Keith Cederholm

Keith Cederholm, senare Keith Weissbrodt, född 1 september 1958 i Eskilstuna, död 28 augusti 2010, var en svensk brottsling som blev känd för att han mot sitt nekande dömdes till tio års fängelse 1982 för att ha anlagt en brand på en motorgård i Malmö samt för delaktighet i misshandel, det så kallade Raggarmordet. Hans fall togs upp av journalisten Jan Guillou i TV-programmet Rekord-Magazinet, vilket ledde till att Cederholm friades i Högsta domstolen. Uppväxt Keith Cederholms far ägde ett kringresande tivoli och befann sig stora delar av året på resande fot runtom i Sverige. När Keith Cederholm var 13 år skilde sig föräldrarna och han flyttade med sin mor och syskon till Helsingborg där hans mor snart gifte om sig. Enligt Cederholm misshandlade hans styvfar honom regelbundet. I de tidiga tonåren kom han i kontakt med och började umgås med ungdomsgäng som sysslade med småskalig brottslighet. Det var en krets han skulle fortsätta att röra sig i under 1970-talet. Raggarmordet Den 23 november 1979 utbröt en brand på raggargården Granbacken i utkanten av Malmö. Dagen före branden anmäldes 19-årige Bo Göransson som saknad. Två månader senare hittades han döda kropp i hamnen i Helsingborg. I polisens utredning utpekades Cederholm, vid den här tiden en känd småbrottsling i Helsingborg, som gängledare för raggarna från Helsingborg. Enligt åklagare Cay Kallin hade branden anlagts som hämnd från Helsingborgsraggarna efter bråk med Malmöraggarna kvällen före. Helsingborgarna körde laddade med bensindunkar ner i sin Plymouth Fury, smög över en åker till gården och tände på. Göransson blev vittne till mordbranden. Enligt åklagaren hade detta upptäckts av Cederholm som uttryckligen beordrade att Göransson skulle röjas ur vägen. Livlös fördes han i bakluckan på en bil till hamnen i Helsingborg där han kastades i vattnet. Cederholm och ytterligare en person dömdes våren 1981 i tingsrätten för grov mordbrand. Ytterligare fem personer dömdes för mordbrand. Efter avslutad rättegång framträdde som vittne en 17-årig flicka som sett allt. Cederholm åtalades nu även för att ha mördat Göransson. I hovrätten dömdes Cederholm våren 1982 även för människorov och medhjälp till grov misshandel även om 17-åringen inte hade pekat ut just honom, dock ej för mord. 17-åringen berättade att på morgonen efter branden kom raggargänget hem till henne med en livlös person och hon följde med i den raggarbil som körde kroppen till Helsingborgs hamn. De fem dömda i mordbranden, plus två raggare från Göteborg, dömdes för inblandning i bortförandet och misshandeln av Göransson.

Socialt arbete

Socialt arbete är arbete som inriktas på sociala problem, deras konsekvenser och lösningar. På socionomutbildningarna i Sverige skapades efter högskolereformen 1977 också ett nytt blockämne kallat socialt arbete. I detta integrerades moment från det tidigare ämnet social metodik med bland annat psykologi, sociologi och ekonomi. Vid svenska universitet finns det idag möjlighet att läsa ämnet socialt arbete till och med doktorsnivå. Definitioner på socialt arbete Det är svårt att definiera vad socialt arbete är eftersom definitionerna skiftar mellan traditioner och länder. Enligt en av de mer centrala forskarna kring socialt arbete, Malcolm Payne, handlar socialt arbete om (1) social förändring, (2) problemlösning för den enskilda individen och (3) att öka människors välbefinnande. Vilka delar man väljer att betona skiftar beroende på vilken verksamhet socialarbetaren befinner sig inom. Payne knyter idén om social förändring till en socialistisk tradition där det sociala arbetet försöker att uppnå en samhällsförändring. Problemlösningen bygger, enligt Payne, på en liberal idé där socialarbetarens tjänster efterfrågas av klienten, på grund av att hon upplever att hon är i behov av hjälp. Den tredje delen, menar Payne, är starkt relaterad till psykoterapi och handlar om att få människor att bättre förstå sig själva. Dessa definitioner gäller dock i första hand hos socialarbetare själva. Vad som är hjälp eller frigörande kan av andra istället betraktas som repression och paternalism. Det sociala arbetets historia

Socialt kapital

alt=En bild som visar personer (hörn) och deras relationer (kanter).|miniatyr|En bild som visar personer (hörn) och deras relationer (kanter). Socialt kapital har flera definitioner där en huvudsaklig indelning kan göras mellan de som studerar tillgångar för samhällen eller grupper (makronivå) och de som studerar utfall för individer (mikronivå). För definitioner som syftar på makronivån studeras ofta fenomen som normer, socialiserande och tillit mellan människor vilka kan leda till att och hur väl ett samhälle kan organisera sig. Forskare som använder definitioner som istället syftar till att studera individer är intresserade av hur en individs nätverk och den struktur detta har och de resurser som det kan tillgängliggöra kan bidra till att skapa olika fördelar som att få information eller tjänster från andra människor. Sådana tjänster kan till exempel leda till att man får ett nytt jobb. När socialt kapital studeras med utfall på en kollektiv nivå kan det ses som botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk. Definitioner Begreppet socialt kapital har flera olika definitioner. Sociologen Pierre Bourdieu definierar det så här: "Socialt kapital är summan av de resurser, aktuella eller potentiella, som finns tillgängliga för en individ eller grupp genom att ha tillgång till ett bestående nätverk av mer eller mindre institutionaliserade relationer av ömsesidigt erkännande eller igenkännande"Social kapital Nan Lin har definierat socialt kapital som "Resurser inbäddade i en social struktur som kan tillgängliggöras och/eller mobiliseras för medvetet handlande." James S Coleman menar att: "Socialt kapital är en uppsättning enheter med två egenskaper gemensamt: De består av någon aspekt [nätverk] av den sociala strukturen [samhället], och de underlättar ett visst handlande hos aktörer – antingen som individer eller som ”organisationer” – inom denna struktur."