Created with Sketch.

Elfviks gård

Elfviks gård på Lidingö är det ursprungliga godset längst österut på Elfvikslandet med tillhörande herrgårdsbyggnad. Elfviks gård och lantbruksfastighet ägs sedan 1946 av Lidingö stad och ingår som en central del i Långängen-Elfviks naturreservat. Lantbruket med ekonomibyggnader och c:a 125 ha betes- och uppodlad mark drevs av kommunen med en anställd gårdsförman och en medhjälpare medan herrgårdsbyggnaden arrenderas ut som värdshus med konferensmöjligheter. Elfvik är den enda kvarvarande lantbruksgården på Lidingö från den tid då Lidingö var ett utpräglat bondesamhälle, det vill säga 1800-talet fram till i omkring 1910–20, då Lidingös villastäder började byggas. Gården ägdes av släktingar till familjen Albert Janse fram till 1946 då den såldes till staden. Området kring Elfviks gårds lantbruk, gårdsplanen och parken ned mot Hustegafjärden är tillgänglig för allmänheten. Från och med 2010 drivs lantbruket av en arrendator. Namnet Elfvik Ursprunget till namnet Elfvik är inte helt klarlagt. I samband med bildandet av Långängen-Elfviks naturreservat valde Lidingö stad att ändra stavningen Elfvik till Älvik vad gäller själva gården och närmaste väg Elfviks uddvägPostnummersök för gatunamn. Älvik har ansetts ha sitt ursprung i trädslaget al som idag växer i stort antal nere vid det sanka området vid viken mot Hustegafjärden. I vilken mån det också växte alar i viken på 1600, 1700-talen med cirka 2 m högre havsvattennivå i området är oklart. På den äldsta kända kartan över Lidingö upprättad av lantmätare Pedher Mehnlöös 1661, stavades gårdens namn som Älwÿk där Äl skulle avse trädslaget al och wÿkBokstaven ÿ är ett y med så kallat trema. är en gammal svensk stavning för ordet vik. På en karta över området upprättad 1720 av lantmätare Lars Kietzlingh, stavades namnet som Elfvik men vid en uppdatering 1774 av lantmätare Gabriel Boding med kartan från 1720 som underlag stavades namnet som Elgvik, både på kartan och i kartans textdel, vilket borde avse djuret Älg. På en karta från 1781 upprättad av lantmätare Israel Ström, hade man återgått till stavningen Elfvik, där v skrevs med w som Elfwik. Officiellt benämns idag området Elfvik och huvudvägen till gården, Elfviksvägen där Elfviks uddväg tar vid. Värdshuset Elfviks gård som arrenderar herrgårdsbyggnaden har behållit stavningen av namnet som Elfvik. Historik Gårdens historia sträcker sig över mer än 700 år. En stor gård fanns på Elfvik vid mitten av 1300-talet, förmodligen även tidigare. Ett utmärkande drag för Elviks gård är att gården aldrig varit en boplats för högreståndspersoner utan till att börja med lantbrukare och i ett senare skede, entreprenörer och borgare som velat skaffa sig ett ståndmässigt boende, där varje ägarbyte inbegrep ombyggnationer och stora investeringar i avsikt att höja gårdens inkomster och status.De enda gårdar på Lidingö som har varit en boplats för adelssläkten från 1700-talet är Stora Breviks gård som under lång tid beboddes av släkten Banér som hade sitt huvudsäte på Djursholms slott och Bo gård som på mitten av 1700-talet beboddes av baron Carl Pfeiff (1735–1792), gift med Ulrika Spandelcreutz, dotter till lagmannen Gustav Spandelcreutz (d. 1778). De personer som har haft det största inflytandet på Elfviks gårds utveckling var i tidsordning hovgulddragaren Peter Widman, fabrikören Lars Fresk och överste löjtnanten Albert Janse.

Enskede gård (gods)

miniatyr|Enskede gårds huvudbyggnad, 2006. miniatyr|Enskede gårds huvudbyggnad, 1934. Enskede gård är ett tidigare gods i Söderort i Brännkyrka socken i Stockholms kommun. Gården omtalades första gången 1397. Nuvarande huvudbyggnad stod färdig 1807. Under Axel Odelbergs tid på 1800-talets mitt, utvecklades gården till ett mönsterjordbruk och ett av Sveriges mest inkomstbringande storgods. Enskede gårds vidsträckta ägor förvärvades 1904 av Stockholms stad och var då stadens första och största markförvärv utanför tullarna. På Enskede gårds gamla ägor anlades både Stockholms första trädgårdsstad, Södra begravningsplatsen och Stockholms stads slakthus. Gården gav även stadsdelen Enskede gård sitt namn. Huvudbyggnaden är ett fornminne med RAÄ-nummer Brännkyrka 72:1.RAÄ-nummer Brännkyrka 72:1. Huvudbyggnaden och "Fyrkanten" ägs och förvaltas av AB Stadsholmen och är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm. Historik miniatyr|Ägor under huvudgården, 1843 Enskede gårds tidigare namn var Enskjed eller Enskied och Änskeda. Enskede har sitt ursprung i den gård, som omtalas första gången 1397 då Rutger Crouwel köpte 1-öresland jord i Enskiæ. 1409 omtalas en Ragvald i Ændskidom som en av bönderna vid ett räfteting i Strängnäs med allmogen i Övre Tör. 1539–1573 omfattade Enskede en gård och ett dagsverkstorp.Det medeltida Sverige 2:1 Tören År 1612 erhöll rusthållaren Sylvestre Sylvestersson av Gustav II Adolf privilegiebrev tack vare tjänster han gjort Sveriges krona, vari omnämndes att han "kvitt och fritt för alla vissa och ovissa utlagor mjuta och behålla sitt eget" vid Stockholm belägna skattehemman Enskedt i sin och sin hustrus livstid.