Lars Magnus Giertz

miniatyr|Hågelby gård, allén på sommaren 2007. miniatyr|Giertz förklarar uppvärmningssystemet i Kvarteret Stamtavlan. Lars Magnus Giertz, född 30 september 1908 i Uppsala, död 16 juli 2008 i Bromma, var en svensk arkitekt, son till professor Knut Harald Giertz (1876–1950) och Anna (1881–1967), född Ericsson, dotter till Lars Magnus Ericsson. Han var bror till Bo Giertz och farfar till journalisten Caroline Giertz. Uppväxt Lars Magnus Giertz växte upp i olika orter där hans far Knut Harald Giertz arbetade som läkare. 1909–1910 bodde familjen i Uppsala, 1911 i Sundsvall, 1911–1921 i Umeå, och 1921 flyttade familjen till Stockholm, då Knut Harald Giertz blev överläkare vid Stockholms läns centrallasarett i Mörby. Lars Magnus morfar och namne, Lars Magnus Ericsson slutförde det året byggnationen av Hågelby gård. Lars Magnus Ericssons intresse för arkitektur, som kom till uttryck genom att gestalta ett mycket modernt säteri, och att bygga med armerad betong bör ha inspirerat Lars Magnus Giertz intresse för arkitektur. Hans morfar Lars Magnus Ericsson avled 1926, och familjen flyttade då till Hågelby gård. Utbildning och verksamhet Lars Magnus Giertz tog studentexamen i Djursholm 1926 och studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1926–1931.

Allmän handling

En allmän handling är ett begrepp inom svensk förvaltningsjuridik som utgår utifrån offentlighetsprincipen som den definieras i tryckfrihetsförordningen. En handling definieras strikt sett som information i en mängd olika former (pappershandlingar, datafiler, ljudband, etc.) som förvaras hos, inkommit till eller upprättats av en svensk myndighet, men även kommunala bolag. En allmän handling blir offentlig allmän handling om den inte skyddas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL, 2009:400). Ett dokument som innehåller sekretessbelagda uppgifter behöver inte bli sekretessbelagt i sin helhet utan anses offentlig om de sekretessbelagda uppgifterna redigeras bort ("maskas"). Allmänna handlingar kan lämnas ut i kopia mot avgift eller i original för avgiftsfri läsning och/eller avskrivning på stället där handlingen förvaras. I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen anges att "Myndighet är icke skyldig att tillhandahålla handling på stället, om betydande hinder möter." Handlingar som expedierats anses som upprättade, och en handling som lämnar myndigheten anses expedierad. Detta gäller även utkast som avses i 2 kap 9 § andra st tryckfrihetsförordningen och som sänts över till annan myndighet för synpunkter och som har omhändertagits för arkiveringhttps://lagen.nu/1949:105#K2P9S2 enligt Regeringsrättens avgörande i mål 4656-98.https://lagen.nu/dom/ra/1999:36

Hemlig handling

Collage av (ålderdomligt utformade) hemligstämplar - utställning på Krigsarkivet, entréfoajén, i Stockholm. En hemlig handling är i Sverige en allmän handling som är skyddad av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen eller, enligt en alternativ tolkning, en handling av betydelse för rikets säkerhet som är skyddad av särskilda regler i säkerhetsskyddsförordningen. Termen "hemlig handling" kan alltså ha en snäv och en vidare betydelse: antingen omfattar den alla uppgifter som av någon anledning skyddas av sekretess, eller så omfattar den endast uppgifter som rör rikets säkerhet (försvars- och utrikessekretess). För den senare kategorin gäller t.ex. särskilda regler enligt säkerhetsskyddsförordningen. Säkerhetsskyddsförordningen omfattar handlingar som finns hos såväl myndigheter som hos vissa privatägda företag, främst sådana som verkar inom försvarsindustrin eller liknande, medan offentlighets- och sekretesslagen i princip endast omfattar handlingar som finns hos myndigheter och vissa offentligt ägda bolag. Termen "hemlig handling" används inte i offentlighets- och sekretesslagen men förekommer däremot i juridisk litteratur och i lagkommentarer kopplade till lagen. I offentlighets- och sekretesslagens mening torde termerna "sekretessbelagd" och "hemlig" kunna ses som utbytbara, även om den senare alltså inte förekommer i själva lagtexten. Den kan därför ses som talspråklig i viss mån. Däremot används termen "hemlig handling" i säkerhetsskyddsförordningen där det i definitionen (4 §) anges att "hemlig handling" avser "uppgift som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet". På detta sätt finns en koppling mellan offentlighets- och sekretesslagen och säkerhetsskyddsförordningen. I tryckfrihetsförordningen anges att en allmän handling enbart får hemlighållas med hänsyn till: rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,