Created with Sketch.

Preventivmedel

miniatyr|Karta med p-piller. Här med engelsk text. Preventivmedel är medel för familjeplanering, det vill säga att förhindra eller förebygga graviditet. Till preventivmedlen kan räknas också naturliga preventivmetoder, som att avstå från samlag då befruktning skulle vara mest sannolikt, och sterilisering. Några vanliga preventivmedel är kondom, p-piller, P-stav och spiral. Kondom, som är ett av de äldsta kända preventivmedlen, är i princip det enda som förhindrar smitta av sexuellt överförbara sjukdomar mellan människor. Preventivmedel skiljer sig åt med avseende på användarvänlighet, hur säkert de förhindrar graviditet, hur lätta de är att använda vid ett enskilt samlag och vilka bieffekter de kan få. Olika preventivmedel Hormonbaserade Hormoner är kemiska budbärare som transporteras i kroppen via blodet. Olika hormoner har olika uppgifter och varje hormon kan bara påverka en mottagarcell likt en nyckel i ett nyckelhål. Könshormonet östrogen bildas i första hand i äggstockarna tillsammans med gulkroppshormonet (progesteron) . Könshormonet testosteron bildas i första hand i testiklarna. Östrogenet stimulerar bildningen av slemhinnan i livmodern medan gestagen och progesteron bromsar tillväxten av slemhinnorna. Hormonerna i de hormonbaserade preventivmedlet framställs syntetiskt. Slemhinnans utveckling är viktig under befruktningen då de befruktade ägget ska bäddad in i slemhinnan. Gestagen är den syntetiskt tillverkade motsvarigheten till progesteron. Både östrogen och progesteron är viktiga aktörer för ägglossningen och menscykelns funktion. Risken för blodpropp ökar vid användning av preventivmedlen med östrogen. Om man har anlag för blodpropp i nära släkten bör man inte använda dessa preventivmedel eftersom risken för blodpropp i genomsnittligt ökar tre till fyra gånger vid användning av kombinerade p-piller.

Spiral (preventivmedel)

miniatyr|Kopparspiral Spiral, även kallat livmoderinlägg, är ett preventivmedel som förs in i livmodern och där inne ger ett effektivt skydd mot oönskad graviditet. Namnet kommer från den ursprungliga formen, men idag är de flesta formade som ett T. Insättning av spiral sker hos gynekolog eller barnmorska. Bakgrund Livslängden på spiraler är mellan tre och fem år. Pearl-index för spiraler varierar mellan 0,2-0,8. Detta är jämförbart med många p-piller vid perfekt användning, men klart överlägset vid "typisk" användning eftersom spiralen inte är användarberoende. Det vill säga, till skillnad från P-piller kan man inte missa enskilda doser. Den vanligaste oönskade effekten av en spiral är smärta och för kopparspiral även ökade vaginala blödningar. Smärta är vanligt i samband med att spiralen sätts in och upp till två veckor efter spiralinsättning. Vid kvarstående smärtor efter två veckor bör spiralen tas ut. Spiraler bör avlägsnas och eventuellt bytas ut i samband med deras utgångsdatum. Läkemedelsverket rekommenderar användning av spiral också till unga kvinnor som inte haft sin första graviditet, även om metoden i samband med genomgången 2014 ännu inte var välstuderad bland yngre tonåringar. Metoden föreslås ändå vara ett alternativ efter att användaren fått individuellt anpassad preventivmedelsrådgivning. Komplikationer Hos ungefär 5 procent avlägsnar spiralen sig själv oftast i samband med menstruation, om inga trådar sticker fram från livmoderhalsen kan närvaro av spiral bekräftas eller uteslutas med vaginalt ultraljud. Om användaren trots spiralinsättningen blir gravid är det mycket viktigt att utesluta ektopisk graviditet. Av det fåtal graviditeter som sker hos användare av hormonspiral är ungefär hälften ektopiska. Vid graviditet måste spiralen tas ut oavsett om användaren önskar fullgöra eller avbryta graviditeten. Perforation av livmodern drabbar ungefär 1 av 1 000 användare och är i regel symtomfri och förblir därför ofta odiagnostiserad. Kopparspiral