Created with Sketch.

Gustaf Mauritz Armfelt

Gustaf Mauritz Armfelt, född 31 mars 1757 på Juva kaptensboställe i Tarvasjoki, död 19 augusti 1814 i Tsarskoje Selo, var en svensk friherre och hovman. Armfelt var son till generalmajor Magnus Wilhelm Armfelt och hans hustru Maria Catharina Wennerstedt. Han var student vid Kungliga Akademien i Åbo 1770–1771 och Amiralitetsskolan i Karlskrona 1771–1773, blev gardesfänrik vid hovet 1774 men var tvungen att lämna Sverige 1778 efter att ha varit inblandad i en duell. Han bodde i Paris till 1780. Armfelt blev Gustav III:s gunstling och gjorde en lysande karriär, inte bara som militär utan också i den kulturella världen. Han var chef för Kungliga Dramatiska Teatern och en av de första ledamöterna av Svenska Akademien. Efter Gustav III:s död anklagades han för en politisk konspiration och landsförvisades. Senare spelade han som Alexander I av Rysslands rådgivare en viktig roll i Finlands historia. Biografi Uppväxt Armfelt föddes 1757 som det äldsta barnet till Magnus Wilhelm Armfelt och Maria Wennerstedt. Fadern var militär och deltog som ung i slaget vid Villmanstrand. Senare gick han i fransk krigstjänst och stred bland annat i Flandern med fältmarskalken Moritz av Sachsen. Efter att ha återvänt till Sverige blev fadern till slut generalmajor och landshövding i Åbo. Modern stammade från flera anrika adliga släkter. Familjen bodde till en början på Juva kaptensboställe utanför Åbo. Senare köpte de Åminne herrgård som blev släkten Armfelts stamgods under mer än hundra år.

Armfelt

Armfelt (Armfeldt) är en svensk och finländsk adlig ätt som härstammar från bonden Lars Eriksson från Frösön i Jämtland. Grenar har upphöjts i friherrlig och grevlig rang, och fortlever i Finland och Sverige. Stamfaderns son, löjtnanten vid Ingermanlands adelsfana sedermera kaptenlöjtnanten och kommendanten, Erik Larsson (död 1659), adlades 1648 med namnet Armfält och introducerades på riddarhuset 1650 som adlig ätt nummer 458. Erik Armfelt var gift med Märta Billring från Norge. De fick en dotter och fyra söner, dottern gift Aminoff. Äldste sonen, majoren Christoffer Anrep blev med sin hustru Margareta Bock från Lahmes stamfader till den ännu adliga grenen. Andre sonen, överstelöjtnanten Gustaf Armfelt, blev med sina andra hustru Anna Elisabet Brakel far till generalen Carl Gustaf Armfelt som upphöjdes 1731 i friherrlig värdighet vars söner introducerades 1746 under nr 213. Släkten har även introducerats på finländska riddarhuset med adlig, friherrlig och grevlig värdighet 1818. Den adliga ätten utslocknade 1868 i Sverige medan den friherrliga fortlever. Den finländska adliga samt grevliga grenen fortlever medan den friherrliga utslocknade 1839. En medlem av den finländska grevliga ättens huvudmannagren (från 1985 huvudman för såväl svenska friherrliga ätten liksom finländska grevliga ätten) har 1952 återvunnit representationsrätt på Sveriges Riddarhus. Personer i släkten Den 31 december 2012 var 32 personer med efternamnet Armfelt bosatta i Sverige. Ingen i Sverige hade stavningen Armfeldt.SCB Namnsök