Fordon till fordon

miniatyr|505x505px|Fordon till Fordon Fordon till fordon (V2V) är ett Fordons ad-hoc-nätverk (VANET) skapas genom att tillämpa principerna för mobila ad hoc-nätverk (MANET) - den spontana skapandet av ett trådlöst nätverk av mobila enheter - på fordonsdomänen. VANET:s nämndes och introducerades först 2001 under "Fordon till fordon ad-hoc mobilkommunikation och nätverk" -applikationer, där nätverk kan bildas och information kan förmedlas bland bilar. Det visades att kommunikationsarkitekturer för fordon-till-fordon och fordon-till-vägar kommer att existera tillsammans i VANET för att tillhandahålla trafiksäkerhet, navigering och andra vägtjänster. VANET är en viktig del av ramverket för intelligenta transportsystem (ITS). Ibland kallas VANET:s intelligenta transportnätverk. Tillämpningar Elektroniska bromsbelysning, som tillåter en förare (eller en autonom bil eller lastbil) att reagera på fordon som bryts trots att de kan bli dolda (t.ex. av andra fordon). Platooning, som gör det möjligt för fordon att följa ett ledande fordon genom att trådlöst ta emot information om acceleration och styrning och därmed bilda elektroniskt kopplade "vägtåg". Trafikinformationssystem, som använder VANET-kommunikation för att tillhandahålla uppdaterade hinderrapporter till ett fordons satellitnavigationssystem. Nödtjänster för vägtransporter - där VANET-kommunikation, VANET-nätverk och trafiksäkerhetsvarning och spridning av statusinformation används för att minska förseningar och påskynda räddningsinsatser för att rädda liv för de skadade. On-The-Road Services - det förutses också att den framtida transportvägen skulle vara "informationsdriven" eller "trådlöst aktiverad". VANET:s kan hjälpa till att marknadsföra tjänster (butiker, bensinstationer, restauranger etc.) till föraren och till och med skicka meddelanden om någon försäljning som pågår just nu.

Styrenhet (fordon)

Styrenhet för ett fordon eller ECU (Electronic Control Unit) är en elektronikbox (inbyggt system) med hårdvara och programvara som styr ett eller flera funktionsområden i ett fordon. Syftena är att dels erbjuda fler och bättre funktioner för användarna av fordonen och dels att reducera kablarna så att kostnaderna minskar. Styrenheterna ingår oftast i ett eller flera datornätverk, som gör att de kan samverka, få programvaran uppdaterad vid service samt underlätta feldiagnos. Vissa styrenheter är mycket stora med kraftfull processor, stort minne, snabb kommunikation samt många anslutningar av sensorer och aktuerare t.ex. bilens centraldator. Andra är små som en sockerbit med en enkel 8-bits-processor och några sensorer t.ex. en batteriövervakare. Sedan år 2000 pågår en standardisering av programvarorna med Autosar så att de kan köras på olika hårdvaror. Typiska funktionsområden I välutrustade personbilar kan det finnas över 100 styrenheter. Olika fabrikat använder olika förkortningar för samma funktionsområde Volvo S60 Wiring Diagram 2011 TP 39203202. Några vanliga exempel på större styrenheter: Motorstyrning (ECM Engine Control Module eller ECU Engine Control Unit). Tidigare fanns styrenheter för farthållare men dessa ingår nu ofta i motorstyrsystemen. På äldre bilar var ibland motorstyrningen uppdelad på bränslestyrning (FCM Fuel Control Module) och tändningsstyrning (ICM Ignition Control Module). Transmissionsstyrning av växellåda (TCM Transmission Condrol Module) och fyrhjulsdrift (DEM Differential Electronic Module). I många bilar är motorstyrning och transmission hopbyggda i samma styrenhet (PCM Powertrain Control Module). I el- och hybridbilar kan det finnas batteristyrning, elmotorstyrning och kanske laddstyrning. Chassistyrning vanligen uppdelad i: Bromsstyrning (BCM Brake Control Module) med låsningsfria bromsar, bromskraftstyrning mm samt parkeringbroms (PBM Park Brake Module). Antisladdsystem (ESC Electronic Stability Control eller DSTC Dynamic Stability & Traction Control) med varierande mängd funktioner t.ex. att motverka släpvagnssvängningar (TCM Trailer Control Module).

Självkörande fordon i Sverige

miniatyr|Film med självkörande buss vid Chalmers 2018. miniatyr|En T-pod med operatör i Örnsköldsvik 2018. Denna självkörande batteridrivna lastbil var ett samarbete mellan DB Schenker och Einride. Självkörande fordon i Sverige avser bilar, bussar och andra fordon som styrs och körs automatiskt, genom artificiell intelligens, i Sverige. I maj 2018 hade Transportstyrelsen sju ansökningar om pilotprojekt under behandling, utöver Nobinas, som redan har fått godkänt att testa självkörande fordon på svenska vägar. Pilotprojekt Bussar Sveriges första självkörande bussar prövades med början i januari 2018 i Kista. Nobinas båda bussar av franska tillverkaren Easymile trafikerade i ett pilotprojekt den 1,5 kilometer långa sträckan mellan Kista Galleria och Victoria Tower. Inom detta område finns en blandning av olika transportslag, bland annat bussar, taxi, fotgängare och cyklister. Hastigheten ska under försöket vara max 20 kilometer per timme.