Mälarhöjden

Mälarhöjden är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den ligger vid Mälaren och ingår i Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde. Stadsdelen gränsar till Hägersten, Västertorp, Fruängen, Bredäng och har också vattengräns till Ekerö kommun. Mälarhöjden är mycket kuperat, med den högsta punkten vid Backvindeln med 71,8 meter över havet.Stadsplan, Pl 6411 för området kring Backvindeln, 1964-12-04. I dagligt språkbruk kan Mälarhöjden även inkludera egnahemsområdet i stadsdelen Hägersten.Ny trend: Villor blir bostadsrätterDagens Industri 14 december 2012 Historik miniatyr|vänster|Fridhems villor 1909 I området för dagens Mälarhöjden fanns långt in på 1940-talet flera äldre gårdar, bland dem Pettersbergsgården, Johannisdalsgården, Jakobsbergs gård och Slättens gård. Slättens gård låg som torp under Sätra gård och är känt sedan 1762. Tre byggnader finns fortfarande kvar vid Slättgårdsvägen 80. På gården bedrevs jordbruk ända fram till 1960-talet. Johannisdalsgården lydde under Hägerstens gård och är känt sedan 1770-talet. Gårdens byggnader, som låg vid nuvarande Brittmässgatan, revs på 1940-talet. Namnet Johannisdal lever kvar i gatunamnet Johannisdalsgatan och i kvartersnamnet Johannisdalsgården. Pettersberg var en sjökrog vid Mälaren, känd från 1772, vars huvudbyggnad från 1860-talet ligger vid nuvarande Båtsmanskroken 28.

Linje 13 och 16 till Mälarhöjden

miniatyr|Spårvagnståg på linje 16 vid hållplats Brännkyrkahallen Linje 13 och 16 (och 23 och 24) till Mälarhöjden var några av flera spårvagnslinjer som delvis gick i Stockholms förorter. 1911 startades en linje (utan nummer) av AB Södra Förstadsbanan. Driften sköttes av Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag (SSB). 1913 gick förortsbanan, eller om man så vill spårvagnen, som Stockholms spårvägars (SS) linje 23 från Hornstull. 1922 byttes numret till 16 och linjen gick då från Slussen via Hornsgatan. Från Liljeholmen gick linjerna 16 och 17 (samt Gröndalsbanan linje 18 som efter Liljeholmsbron vek av mot Ekensberg i Gröndal), linje 16 och 17 gick från 1932 på egen banvall till hållplats Kilaberg där linjerna 17 (och senare även 14) vek av till sina destinationer. Följt av gatuspår i Hägerstensvägen från Kilaberg till Manhemsgatan i Aspudden och sedan på egen banvall med gatukorsningar till Mälarhöjden. Linje 13, som tidigare trafikerat Ulvsundabanan, tillkom från Fridhemsplan över Västerbron från 22 november 1954. Spårvagnstrafiken på dessa linjer lades ned den 4 april 1964 och ersattes av tunnelbana. Tunnelbanan går i en annan, mest underjordisk, sträckning till Mälarhöjden. Delar av den gamla banvallen från Axelsberg, samt platsen för vändslingan i Mälarhöjden, är än idag tydligt synliga om än delvis bebyggda.

Bredablick, Mälarhöjden

miniatyr|Villa Bredablick, 2005. Bredablick är en villa belägen vid Pettersbergsvägen 45 i Mälarhöjden i södra Stockholm, vid Fridhemsbryggan. Villan uppfördes någon gång mellan 1906 och 1909. Historik miniatyr|Bredablick 1948 Foto: Lennart af Petersens miniatyr|vänster|stående=0.7|Bredablick (i röd ram), 1909. Namnet "Bredablick" beskriver fastighetens enastående läge i en sluttning med fin utsikt över Mälaren. "Bredablick" var bara ett av många fantasifulla namn som gavs villorna i Fridhem innan vägarna hade fastställda namn. Namnen, som ibland även stod skrivna på fasaderna, fungerade då som postadress.Bo G. Hall (1986), s. 68 Ovanför Bredablick fanns ytterligare några villor som hade samma namn. Trävillan "Bredablick" består av två parallella byggnadskroppar som sammanlänkas av en förbindelsebyggnad med ett central anordnat torn. Gavelspetsarna uppvisar rik lövsågeri. Fasaderna är klädda med liggande panel i gul kulör. Taken är täckta med falsad, grönmålad plåt. Mittendelen har stor punschveranda med blick över Mälaren. Direkt intill "Bredablick" (väster om) leder trappan Jakobs stege upp till Backebogatan och vidare till Vindbacken.