Created with Sketch.

Bengt Nordenberg

Bengt Nordenberg, född 22 april 1822 i Jämshög, Blekinge, död 18 december 1902 i Düsseldorf, var en svensk konstnär. Han räknas till Düsseldorfskolan och är mest känd för sina folklivsbilder med motiv hämtade från Dalarna, Blekinge och Skåne. Nordenberg har även skildrat medelklass och högre klassers liv, samt även målat kyrkomålningar och altartavlor. Hans konst är väl representerad på såväl Nationalmuseum i Stockholm, Norrköpings konstmuseum och Göteborgs konstmuseumGöteborgs konstmuseum. Flera av Nordenbergs bilder reproducerades i tidskriften Litografiskt Allehanda som utgavs 1859-65, vilket bidrog till hans popularitet. Bengt Nordenberg var farbror till konstnären Henrik Nordenberg (1857–1928). Biografi Nordenberg växte upp i fattigdom och blev lärling hos en målare i Sölvesborg. 1843 kunde han förverkliga sin önskan att komma till Stockholm och studerade vid Konstakademien. På hösten 1851 for han till Düsseldorf, där Theodor Hildebrandt och sedan Adolf Tidemand blev hans lärare. I synnerhet den senare utövade avgörande inflytande på Nordenbergs teknik och idékrets. Han var länge en av Tidemands medhjälpare vid utförandet av reproduktioner av dennas tavlor. Dock är det värt att påpeka att Nordenbergs måleri kännetecknas av en större värme och mjukare penselföring än Tidemands något hårda stil vilket syns i exempelvis Tidemands "Fanatikerna" som kan jämföras med Nordenbergs "En Läsare stör friden". År 1856 erhöll Nordenberg ett resestipendium av svenska staten och efter ett och ett halvt år i Paris där han studerade för Thomas Couture samt ett kortare stopp i Düsseldorf for Nordenberg hösten 1858 till Rom. Han återvände dock snart till Düsseldorf, där han bosatte sig för resten av livet. Redan tidigt blev han känd och uppskattad för sina folklivsskildringar såsom Nattvard i en landtkyrka (1850, Nasjonalgalleriet, Oslo) och På orgelläktaren (1860, Göteborgs konstmuseum). Bland hans främsta verk brukar framhållas Tiondemöte i Skåne (1865, Nationalmuseum), ett av de mera kända torde vara Bröllop i Värend (1865, Smålands fornsal, Växjö) liksom Den sista färd. Nordenberg är rikt företrädd på flera tyska museer, bäst företrädd är han på Kulturen i Lund. Nordenberg var mycket produktiv och hans målningar var populära bland stadsbor särskilt i Blekinge och Småland. Han målade även altartavlor i ett flertal småländska kyrkor, bland annat Stenbrohult och Gårdsby.

Magnus Otto Nordenberg

Magnus Otto Nordenberg (ursprungligen Norberg), född 19 januari 1705 i Sibbo, död där 23 augusti 1756, var en svensk fortifikationsofficer. Magnus Otto Nordenberg var Johan Eriksson Norberg och växte upp på faderns gård Frugård, Mäntsälä. 1713 lämnade familjen Finland sedan ockuperats av Ryssland och familjen vistades fram till fredsslutet i Uppland. Magnus Otto Nordenbergs båda äldre bröder kom 1751 att adlas Nordenskiöld. Magnus Otto Nordenberg inskrevs 1714 vid Uppsala universitet. Kommerserådet Erland von Caméen kom att upptäcka Nordenbergs intresse för mekanik och på hans bekostnad sändes Nordenberg 1925-1728 på en studieresa till Holland, England, Frankrike och Italien. I Nederländerna studerade han matematik, mekanik och kemi och på återresan över Göteborg besökte han Jonas Alströmers manufakturverk i Alingsås. Nordenberg kom dock inte att få någon anställning vid sin återkomst till Sverige utan begav sig till Finland där han tog över Gerknäs säteri och fortsatte sina studier på egen hand. Tillsammans med brodern Carl Fredric anlade han på Fagerö holme i Sibbo skärgård en väderkvarnssåg. Anläggningen finansierades av Erland von Caméen och var tänkt att utgöra grunden för ett stort industrikomplex med kalkugn, saltbruk, repslageri, mjölkvarn, krutbruk, tegelbruk, raffinaderi för valspäck, masugn, skeppsvarv, boktryckeri med mera. Efter Erland von Caméens död 1729 hamnade det dock i olika ägares händer och utvecklingen stannade av. Den förstördes slutligen 1741 av ryssarna under hattarnas ryska krig. Magnus Otto Nordenberg tog 1735 anställning som konduktör vid fortifikationens brigad i Stockholm. Under två års tid arbetade han med att för fortifikationen ta fram kartor över Finland. Han blev 1741 fortifikationsbefälhavare i Tavastehus där han lät bygga om fästningen och förse den med moderna bröstvärn. Han transporterades senare under året till Finska brigaden och befordrades till löjtnant där. I augusti 1742 sändes han tillsammans med Daniel Ehrenadler från Tavastehus för att kapitulera för de ryska trupperna. Nordenberg stannade efter kapitulationen kvar i Tavastehus och arbetade 1742-1743 som kanslichef vid ryska länsstyrelsen där och arbetade efter fredsslutet 1744-1745 som rysk ingenjörskapten. Under 1743 utförde han fältmätningar i Pyttis. Nordenberg verkar vid den här tiden ha blivit alltmer förvirrad. Han tog över Stockfors som han med beväpnade underlydande mot dess ägare, Johan Carl Natt och Dag. Han lät 1745 inlämna ett välment förslag till evig freds-, vänskaps- och enighets återställande ibland de kristne, ett memorial som gick ut på att Finland borde förklaras som neutralt område. Det ledde till att han fängslades av ryssarna som förrädare, och efter tre års fångenskap i Fredrikhamn och Viborg överlämnades han till Sverige. Här dömdes han 1750 att mista liv, ära och gods. Domen mildrades 1752 till tre veckors fängelse på vatten och bröd och ett stadgande om att Nordenberg aldrig skulle få lov att inneha någon statlig tjänst. Han levde resten av sitt liv som privatperson på brödernas gods. Här kom han att ägna sig åt teosofi och mystik, bland annat lät att till svenska akademien skicka in en skrift om Urim och Tummim. Han inskickade senare fler blev, bland annat ett om det gudomliga ljusets trefaldighet och om Urim, Sveriges och all den övriga kristenhetens yppersta klenod. Källor