Teknologi

miniatyr|höger|Under mitten av 1900-talet hade människor uppnått en sådan teknologisk skicklighet att man kunde lämna Jordens atmosfär för första gången och utforska rymden. Teknologi är kunskapen om och användandet av verktyg, teknik, hantverk, system eller organisationsmetoder. I forskningssammanhang kallas det ofta för endera ingenjörsvetenskap eller teknikvetenskap, bland annat av Vetenskapsrådet och dess föregångare Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Ordet teknologi används också som benämning på det tekniska kunnande som finns i ett samhälle. Ordet teknologi används ofta, speciellt i reklam, som ett slarvigt översättningslån från engelska, för att benämna att ett system eller en produkt använder ett visst slags teknik. En person som har en kvalificerad utbildning inom teknologi kallas vanligen för ingenjör, medan benämningen teknolog brukar reserveras för en person som fortfarande studerar teknologi. Etymologi Ordet "teknologi" kommer från grekiskans τεχνολογία (technología), från τέχνη (téchne), som betyder "konst" och -λογία (-logía), "lärans". Teknologi och naturvetenskap

Forntida teknologi

miniatyr|Ett hjul, beräknat att härstamma från 1000-talet f.Kr., som hittats vid Tchogha Zanbil, vilket då ingick i riket Elam, öster om Mesopotamien. Det finns nu i Nationalmuseet i Teheran. miniatyr|Herons kula miniatyr|Spjutspets tillverkad av flinta funnen i Virginia i USA miniatyr|Pont du Gard, en romersk akvedukt från cirka 50 f.Kr. som finns i Frankrike Med forntida teknologi menas den teknologi och de uppfinningar som förekom under forntiden (i viss mån också medeltiden) före modern tid. Introduktion Mycket av dagens moderna teknologi har forntida förebilder. Vi tror till exempel att ångmaskinen uppfanns på 1600–1700-talen av uppfinnaren James Watt, men en variant i form av Herons kula, en form av ångturbin uppfanns redan under antiken i Alexandria av en man vid namn Heron, men kom aldrig till praktisk användning. Likaså läser vi att geometri och aritmetik utvecklats i antikens Grekland, men de gamla sumererna hade redan ett hum om dem på 2000-talet f.Kr.. Man har också hittat en lerkruka i Tvåflodslandet som visar alla tecken på att ha varit någon slags galvanisk cell. Stenåldern (från paleolitisk till neolitisk tid)

Militär nödvändighet

Militär nödvändighet uppkommer när en strikt tillämpning av krigets lagar skulle medföra en mycket betydande militär nackdel. Militär nödvändighet kan ursäkta handlingar som annars hade kunnat straffas som brott mot folkrätten. Det är alltså en undantagsregel med stöd i några folkrättsliga konventioner. Bakgrund Frågan om undantag för militär nödvändighet diskuterades när 1907 års Haagkonventioner skulle tas fram. Det fanns, ansåg man, situationer då en strikt tillämpning av de nya reglerna skulle medföra en mycket betydande militär nackdel. Exempelvis skulle ett örlogsfartyg som vill undvika strid knappast kunna stanna för att hjälpa skeppsbrutna, en innesluten styrka skulle ha svårt att helt och hållet följa reglerna om behandling av krigsfångar och en mindre styrka under reträtt skulle kunna behöva förstöra civila kommunikationer eller byggnader. Man kom därför fram till att skapa undantag för militär nödvändighet (ibland används också termerna krigsnödvändighet eller militär nödrätt). Innebörd Regler om militär nödvändighet finns i några folkrättsliga konventioner. Ett exempel är IV Haagkonventionen om lagar och bruk i lantkrig, som innehåller ett förbud mot att förstöra fiendens egendom om det inte "till följd av krigets krav är oundgängligen nödvändigt". Det finns också undantag i flera av Genèvekonventionerna, exempelvis gällande utmärkning av sjukhus och liknande, åtgärder för att uppsöka döda och sårade och förbudet för ockupationsmakt att förstöra fast eller lös egendom. Undantag för militär nödvändighet finns också i 1954 års Haagkonvention om skydd av kulturvärden. Exempel på när militär nödvändighet åberopats Under den tyska reträtten i Nordnorge 1944-45 beordrade den tyske generalen Alfred Jodl förstöring av all civil egendom i Nordnorge, för att försvåra för de sovjetiska förbanden om de skulle förfölja tyskarna in i Nordnorge. Vid Nürnbergprocessen underkändes hans argument om militär nödvändighet, eftersom de sovjetiska förbanden inte korsade gränsen. Vid Nürnbergprocessen hänvisade rustningsministern Albert Speer också till militär nödvändighet när det gällde användningen av civil arbetskraft från ockuperade områden till den tyska krigsindustrin. Domstolen ansåg inte heller i det fallet att det förelåg militär nödvändighet.