Glaucus (uggla)

miniatyr|höger|Glaucus vid Minervas fötter Glaucus ("bländande ögon"; jfr Grekiska glaux, uggla, av samma ursprung) är inom grekisk och romersk mytologi Athenas / Minervas symboliska uggla, ofta kallad "Athenas uggla" eller "Minervas uggla". Den ackompanjerar Minerva i romersk mytologi och ses som en symbol för vishet eftersom ugglan kan se i mörkret. I förordet till sin bok RättsfilosofiG.W.F. Hegel, Grundlinien der Philosophie des Rechts, 1820 nämner G.W.F. Hegel ugglan:"Minervas uggla sprider sina vingar blott när skymningen faller" — vilket innebär att filosofin inte förstår ett historiskt villkor förrän det försvinner. Filosofin kan inte vara normativ eftersom den endast förstår i efterhand. Se även Minervauggla Referenser

Uggla (ätt)

Uggla är en svensk frälseätt, troligen härstammande från Västergötland. Ätten fortlever i Sverige, där en gren innehar friherrlig värdighet. Dessutom fortlever ätten i Finland, Norge, Polen och USA. Äldsta kända stamfader är väpnaren Claes Hansson till Bosgården (levde 1515, död före 1526). Med hans sonsons, befallningsmannen på Älvsborg Claes Arvidsson, söner utgrenade sig ätten i tre huvudgrenar, den finländska grenen, Krokstadsgrenen samt den värmländska grenen. En sonson till Claes Arvidsson var amiralen Claes Uggla (1614–1676) som 1676 upphöjdes till friherre innan han senare samma år stupade i sjöslaget vid Ölands södra udde. Den finländska grenen immatrikulerades 1818 på Finlands Riddarhus som adliga ätten nr 4. Adliga ätten Uggla har nummer 100 och den friherrliga ätten nummer 69 i det svenska Riddarhuset. Uggla är en av den svenska adelns mest månghövdade ätter. Namnet bars den 31 december 2013 av 499 personer bosatta i Sverige. Namnsök, Statistiska centralbyrån. Det var samma tid 611 personer i Sverige med namnet Hamilton Personer med efternamnet Uggla Alarik Uggla (1860–1908), finländsk operasångare

Bertil Uggla

Bertil Gustafson Uggla eller Bertil G:son Uggla, född 19 augusti 1890 på Karlberg i Stockholm, död 29 september 1945 i Karlstad, var en svensk officer (överste) och allroundidrottsman (stavhopp, tiokamp, gymnastik, modern femkamp, värj- och florettfäktning, orientering med mera). Han var även gymnastik- och idrottsledare. Militär karriär miniatyr|stående|Bertil Uggla 1924 eller tidigare. Uggla tog studenten i Linköping 1908, officersexamen vid Karlberg 1910 och blev samma år underlöjtnant vid Svea livgarde. 1914 blev han löjtnant vid nämnda garde. Uggla genomgick åren 1913–15 Gymnastiska Centralinstitutet där han tog gymnastiklärarexamen. Åren 1919–20 genomgick Uggla Gymnastik- och Fäktskolan i Joinville le Point, Frankrike. Uggla var 1916–1918 bitr. lärare i gymnastik vid Krigsskolan och var åren 1919–1920 kommenderad till Ecole normale militaire d'education physique i Joinville, Frankrike. Uggla genomgick Krigshögskolan 1920–1922. Under åren 1924–26 var Uggla aspirant vid Generalstaben. Han utnämndes till kapten 1925 och var under åren 1926–30 lärare i gymnastik vid Krigsskolan. Kapten vid regementet 1926-10-29 fr o m 1926-11-01. Från 1930 var Uggla adjutant hos H K H Kronprinsen. Uggla utnämndes 1931 till kompanichef vid Krigshögskolan och 1933 till major i armén. 1934 tjänstgjorde Uggla som major vid Norrbottens regemente och 1935 som överadjutant och major vid Generalstaben. 1937 utnämndes han till överstelöjtnant i armén samt överadjutant och överstelöjtnant vid Generalstabskåren. Samtidigt utnämndes Uggla till överstelöjtnant vid Livgrenadjärregementet. 1938 blev Uggla förordnad att vara överste och sekundchef för Göta livgarde och 1939 blev han Överste i armén. Uggla var bl.a. chef för Kungliga Krigsskolan 1940-1944. Som chef för Finlandskommitténs militärbyrå 1939-1940 blev han aktivt engagerad för Finlands sak.