Enceladus topografi
miniatyr|Enceladus fotad av Voyager 2 den 26 augusti 1981.
Enceladus är den 6:e största månen bland alla 18 som kretsar kring gasjätten Saturnus. Enceladus är relativt liten med en genomsnittlig diameter på ca 500 km, vilket bara är en sjundedel av Jordens egen månes diameter. Storleken kan jämföras med Titans diameter på 5150 km, Rheas 1530 km, Iapetus 1440 km, Diones 1120 km och Thethys 1050 km. Den är också en av de minsta av Saturnus sfäriska satelliter, eftersom alla mindre satelliter utom Mimas (390 km) har en oregelbunden form.
Enceladus yta
Voyager 2 var den första rymdfarkosten som gjorde geologiska observationer av Enceladus. Detta ägde rum i augusti 1981. Det togs då högupplösta bilder som avslöjade mycket om månen. Exempelvis påvisades fem olika terrängtyper: Flera områden med kraterterräng, områden av slät terräng och ofta gränsande därtill regioner med fåror eller åsar.
Observationer gjorda under år 2005 av Cassini gav en ännu mer detaljrik bild av Enceladus yta. Den 12 mars 2008 hade den sin närmaste förbiflygning. Avståndet mellan Enceladus och Cassini var då bara 50 km från ytan. Dessa observationer visade bland annat att de släta och kraterfria terrängerna även var ärrade av små branta stup och bergsryggar. Man upptäckte även mängder med sprickor i kraterterrängen, vilket tyder på att ytan har deformerats efter att nedslagskratrarna har bildats.
Cassinis bilder visade även långa, blåaktiga sprickor som korsade månens yta. Dessa linjer är kända som ”Tiger stripes” (tigerränder), vilket är områden där vatten och värme strömmar från Enceladus innandöme och ger upphov till sprickor.