Hallstaviks kyrka

Hallstaviks kyrka är en kyrkobyggnad i Hallstavik och tillhör Häverö-Edebo församling i Uppsala stift. Före sammanslagningen 2006 hörde kyrkan till Häverö församling. Kyrkan ligger på en skogbevuxen tomt utmed landsvägen. På en bergknalle mittemot kyrkans ingång står en klockstapel som är en kopia av Gunillaklockan i Uppsala. Kyrkklockan är gjuten av Bergholtz klockgjuteri. Materialet är gamla slitna maskindelar från Hallsta pappersbruk. En begravningsplats är anordnad mellan kyrkan och klockstapeln. Kyrkobyggnaden Under 1920-talet utvecklades ett samhälle kring Hallsta pappersbruk och behov av en gudstjänstlokal fanns där. Hallstaviks kyrka ritades av professor Ivar Tengbom och byggdes av Aktiebolaget Armerad Betong. I september 1932 lades grundstenen och 23 september 1933 invigdes kyrkan av ärkebiskop Erling Eidem. Kyrkan är byggd i tegel efter traditionell medeltida modell och består av ett rektangulärt långhus. I söder finns ett vidbyggt vapenhus och öster om långhuset och koret finns en vidbyggd sakristia. Ytterväggarna har rött fasadtegel i munkförband och pryds av en korsformad blindering. Alla byggnadsdelar täcks av branta, kopparklädda sadeltak. Kyrkorummet är enskeppigt och täcks av ett trätunnvalv. I valvet, på läktarbarriären och predikstolen finns dekorativa målningar utförda av Gunnar Torhamn. Inventarier Dopfunten är tillverkad av stenhuggare Isak Davoust efter ritningar av kyrkans arkitekt. Vid dopfunten finns en glasmålning utförd av Hugo Gehlin. Motivet är jungfru Maria med Jesusbarnet och i bakgrunden finns Hallsta pappersbruk. Triumfkrucifixet är snidat av Gunnar Torhamn. Gunnar Torhamn har även målat altartavlan som föreställer Jesus och hans apostlar.

Hallstaviks station

Hallstaviks station är en järnvägsstation i Hallstavik, Norrtälje kommun för godstrafik och som är den ena ändpunkten på Hargshamnsbanan till Örbyhus, tidigare var stationen dock ändpunkt för en annan linje till Rimbo. Historia Hallstaviks station invigdes 1915 som den norra ändpunkten i en förlängd del av den smalspåriga Rimbo-Sunds Järnväg (RSJ). RSJ blev sedermera uppköpt av och inlemmat i Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ) som i sin tur införlivades i SJ 1959. I Roslagen, precis som på annat håll, började man på 1960-talet att lägga ned allt fler linjer som man inte ansåg var tillräckligt lönsamma. Detta innebar bland annat att man fr.o.m. den 25 september 1966 nedlade persontrafiken Rimbo-Hallstavik och efter flera andra nedläggningar och överlåtandet av de södra Roslagsbanorna till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) 1972 var godstrafiken Uppsala Ö-Rimbo-Hallstavik SJ:s enda kvarvarande smalspårstrafik i Roslagen. Kvar av SRJ var också Dannemora-Hargshamn (f.d. DHJ) som emellertid breddats 1970. 1977 förlängdes den breddade järnvägen från Hargshamn till Hallstavik varvid man slutligen nedlade och rev upp järnvägen Rimbo-Hallstavik. I september 2013 revs Hallstaviks stationshus.

Hofors kyrka

Hofors kyrka är en kyrkobyggnad i Hofors i Gästrikland. Den tillhör Hofors församling i Uppsala stift. Kyrkan är ritad av Bengt Romare. Bygget påbörjades 19 maj 1961 och kyrkan invigdes 3 november 1962. Historia miniatyr|Hofors kyrka Hofors tillhörde tidigare Torsåkers församling. När orten började att växa på allvar under senare delen av 1800-talet upplevdes det som alltmer otillfredsställande att ingen kyrkolokal fanns på orten och att församlingskyrkan låg mer än en mil bort. 1894 byggdes så Kyrkskolan ritad av stockholmsarkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien och dess aula kom att fungera som kyrkolokal i samhället ända fram till dess att kyrkan var färdig 1962. Under 1900-talet växte befolkningen snabbt i Hofors och man ville bilda en egen församling. Domkapitlet tillstyrkte under förutsättning att man byggde en riktig kyrka eftersom Kyrkskolan ansågs otillräcklig som församlingskyrka. 1944 bildades så Hofors församling men det skulle ändå dröja ända till 1961 innan kyrkobyggandet startade. Inventarier miniatyr|Dopfunten I dopfunten finns en silverskål, designad av Folke Arström. I skålens botten syns symbolerna för treenigheten och den heliga anden.