Linus Sandgren

Nils Theo Linus Sandgren, född 5 december 1972 i Spånga,Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011) är en svensk filmfotograf. Han är son till filmproducenten med mera Bertil Sandgren. Vid Oscarsgalan 2017 tilldelades Linus Sandgren en Oscar för bästa foto för sitt kameraarbete i filmen La La Land. Biografi Sandgren började inom reklambranschen och gick bland annat på Berghs School of Communication, fotograferade en mängd reklamfilmer, musikvideor och kortfilmer, bland annat flera av rapparen Petters musikvideor.Moviezine 15 februari 2014, "Bakom kameran med Linus Sandgren" Han var också assistent och senare B-fotograf på flera svenska filmer, innan han under tidiga 2000-talet blev A-fotograf för tv-produktioner och första långfilmen, Storm (2005), för vilken han belönades med en Guldbagge 2006 för Bästa foto. Han har därefter verkat i såväl Sverige som USA. 2013 fotograferade han filmen Promised Land, regisserad av Gus van Sant och använde då ett unikt format, Super-35mm med 1.3x anamorfisk optik.ICG Magazine – What the Frack? Sandgren har även samarbetat med David O Russell i de Oscarsnominerade filmerna American Hustle (2013) och Joy (2015), Lasse Hallström i 100 steg från Bombay till Paris (2014) samt med Damien Chazelle i filmen La La Land (2016), för vilken Sandgren belönades med en Oscar för bästa foto. Sandgren har väckt stor uppmärksamhet i delar av filmvärlden med mycket lovord.Aftonbladet 13 september 2014, "När man har sett den blir man vegan" (Lasse Hallström) Sandgren blev utsedd till årets fotograf på 2016 års Hollywood Film Awards. Han har parallellt fortsatt att även göra reklamfilmer och har inom loppet av två år vunnit tre guldlejon vid Cannes Lions International Advertising Festival och ett guld i Clio Awards. Under 2012 vann hans foton för Hennessys kampanj "Manny Pacquiao" ett silverlejon i Cannes och Bästa reklamfilmfoto vid svenska Roy-galan. Kampanjen för Converse, "History made in the making" vann pris för Bästa filmfoto i Cannes och guld i fotokategorin vid Clio Awards.Resumé 6 februari 2013, "Svenska reklamfotografer hyllas på prestigelista" Filmografi

Ideell organisation

En ideell organisation är en icke-statlig organisation vilken inte har kommersiella, utan ideella mål med sin verksamhet, och som åtminstone till en del drivs på frivillig basis. Ofta tolkas "ideell" brett; ideella organisationer kan vara mycket olika till sin organisation och storlek och syssla med vitt skilda olika frågor. Några områden inom vilka många ideella organisationer verkar är mänskliga rättigheter, humanitära insatser, miljöfrågor, idrott, folkbildning. Även exempelvis fackföreningar, politiska partier samt intresseorganisationer för funktionshindrade eller hyresgäster är ideella organisationer. Ideella organisationer kan ha olika associationsformer, bland annat oregistrerad eller registrerad förening (Finland), ideell förening (Sverige) eller stiftelse. Många politiker och forskare anser att ideella organisationer spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, både för att hålla ihop samhället och dess gemenskaper och för att bidra till samhällsförändring. Utan kommersiella vinstintressen En ideell organisation är en organisation som verkar utan kommersiella vinstintressen. I den juridiska betydelsen omfattas också organisationer som främjar enskilda gruppers (som till stor del eller helt kan vara medlemmar) ekonomiska intressen, då verksamheten och dess målsättning hålls inom vissa ramar. Det motsvarande uttrycket på engelska är non-profit organization (NPO), men också samlingsbenämningen för icke-statliga organisationer, non-governmental organization (NGO) används ibland, trots att det begreppet även kan inkludera exempelvis företag och annan kommersiell icke-statlig verksamhet. Det är särskilt vanligt att engelska uttryck används när det rör sig om organisationer som verkar internationellt. Även när begreppen används korrekt är ideell en verksamhetsbeskrivning som är mycket bred, det förekommer även begrepp som är snävare, exempelvis private voluntary organization (PVO), ungefär ”frivillig gräsrotsrörelse”.

Ideell sektor

Ideell sektor är ett samlingsbegrepp för de insatser inom samhället som utförs som ideellt arbete. Den ideella sektorn kan ses i ett bredare perspektiv genom begreppet social ekonomi. Namnet är inte väletablerat utan oftast används andra namn som frivilligsektorn, föreningslivet och dylikt. Den ideella sektorn utgör tillsammans med de idéburna organisationerna den tredje sektorn, vid sidan av den offentliga sektorn och den privata sektorn. Ibland räknas ideellt arbete till den informella sektorn, men detta är omtvistat. Ofta sker en sammanblandning av begreppen ideell verksamhet och idéburen verksamhet. Idéburen och ideell har delvis olika innebörd, där ideell verksamhet avser aktiviteter som utförs på fritiden, medan en idéburen verksamhet kan vara affärsdrivande - exempelvis i form av ett kooperativ, en ekonomisk förening eller en stiftelse, och ibland t.o.m. lagstiftande i form av ett parti. Begreppen glider dock delvis in i varandra. Den ideella sektorn, det vill säga frivilligt arbete inom och utanför ideella föreningar har en lång historia och djup förankring i det svenska samhället. I Sverige finns cirka 200 000 organisationer som har cirka 32 miljoner medlemmar. Detta kan delvis förklaras med att lagar stiftats som i samklang med traditionen ytterligare underbygger föreningsverksamhetens utbredning, till exempel inkomstskattelagar och lagar angående föräldrakooperativ för skolor och daghem eller gemensamt privat boende med samfällighet eller bostadsrätt. Det höga föreningsengagemanget tillsammans med mycket enkla regler för att driva föreningar har gjort att föreningsvana är mycket utbredd bland invånarna liksom även vana vid förtroendeposter. Dessutom finns en lång tradition av samspel med främst den offentliga verksamheten, men också med den privata sektorn, vilket gör att den ideella sektorn kan ses som en bas i hela det svenska samhället. Statistik visar att varje svensk i genomsnitt lägger ner 16 timmar per månad på frivilligt arbete. Detta är en hög siffra i jämförelse med många andra länder, men skillnaden kan delvis bero på hur man mäter och klassificerar olika typer av aktiviteter. Undersektorer