God bostad

miniatyr|stående|God Bostad 1964. God bostad var en normsamling som utgavs av Bostadsstyrelsen och utkom första gången 1954. Normsamlingen kompletterades och utgavs flera gånger, den senaste i slutet av 1970-talet. Att följa God bostad var även en förutsättning att få förmånliga statliga bostadslån. Bakom God bostad låg den samlade erfarenheten genom omfattande funktionsstudier som flera organisationer sedan 1930-talet hade formulerat i syfte att få fram en bostad med goda proportioner, vackra rum som var lätta att möblera och att städa, goda rumssamband och praktiska och funktionella hygien- och köksutrymmen. Bland dessa organisationer fanns Hemmets forskningsinstitut, Svenska Slöjdföreningen, Svenska Arkitekters Riksförbund, HSB och Svenska Riksbyggen. I skriften gavs en lång rad konkreta förslag för hur en ”bra bostad” bör planeras. Här fanns minimimått för både enskilda rum och för exempelvis diskbänkens och arbetsytans längd i köket. Minsta antal garderobskåp var exakt föreskriven. Så skulle exempelvis en bostad om tre rum och kök innehålla minst sex garderobskåp (samtliga 60 cm breda), ett av dem skulle finnas i hallen. Alternativet var en klädkammare med viss garderobsstångs längd. Det fanns även skriften ”God bostad i småhus” som visade tekniskt och ekonomiskt noga genomarbetade typritningar, försedda med kompletta materialspecifikationer. Kritikerna framförde att detaljstyrningen var förmyndarmässig och hämmade arkitekternas kreativitet. Sedan 1988 är det Boverkets byggregler (BBR) som upprättar krav och råd gällande bland annat utformning, bärförmåga, brand, hygien, buller, säkerhet och energihushållning i samband med ny- och ombyggnad. Källor

Kök

Ett modernt kök i en privatbostad. Utbildning i ett skolkök. Restaurangkök. 300px Ett kök är ett rum eller en lokal där man lagar mat och där utrustning för matlagning finns. Olika typer av kök Kök finns i såväl privatbostäder, restauranger som olika institutioner. I de senare fallen talar man om restaurangkök, storkök och skolkök. Man kan också indela offentliga kök i tillagningskök, som lagar mat från alla typer av råvaror, respektive mottagningskök, som tar emot mat från tillagningskök och som i vissa fall tillagar ris, potatis, pasta och grönsaker.

Lådan (bostad)

Lådan kallas arkitekten Ralph Erskines första egna bostad i Sverige 1941–1942. Lådan uppfördes ursprungligen i Hanvedens skogsområde vid Huddinges södra sockengräns till Österhaninge, men är sedan 1989 återuppbyggd på Lovön i Ekerö kommun. Bakgrund När paret Ralph och Ruth Erskine den kalla krigsvintern 1941–1942 fick erbjudandet att få disponera en bergstomt i Djupdalen söder om Lissma utanför Stockholm, bestämde de sig att bygga sin första egna bostad där. Stugan uppfördes med sten från platsen, tegel kom från en övergiven brännugn i närheten och armeringsjärn hämtades från en gammal järnsäng. Andra byggnadsmaterial köptes på kredit och transporterades gratis med bondens häst och släde. Kostnaden blev låg, under .Informationstavla på platsen, troligen avses 1990 års penningvärde då skylten uppsattes. Huset miniatyr|stående|Ralph Erskine vid öppna spisen i "Lådan", 1940-tal. miniatyr|stående=0.8|vänster|Erskine vid baksidan, 1940-tal. Det lilla huset innehöll endast ett rum på , men det rymde alla viktiga funktioner. Mitt i stugan fanns den stora eldstaden, som fungerade som rumsdelare och som öppnade sig mot rummet, kokvrån och ut mot verandan. Verandan var vänd mot söder och uppglasad för att kunna släppa in ljus och värme, övriga fasader var tämligen slutna. Gavlarna målades i Falu rödfärg, resten av väggarna oljades. Den begränsade golvytan användes mycket listigt, nästan som i en båt. Makarnas dubbelsäng kunde hissas upp i taket eller omvandlas till soffa. Ralph Erskine hade även sin arbetsplats i huset och när ritbordet inte användes fälldes det upp mot väggen.