Created with Sketch.

Albert Lilienberg

Albert Lilienberg, född 15 oktober 1879 i Ronneby, död 27 augusti 1967 i Stockholm,Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005 var en svensk stadsplanerare. Han var förste stadsingenjör (stadsplanechef) för Göteborg 1907–27 och 1928–44 var han stadsplanedirektör i Stockholm. Lilienberg avlade studentexamen 1898, utexaminerades från Kungliga Tekniska Högskolan 1903, företog studieresor i främst Tyskland och USA 1903–05, blev anställd som brobyggnadsingenjör i Halmstad 1906, i Malmö 1907 och som förste stadsingenjör i Göteborg 1907. Han var ordförande i Tekniska samfundet och lärare i stadsanläggningslära vid Chalmers Tekniska institut. Göteborg miniatyr|Kvarteret Maskrosen, byggt 1928-34 vid Gröna Vallen i Kungsladugård. På dessa hus döljer den stående panelen det nedre planets stenfasad. Albert Lilienberg var en av de främsta företrädarna för den österrikiske arkitekten Camillo Sittes stadsplanering. Lilienbergs planer utmärktes av terränganpassning med svängda former, där blicken inte skulle försvinna ”ut i intet”. Han arbetade med Sittes ideal om det “slutna rummet”, där husen ligger placerade nära gatan med trädgårdarna på baksidan. Han lanserade även egna idéer, som att stadsbilden på avstånd var det väsentliga. Med Lilienberg började stadsplanekonsten, att övergå till mera teknisk och organisatorisk stadsplanering. Den moderna stadsplaneringen skulle avgöra var man skulle bygga olika typer av bostäder, var industrierna skulle etableras och hur infrastrukturen skulle ordnas.

Hemlig handling

Collage av (ålderdomligt utformade) hemligstämplar - utställning på Krigsarkivet, entréfoajén, i Stockholm. En hemlig handling är i Sverige en allmän handling som är skyddad av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen eller, enligt en alternativ tolkning, en handling av betydelse för rikets säkerhet som är skyddad av särskilda regler i säkerhetsskyddsförordningen. Termen "hemlig handling" kan alltså ha en snäv och en vidare betydelse: antingen omfattar den alla uppgifter som av någon anledning skyddas av sekretess, eller så omfattar den endast uppgifter som rör rikets säkerhet (försvars- och utrikessekretess). För den senare kategorin gäller t.ex. särskilda regler enligt säkerhetsskyddsförordningen. Säkerhetsskyddsförordningen omfattar handlingar som finns hos såväl myndigheter som hos vissa privatägda företag, främst sådana som verkar inom försvarsindustrin eller liknande, medan offentlighets- och sekretesslagen i princip endast omfattar handlingar som finns hos myndigheter och vissa offentligt ägda bolag. Termen "hemlig handling" används inte i offentlighets- och sekretesslagen men förekommer däremot i juridisk litteratur och i lagkommentarer kopplade till lagen. I offentlighets- och sekretesslagens mening torde termerna "sekretessbelagd" och "hemlig" kunna ses som utbytbara, även om den senare alltså inte förekommer i själva lagtexten. Den kan därför ses som talspråklig i viss mån. Däremot används termen "hemlig handling" i säkerhetsskyddsförordningen där det i definitionen (4 §) anges att "hemlig handling" avser "uppgift som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet". På detta sätt finns en koppling mellan offentlighets- och sekretesslagen och säkerhetsskyddsförordningen. I tryckfrihetsförordningen anges att en allmän handling enbart får hemlighållas med hänsyn till: rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,