Created with Sketch.

Olof Bergström

Olof Henrik Oskar Bergström, född 21 november 1919 i Karlskrona, död 22 november 1984 i Solna församling, var en svensk skådespelare och regissör. Biografi Bergström tänkte från början bli ingenjör, varför han gick reallinjen i gymnasiet i syfte att senare fortsätta med högre teknisk utbildning. Sång- och teaterintresset tog dock överhanden och redan under skoltiden både författade och spelade han revyer samt tog sånglektioner. Senare fortsatte han i Karlskrona amatörsällskap där han bland annat spelade i Tiggarstudenten. 1939 antogs Bergström vid Dramatens elevskola. Scendebuten skedde 1940 på Nya Teatern, i föreställningen Diana går på jakt, då Bergström fortfarande studerade. 1942 tog han examen och engagerades då vid Dramaten, där han förblev fram till 1955. Därefter fortsatte han till Helsingborgs stadsteater (1955–1956), Göteborgs Stadsteater (1956–1959), Malmö Stadsteater (1960–1969) och från 1969 Stockholms Stadsteater. Förutom teatern var Bergström också verksam som skådespelare i TV och på film. Filmdebuten skedde under 1941 i Den ljusnande framtid. Han kom att medverka i filmer ända fram till sin död 1984. Som skådespelare har han beskrivits som intellektuell med allvarlig framtoning. Inte sällan fick han spela fadersgestalter eller andra karaktärer med hög social status, till exempel disponenten i Bo Widerbergs Ådalen 31 (1969). Han var gift 1945–1951 med skådespelaren Anita Björk och var far till skådespelaren Jonas Bergström.

Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp

Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, drottningnamn CharlottaUlf Sundberg Kungliga släktband Historiska Media, Lund 2004 s. 194, född 22 mars 1759, död 20 juni 1818, hertiginna av Södermanland, var drottning av Sverige 1809–1818, drottning av Norge 1814–1818, dotter till hertig Fredrik August I av Oldenburg och Friedrike av Hessen-Kassel och kusin till Gustav III och hans bror Karl (XIII), med vilken hon gifte sig 7 juli 1774. Hedvig Elisabeth Charlotta är mest berömd för sin dagbok, som skildrar livet vid hovet 1775–1817 och som 1902–1942 blev publicerad. Dagboken, vars politiska kommentarer från drottningen själv ger en ovärderlig inblick i maktens centrum, är idag ett av de värdefullaste memoarverken i svensk litteratur och ett standardverk och referensverk inom svensk historisk forskning. Biografi Hertiginna miniatyr|200px|vänster|Hedvig Elisabet Charlotta, under hennes tid som hertiginna. Porträtt av Alexander Roslin. Hedvig Elisabeth Charlottas brudklänning, buren vid giftermålet med Karl XIII den 7 juli 1774 Skulptören Johan Tobias Sergel utförde denna porträttbyst omkring 1791. Idag utställd på Orangerimuseet. miniatyr|upright=2|200px|Hertig Karls blivande maka, Hedvig Elisabeth Charlotta, gör sitt intåg i Stockholm 7 juli 1774. En samtida skildring ger en förteckning över sluparna i processionen. 1) slup med pukor och trumpeter, 2) pagerna i två slupar, 3) hovmarskalkernas slup, 4) Hovstaten i fyra slupar, 5) «Rådsslupen» med riksmarskalken och riksens råd, 6) hertig Karls slup, 7) änkedrottningens slup, 8) kungens lilla slup «Tre Kronor», 9) Kungens stora slup, «Vasaorden», med bruden ombord, omgiven av fyra slupar med musikanter, 10) drottningens slup, «Sveriges vapen», 11) hovfröknarna i en slup, 12) «Tvänne andra slupar för fruntimret», 13) slup med pukor och trumpeter. Oljemålning av Pehr Hilleström.

Sofia Albertina av Sverige

Sofia Albertina av Sverige, född 8 oktober 1753 i Kungshuset, Riddarholmen, Stockholm, död 17 mars 1829 i Arvfurstens palats, Stockholm, var en svensk prinsessa och regent av det furstliga stiftet Quedlinburg i Tyskland. Hon var den sista kungliga medlemmen av huset Oldenburg i dess Holstein-Gottorpska gren i Sverige. Hon var dotter till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, syster till , och Fredrik Adolf samt faster till Gustav IV Adolf. Hon var regerande abbedissa i den protestantiska klosterstaten Quedlinburgs stift i Tyskland från 1787 till 1803. Hon lät uppföra Arvfurstens palats i Stockholm, vilket en inskrift ännu påminner om: SOPHIA ALBERTINA AEDIFICAVIT. När hennes bror Karl blev kung av Norge och den övriga kungafamiljen blev kungliga även där, inkluderades inte Sofia Albertina. Hon började då officiellt kallas Kongl. Prinsessa (utan angivet land).Statskalendern 1815 s. 1 Biografi miniatyr|Sofia Albertina av Sverige Sofia Albertinas födsel firades bland annat med att frimurarna inrättade ett Frimurarbarnhus till hennes ära. Hennes uppfostran övervakades av Ulrika Schönström, Christina Kurck och Magdalena Christina Stenbock, som i tur och ordning var hennes hovmästarinnor. Eric af Sotberg blev 1765 hennes informator, och hon undervisades också i andra ämnen av särskilda lärare, så som i dans av Maria Du Londel, i franska av Louise Du Londel, i teckning av konstnären Jean Eric Rehn och i musik av Francesco Antonio Uttini. Under sin uppväxt hade hon bland andra Sophia Rosenhane till lekkamrat.Nils Personne: Svenska teatern : några anteckningar. 3. Under Karl Johanstiden : 1810-1818. Hon och hennes två yngre bröder fick sällan umgås med sin äldre bror Gustav, som i egenskap av tronföljare hölls på avstånd från dem av deras mor av statusmässiga skäl: när han under föräldrarnas frånvaro lekte med dem förbjöds han göra det av modern.Nanna Lundh-Eriksson: Sophia Albertina. Historisk Kavalkad. Stockholm (1946) Sofia Albertina ansågs vara skicklig på clavercin och bröderna på flöjt, och under 1760-talet uppträdde de i halvt offentliga konserter i stora galleriet på Stockholm slott. Sofia Albertina var tillsammans med sin bror Fredrik Adolf sin mors favorit, och bodde fram till dennas död hos sin mor, som inte lät henne "ta ett steg utan tillåtelse". Hon beskrivs som mycket bortskämd av sin mor och av både sin bror Gustav III och av sin svägerska Hedvig Elisabeth Charlotta, som i sin dagbok anger att hon "blivit mycket bortskämd av sin moder, som alltid avgudat henne, vilket gjort henne nyckfull och svårhanterlig".Carl Carlson Bonde (1902). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok I (1775–1782). Stockholm: Norstedt & Söners förlag. Libris 8207712 Det faktum att hennes mor år 1767 av sin bror Fredrik II av Preussen utverkade titeln som koadjutor på klostret Quedlinburg i Tyskland åt henne, med utsikt att bli abbedissa, kan tas som ett tecken på att hennes mor inte önskade att hon skulle gifta sig. Under Gustav III:s regeringstid Sofia Albertina