Åre (skidområde)
För tätorten, se Åre.
Åre [alpina] skidområde består av 41 liftar och 89 nedfarter, med Sveriges både högsta liftburna fallhöjd (890 meter) och belägna åkhöjd (1 274 meter över havet). Skidområdet är Sveriges äldsta, ett av SLAO:s främsta och har som skiddestination näst högst besöksantal per säsong (2007/2008 noterades det nuvarande rekordet, vilket uppgår till 350 000 besökareAftonbladet: 350 000 besökare 2008.). Skidområdet innehar även Sveriges alpina nationalarena, och i februari 2019 stod Åre för tredje gången som arrangör för ett alpint världsmästerskap (senast dessförinnan var 2007, som blev det största vintersportevenemanget i Sveriges historia). Skidområdet drivs och ägs av Skistar sedan millennieskiftet (som även driver skidanläggningar i Sälen, Vemdalen, Trysil, Hemsedal och St. Johann).
Skidområdet är uppdelat i två liftsystem utifrån fyra byområden; Duved/Tegefjäll och Åre By/Åre Björnen. (För att göra ett komplett liftsystem aktualiserades i slutet av 1990-talet ett projekt om en gondollift mellan Tegefjäll och Rödkullen, men 16 av de 17 berörda markägarna har ständigt protesterat mot detta.SVD: Inför VM 2007.) Transporten mellan systemen kompletteras av en regelbunden skidbusstrafik i fyra linjer som kollektivt förbinder destinationens hela dalområde.
Historia och utveckling
År 1903, 21 år efter att järnvägen invigdes, besökte den närkiske ingenjören Carl Olof RahmSTHO om Carl Olof Rahm . Åre – en jämtländsk bondby som då visserligen sedan 1700-talet stundom hade haft en del besökande turister, och tre hotell sedan 1890-talet. Vid juletid två år senare (1905) besökte Rahm schweiziska vintersportorten Davos som gav honom inspirationen att göra Åre till en svensk rak motsvarighet, och Rahm gav således upphov till det så kallade Åreprojektet. Huvuddelen i detta var Åre bergbana med tillhörande kälkbacke och Fjällstugan (nuvarande Hotell Fjällgårdens föregångare), som invigdes den 7 mars 1910 efter två års byggnation. En bergbana (järnvägslift) i Åre var dock 1907 inte en helt ny idé, eftersom det hade föreslagits en sådan redan i STF:s årsskrift 1891. Planerna var att banans dragning egentligen skulle vara upp till Mörvikshummelns topp (och i framtiden ända till Åreskutans topp), men ekonomin brast.Länsstyrelsen Jämtland: "Åre bergbana och Grottan" .Bebyggelseregistret om Åre bergbana, läst 2014-05-28. (Åre bergbana var inte först ut i Sverige som vertikal persontransport, eftersom en liknande installation funnits på Skansen sedan 1898, men blev för vintersportens del den första.)
1921 startades den så kallade Årebragden som var Sveriges första officiella störtloppstävling, och arrangerades årligen fram till 1953. Backen var 5,2 kilometer lång med start på Åreskutans högsta topp och mål på Åre Torg via passage genom Tusenmetern, Västra Ravin och Susabäcken. De tävlande och publiken vandrade upp på Åreskutan, eftersom ingen transport upp fanns och Bergbanan förblev dragen enbart till Östra Platån (nuvarande Fjällgården, 556 meter över havet).