Dag Hammarskjöld

Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, född 29 juli 1905 i Jönköping, död 18 september 1961 nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia), var en svensk nationalekonom, jurist, ämbetsman, diplomat, adelsman och författare. Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961. Även om teorier att planet skulle ha skjutits ned genast uppstod, fastslog tidiga utredningar att kraschen varit en olycka. Senare försök att klargöra svenskens öde har dock fått fram uppgifter som pekar mot att olyckan egentligen var ett arrangerat mord. Hammarskjöld efterträdde 1954 sin far som ledamot av Svenska Akademien (på stol 17) och blev därmed den första akademiledamot som efterträdde sin förälder. Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961. Biografi Tidiga år

Hjalmar Hammarskjöld

Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld, född 4 februari 1862 på Väderum i Tuna socken i Kalmar län, död 12 oktober 1953 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, politiker och professor i historia och juridik. Han var riksdagsledamot 1923–1938 i första kammaren, statsråd samt Sveriges statsminister 1914–1917. Han invaldes den 23 maj 1918 i Svenska Akademien på stol nummer 17, och var chefsförhandlare för Sverige vid unionskrisen 1905. Familjebakgrund Hjalmar Hammarskjöld tillhörde adelsätten Hammarskjöld och var äldste son till löjtnanten och godsägaren Knut Hammarskjöld och Maria, född Cöster som dotter till kaptenen Fredrik Bernard Cöster och Ebba Eleonora Iserhjelm.Sveriges ridderskaps och adels kalender, 1923 - fyrtiosjätte årgången, s. 481Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep, Volym 2, s. 376 Hans yngre bror Carl Gustaf Hammarskjöld skulle sedermera bli Sveriges försvarsminister. Utbildning och juristbana Hammarskjöld tog mogenhetsexamen i Uppsala den 21 maj 1878. Han blev student vid universitetet där på hösten samma år. Han avlade en filosofie kandidatexamen den 25 maj 1880, samt avlade juristexamen den 25 oktober 1884. Den 31 oktober samma år som han tog examen fick han en tjänst som extra ordinarie notarie i Svea hovrätt. Han blev sedan sekreterare hos kommittén för utarbetande av förslag till lagar angående solidariska bolag och aktiebolag, med mera den 29 september 1886, docent i allmän och speciell privaträtt vid Uppsala universitet den 6 oktober 1886, domareförordnande 1887 inom Västmanlands norra domsaga och 1888 inom Uppsala läns mellersta domstol samt vice häradshövding den 1 oktober 1888. Folkrättslärd och ämbetsman Hammarskjöld var en mångsidig jurist och framstående både som vetenskapsman och lagskrivare. Den 13 november 1891 blev han extra ordinarie professor i speciell privaträtt vid Uppsala universitet och hade därigenom stort inflytande på svensk och nordisk civilrätt. Han blev ledamot i nya lagberedningen den 14 april 1893 och i lagbyrån den 1 januari 1895, konstituerande revisionssekreterare den 11 oktober 1895 och tillförordnad byråchef för lagärenden samma datum, revisionssekreterare den 13 november 1896. Samtidigt grundlade han sitt rykte som folkrättsexpert genom flitigt deltagande i internationella möten och blev den 2 december 1904 medlem av permanenta skiljedomstolen i Haag. Hammarskjöld var även ordförande i permanenta förlikningskommissionerna Kina-Förenta staterna, Schweiz-Tyskland, Belgien-Spanien, Frankrike-Spanien, Schweiz-Portugal samt ordförande i obligatoriska rättskommittén 1902 och 1910–1914, ordförande i den så kallade Casablancaaffären 1909 samt Carthage-, Manouba-, och Tavignaoaffären 1913 samt ledamot av skiljedomstolen angående Grisbådarna 1908.

Hammarskjöld

Hammarskjöld (ursprungligen Hammarskiöld, vissa släktmedlemmar har skrivit namnet Hammarsköld) är en svensk adelsätt, adlig ätt nr 135. Stamfadern för släkten, ståthållaren på Borgholms slott Peder Mikaelsson, (cirka 1560–1646), stred för kung Sigismund vid Stångebro 1598, och adlades 1610 under namnet Hammarskiöld. Han var gift två gånger. Första hustrun var Beata Körning, dotter till slottsloven Erik Matsson Körning och Kjerstin Hand. Andra hustrun, släkt med den förra, var Christina Stierna, dotter till Peder Månsson Stierna nr 77 och Karin Hand. Han fick barn i båda äktenskapen, men grenen från första hustrun slocknade tidigt på svärdssidan. Redan 1607 fick Peder Mikaelsson Hammarskiöld som förläning bland annat gårdarna Misterhult, Virbo, Fårbo och Tuna i Kalmar län mot att ställa upp fem fullrustade karlar till rikets försvar. Tuna är än idag sätesgård för släkten, och i Tuna kyrka finns den Hammarsköldska familjegraven. Släkten introducerades på Riddarhuset 1628. I andra äktenskapet föddes majoren Arvid Hammarskjöld, gift med Anna Dorotea Patkull. Ätten fortlevde med deras son överste Carl Gustaf Hammarskjöld som var gift med friherrinnan Hedvig Ulfsparre af Broxvik vars mor tillhörde ätten Stake nr 47. En yngre gren av ätten har varit delägare och disponenter av Skultuna Messingsbruk efter ingifte med ätten Adlerwald.