Landskapsvapen

Landskapsvapen är heraldiska vapen för landskapen i Finland och Sverige. Landskapsvapnen bygger delvis på lokala sigill men vissa av dem är från början associerade med Sveriges hertigdömen eller ståndspersoner som hade utsetts till hertigar för landskap av den svenske kungen. Motiven i landskapsvapnen ingår i länsvapnen och utgör också motiv på landskapsflaggor eller har givit upphov till färgerna på husbondsvimplar. När län och landskap sammanfaller är vapnen ofta desamma. Då ett län omfattar flera landskap eller delar av flera landskap, ingår ofta flera landskapsvapnen i länsvapnet. Eftersom länsstyrelsen är en statlig myndighet så är svenska länsvapen krönt med en kunglig kronaLänsvapen. Nationalencyklopedin.Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen. Svensk Författningssamling, till skillnad från landskapsvapnen som kröns med hertigliga eller i vissa fall (i Finland) grevliga kronor. Lagstiftning Användning och registrering av statliga vapen såsom landskapsvapen styrs av Patent- och registreringsverket. Behörig länsstyrelse i fråga om landskapsvapen är den länsstyrelse som har sitt säte inom landskapet eller länsstyrelsen i det län som innehåller den största delen av landskapet. Riksarkivet har hand om statens heraldiska verksamhet och genom sin heraldiska nämnd ser riksarkivet till att vapen eller heraldiska emblem som syftar på staten eller statsmyndigheterna utförs i enlighet med heraldiska normer. Riksarkivet kan göra utredningar och vidta åtgärder på det heraldiska området, till exempel på uppdrag av kommunerna till vilka Riksarkivet får upprätta förslag till kommunala vapen och genomföra heraldiska utredningar om sådana vapen. Avbildning av sådana vapen, flaggor eller emblem skyddas genom att publiceras av Patent- och registreringsverket i verkets registreringstidning för varumärken.Lagar och förordningar som styr den statliga heraldiken. Riksarkivet. Historik

Landskapsvapen i Sverige

Sveriges landskapsvapen härstammar i de flesta fall från 1500-talet. Landskapsvapen för de dåvarande svenska (inklusive det svenskstyrda Finland) kompletterades senare av vapen för de landskap som Sverige erövrade från Danmark-Norge. Historia miniatyr|Sveriges (inklusive Finland) landskap runt 1560. Bakgrund I december månad 1560, i samband med begravningen av kung Gustav Vasa, lät hans son och efterträdare Erik XIV utforma vapen för alla de 24 dåvarande landskapen i Sverige och Finland. Dessa bestod då av 7 landskap öster om Bottniska viken och 17 landskap väster om Bottniska viken. Landskapen i öster var Österbotten, Satakunda, Tavastland, Savolax, Karelen, Nyland och Finland (motsvarande Egentliga Finland samt Åland) – se vidare Galleri över landskapsvapen i Finland. De 17 landskapen i väster lär ha bestått av Öland, Småland, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Östergötland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten samt Lappland. Det sistnämnda landskapet fick ett eget vapen (landskapssigill) under 1560-talet. Däremot var Gotland vid denna tid danskkontrollerat territorium.

Ålands landskapsvapen

100px|höger Ålands landskapsvapen är vapnet för Åland och dess landskapsförvaltning. Eftersom Ålands län sammanföll med landskapet både geografiskt och i stort sett även administrativt, var landskapsvapnet också länsvapen till och med utgången av år 2009, då Finlands indelning i län avskaffades. Vapnet fanns representerat vid Gustav Vasas begravning 1560. Ålands ursprungliga landskapsvapen bestod troligen av två rådjur och eventuellt även nio rosor på ett vitt fält. Denna sköld fastslogs vara Ålands landskapsvapen 1569 då änkan till Gustav Vasa, Katarina Stenbock, förlänades Åland. Redan från början inleddes dock en förväxling med Ölands vapen eftersom landskapen både har snarlika namn och snarlika vapen. Ölands landskapsvapen bestod av en kronhjort på ett blått fält. Landskapen bytte av misstag vapen med varandra och bland annat fastställdes Ölands vapen 1884 bestå av två rådjur och nio rosor. Misstaget upptäcktes 1944 av Riksheraldikerämbetet i Sverige och genom en revision återfick Öland det landskapsvapen som var ämnat för landskapet. Dock bytte beväringen färg till rött och hjorten fick dessutom ett rött halsband som symboliserar kungligt jaktbyte för att skilja vapnet från Ålands. Åland har dock behållit det landskapsvapen det haft i 450 år. Blasonering Blasonering på svenska: "I blått fält en gående hjort av guld. Skölden krönes med grevskapets krona." Precis som för andra finska landskapsvapen finns det också en officiell variant av blasoneringen på finska.