värmlands Museum, kanske finns resten någon annanstans. Här kan du se Oscar Jonssons dokumentation av gravkorsen.

Johan Tinglöfs grav

På Johan Tinglöfs grav på Ekshärads kyrkogård står också ett gravkors i järn. På en plakett står att läsa "Här under wiler En Mäster wid Namn Joan Tinglöf som är född år 1751 och död år 1812". Johan och hans hustru Maria hade två döttrar och tre söner som alla blev urmakare och flera av barnen ligger i graven tillsammans med Maria och Johan. Två av sönernas namn står på runda plaketter med siffrorna 1 till 12 runt om, precis som på en urtavla.

Lars Sjöqvist Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Författad av Fiffi Myrström, konstintendent, Värmlands Museum, 2021.

Litteraturtips: Hedin, Nathan. Allmogeurmakeriet i Värmland, ingår i Värmland förr och nu, 1928.

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to