Spis

Created with Sketch.

Spis- och Knäckebrödsfabriken Kronan

Spis- och Knäckebrödsfabriken Kronan var en brödfabrik, som började sin verksamhet 1906 i Sundbybergs köping i nuvarande kvarteret Kronan i Sundbyberg. Brödfabriken låg på Sturegatan i Sundbyberg, som var en förstad till Stockholm. År 1906 byggde direktör Barthel Kock (1857-1941) en industrifastighet i slutet av Sturegatan, där numera vårdcentralen Kronan och apoteket Kronan ligger. Knäckebrödsfabriken var under en tid den största i landet, men gick i konkurs 1938. De gamla byggnaderna i kvarteret Kronan revs 1979. Modern brödfabrik Rörelsen var ganska liten till en början och man hade endast två stycken 8 meter långa ugnar. Men omsättningen steg och det kanske till en del berodde på förpackningen som hölls i svenska färger med en bild av moder Svea och en krona, enligt en tidningsartikel, som skrevs i samband med att byggnaden skulle rivas.Kvarteret Kronan rivs! (Tidningsartikel 1979) Fabriken byggdes ut och moderniserades. Brödfabriken Kronan var en för den tiden mycket fin och modern fabrik. Knäckebröd eller spisbröd är hårt bröd som är jäst och det bakas traditionellt av råg och härstammar från Sverige. En bröddeg som jäst och är redo att bakas färdig i ugn. År 1906 startade Barthel Kock Spis- och Knäckebrödsfabriken Kronan med adress Sturegatan i Sundbybergs köping. I Mariehäll i Bromma, som gränsade till Sundbybergs köping vid den tiden, hade Barthel Kock tidigare grundat en margarin- och jästfabrik. I kvarteret Vandenbergh fanns under åren cirka 1903-1920 AB Vandenberghs margarinfabrik, som i början av 1920-talet hade etablerats av den nederländska familjen Van den Bergh. Där tillverkades animaliskt och vegetabiliskt margarin Vera, kokostabletter med mera. Enligt Svensk Industrikalender 1947 skedde försäljningen genom Margarinbolaget på Vasagatan 16 i Stockholm.Informationstext om Spis- och Brödfabriken Kronan i Sundbybergs stadsmuseum. Brödfabriken Kronan tillverkade bröd dygnet runt med nya och snabbare metoder än i hela övriga dåtida världen. Man exporterade bröd till bland annat England. I fabriken fanns det två kraftiga maskiner som alstrade elektricitet, som behövdes för belysning och för ugnarna. Varje dygn malde två kvarnar 300 säckar säd. På vinden fanns tre cisterner vatten, som tillsammans rymde 60.000 liter vatten. Vattnet kom från egna brunnar, som var 70 meter djupa. Då toppen nåddes för brödfabriken Kronan fanns tolv elektriska ugnar och man kunde framställa 25.000 kg bröd per dygn. Bageriindustrin Ännu vid 1920-talet bedrevs bagerinäringen i Sverige till väsentlig del under rent hantverksmässiga former. Men i början av 1900-talet började bageriindustrin alltmer att övergå till fabriksmässig drift. Antalet bagerier som redovisades i industristatistiken åttadubblades under 1900-talets första decennier. Utvecklingen sammanhängde med att en mängd nyuppfunna maskiner och redskap på brödfabrikationens område kom ut i marknaden. I de större bagerierna började man använda motordrivna knådnings- och uppslagsapparater med tillhörande transportanordningar. Även vad gäller bakugnarna framkom betydande konstruktiva förbättringar för att spara bränsle och göra en lättnad i betjäningen. I de så kallade roterande ugnarna sattes brödämnena in vid ugnens ena ända och kom fram färdiga i den andra ändan. Inom bageriindustrin skilde man mellan två huvudtyper av företag. Den ena typen var bagerier som arbetade fabriksmässigt och var inriktade på att tillgodose det lokala behovet och då huvudsakligen tillverkade mjukt, färskt bröd. Däremot tillverkade spisbrödsfabrikerna och kexfabrikerna för en större marknad.Svenska industrien vid kvartsseklet 1925, sidan 278 (1926).

Öppen spis

stående|Öppen spis med träfodral i Skoklosters slott. Spisen i rummet "Florens" är gjord av träsnidaren Berendt Gnau och uppsatt 1674. Rummet är ägnat Napoleons och Karl XIV Johans tid. En öppen spis är en fast eldstad med skorsten. Öppen spis var förr den vanligaste värmekällan, även in i modern tid. Den öppna spisen är ej ekonomisk att elda i. Efterhand som det har kommit moderna kaminer och kakelugnar har den öppna spisen nästan försvunnit. En öppen spis tillför värme +-10% i en fastighet och den kan även transportera ut värme genom skorstenen. För att öka effektiviteten finns det anordningar så som termatorn, som består av stålplåtar som den öppna spisen är klädd med invändigt. Stålplåtarna ligger i dubbla skikt med luftspalt mellan. När man eldar i den öppna spisen blir termatorns plåtstomme varm, varvid luft strömmar in genom luftintag i termatorns botten och ut genom luftutsläpp i termatorns överkant. Ofta finns även stålrör från den bakre luftspalten, till öppna spisens framkant. Dessa rör passerar därmed rökgaskanalen, vilket ytterligare absorberar värme. En termator ger snabbt värme i rummet, men bibehåller inte värmen särskilt länge efter att elden falnat. Om luftintaget till termatorns botten är kopplad till ett angränsande rum kan man få luftcirkulation i huset, då kalluften tas från annat rum och strömmar ut som varm luft i det rum där termatorn (öppna spisen) finns. Se även Kakelugn Rörspis Gjutjärnsspis

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to