Created with Sketch.

Tor Line

m/s Tor Anglia. m/s Tor Ficaria i Göteborgs hamn. Tor Line var ett svenskt rederi som från 1966 bedrev passagerar- och godstrafik på Nordsjön. 1981/1982 kom rederiet att köpas upp av den danska shippingkoncernen DFDS och utgjorde under många år under namnet DFDS Tor Line basen i dess fraktdivision. DFDS Tor Line hade 2009 tillsammans med sina dotterbolag en flotta på cirka 65 ro-ro-, ro-pax- och lo-lo-fartyg, som främst trafikerade Nordsjön och Östersjön. Tor Lines grundande och passagerartrafiken Tor Line grundades som ett samriskföretag mellan de svenska rederierna Transoil, Rederi AB Rex och Bratt-Götha samt holländska KNSM med syfte att bedriva bilfärjetrafik mellan Sverige, England och Nederländerna. Bolagets namn bildades av Trains Oil och Rex. En analys visade att den hittillsvarande splittrade trafiken borde koncentreras till Göteborg och en brittisk hamn i East Midlands. Kingston upon Hull tillfrågades, men där var man ointresserad, så budet gick vidare till Immingham på sydsidan av floden Humber. Tor Line beställde två passagerarfärjor på ca 7 000 bruttoton hos Flenderer Werke i Lübeck. Trots att fartygen var konventionella med ett gemensamt däck för personbilar, trailrar och containrar, så var de snabba och kunde hålla en marschfart på 21,5 knop. Det gav en överfartstid på 24 timmar - 12 timmar snabbare än de färjor som konkurrenten Svenska Lloyds England-Sverige Linjen (ESL) planerade. Tor Lines planer väckte irritation hos ESL, som hade räknat med monopol på traden. Det blev Tor Line som satte in den första färjan av de två rederierna, nämligen m/s Tor Anglia i mars 1966 på traden Göteborg - Immingham - Amsterdam. Tor Line vände sig till en masspublik och sålde plats i sovsalar och vilfåtöljer, medan ESL enbart sålde hyttplatser och betonade komfort och stil. Det blev snart överkapacitet och därav följande priskrig och förlusterna blev stora för båda rederierna, även om ESL:s Londonlinje var mest lönsam. Rex, Bratt-Götha och Transoil blev redan i januari 1967 tvungna att sälja till Salénrederierna AB, som därmed fick kontrollen över bolaget. 1967 levererades m/s Tor Hollandia som sattes in på linjen Göteborg - Amsterdam. Superfärjorna Tor Britannia och Tor Scandinavia

Tor

miniatyr|Tors fiskafänge berättas det om i Kvädet om Hymer. Här ses en vikingatida avbildning på Altunastenen i Uppland. Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt Þunraz* eller möjligen Þundaraz*) är en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norra Europa. Han var en av asatrons främsta gudar. Karaktär och bakgrund Etymologi och liknande gudar Till ursprunget och funktionen är Tor besläktad med den fornindiske guden Indra. I stort sett till funktionen, men inte till ursprunget påminner Tor också om den grekiske guden Zeus och den romerske Jupiter. Namnet Tor används ännu idag i sammansättningen "tordön" vilket är synonymt med åska. Även ordet åska och kommer av en sammanslagning av ås (asagud) och åka . Namnet Tor är vidare etymologiskt besläktat med lånordet dunder (av lågtyskt dunder) liksom engelskans thunder, tyskans Donner och så vidare. I svenskan och i övriga germanska språk har Tor givit namn åt torsdagen. Islänningarna har dock ersatt þórsdagur med fimmtudagur. Motsvarande finns även i finsk mytologi, där fadersgestalten Ukko antagits ha binamnet Perkele och i Baltikum återfinns Perkūnas i Litauen och Pērkons i Lettland. I slaviska språk återfinns Perun med liknande egenskaper som Tor. Tacitus rapporterar att germanernas dyrkade Hercules – romarna hade för vana att tolka utländska gudar genom att jämföra dem med liknande romerska – vilket har antagits varit för att båda är hjältar som slåss med odjur, agerar som mänsklighetens försvarare och att båda representeras med ett trubbigt närstridsvapen (Hercules klubba och Tors hammare Mjölner).