Hilding Werner

miniatyr|Rektor Valdemar Dahlgren tecknad av Hilding Werner Hilding Werner, född 10 augusti 1880 på Kårud Millesviks socken, Värmland, död 26 augusti 1944 i Stavnäs socken, var en svensk målare och tecknare. Han var son till godsägaren Anders Andersson och Inga Maria Johannesdotter. Efter avslutad skolgång vid Karlstads läroverk studerade Werner vid Caleb Althins målarskola i Stockholm 1899 och skaffade sig samtidigt sidoinkomster som karikatyrtecknare i tidningen Nya Nisse. Genom sin kamrat Bror Lindh blev han bekant med Richard Bergh och den bekantskapen ledde till att Werner fick delta i Konstnärsförbundets andra målarskola 1900-1901. Han gjorde 1905 sin enda studieresa till Nederländerna. Han slog sig ner i Hammartjärnet i Stömne 1907 och där inrättade han en ateljé. Under de första åren behöll han kontakten med kamraterna i målargruppen De Frie och medverkade i deras utställningar. Han deltog även i samlingsutställningar med Värmlands konstförening, Konstnärsförbundet, i Norrköping, Lund, och Arvika. Han genomförde inte någon separatutställning under sin levnad men Värmlands museum arrangerade en minnesutställning 1946 där man kunde få en överblick av hans konst. Vid återkomsten till Värmland 1907 kom han i kontakt med Gustaf Fjæstad och Werner tog då intryck av Fjæstad romantiska och realistiska landskapsbilder. Han gjorde tillsammans med Fjæstad och Bror Lindh en båtresa 1912 till Otto Hesselbom i Säffle och där blev han så starkt påverkad av Hesselboms måleri att det kom att styra hans kommande produktion. Han var en av initiativtagarna till Värmlands konstnärsförbund. Värmlands museum genomförde 2015 en specialutställning med Werners satirteckningar. Han konst består av porträtt, romantiskt skildrat landskapsmåleri från Värmland och karikatyrteckningar. Werner är representerad vid Värmlands museum.

Gustaf Fjæstad

Fåtölj tillverkad av Gustaf Fjæstad, ca 1905, Musée d'Orsay, Paris miniatyr|"Thiels soffa" för Ernest Thiel i Villa Eolskulle 1908 (idag Thielska galleriet). Fjaestad sitter i mitten. Gustaf Adolf Christensen Fjæstad, född 22 december 1868 i Jakobs församling, Stockholm, död 17 juli 1948 i Arvika, var en svensk konstnär (målare, grafiker, konsthantverkare) och idrottsman. Han var gift med textilkonstnären Maja Fjæstad. Liv och verk Fjæstad, vars far var skomakare, studerade vid Konstakademien 1891-1892 och därefter en tid vid Konstnärsförbundets skola. 1893 var han medhjälpare åt Bruno Liljefors under dennes dekorationsarbeten åt Biologiska museet, och fick därefter denne och Carl Larsson som handledare i sin konstnärliga utbildning. 1897 hölls den första utställningen av hans målningar.Svensk uppslagsbok, Malmö 1932 Samma år fick han möjlighet att ta över Christian Erikssons gamla ateljé Oppstuhage i Taserud, varifrån han verkade i den provinsromantiska anda som kännetecknade hans samtid och vänskapskrets. Därifrån insände han 1898 ett flertal tavlor till Konstnärsförbundets utställning i Stockholm och vann stor uppmärksamhet. Han kallas för Rimfrostens mästare och grundade den så kallade Rackstadgruppen vid sjön Racken vid Arvika i Värmland, till vilken konstnärer som Björn Ahlgrensson, Bror Lindh och Fritz Lindström hörde. Hans måleri är tekniskt mycket skickligt. Hans vinterlandskap är kända och finns representerade på museer som NationalmuseumNationalmuseum, Göteborgs konstmuseumGöteborgs konstmuseum och Thielska galleriet i Stockholm, Kalmar konstmuseumKalmar konstmuseum och på Rackstadmuseet i Arvika. Vid sidan av sitt måleri har han även formgivit möbler, konstsmide och gobelänger. Han byggde även fioler.

Maja Fjæstad

miniatyr|Porträtt målat av Björn Ahlgrensson Kerstin Maria (Maja) Fjæstad, född Hallén 30 maj 1873 i Hörby, död 15 november 1961 i Arvika, var en svensk konstnär. Maja Fjæstad var dotter till kyrkoherdeparet Lars Hallén och Sofia Benedicta, född Trägårdh, som tidigt uppmärksammade dotterns intresse för teckning. Hon fick börja i målarskola i Landskrona redan som elvaåring och studerade senare vid Konstnärsförbundets målarskola. Maja Fjæstad var medlem i Rackstadgruppen i Arvika, som bildats av henne, maken Gustaf och Christian Eriksson och som kom att bli en samlingspunkt för flera verksamma konstnärer. Makarna Fjæstad hade kurser i vävning och Maja Fjæstad hade positiv påverkan på värmländsk hemslöjd. Hennes första riktiga beställning var en kudde till Hjalmar Lundbohms bostad i Kiruna. Hon fick sitt genombrott som 24-årig konstnär redan 1897 vid en av Konstnärsförbundets utställningar. Som porträttmålare fick hon speciell uppskattning och hon blev framgångsrik inte minst vid utställningar i England, där hennes målningar införlivades i konstmuseisamlingar. Maja Fjæstad kom dock att mest arbeta mest med textilier, inom vävning, broderi och tryck. Hon designade nya, ofta abstrakta mönster, eller djärva stiliserade naturmotiv. På senare år övergick hon till trä- och linoleumsnitt. I en serie träsnitt har hon utfört naturmotiv, och hennes blommotiv är väl kända, däribland "Björkhänge".