Created with Sketch.

Per John Tage Ewert

Per Johan Tage Ewert, född 29 mars 1869 i Tyska Christinae församlings svenska avdelning i Göteborg,Utdrag ur Christinae församlings födelsebok Riksarkivet död genom självmord 5 maj 1894 i Paris,Dödsannons i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 9 maj 1894"En lofvande konstnärs död" Aftonbladet 4 juni 1894Hedvig Eleonoras dödbok Riksarkivet var en svensk konstnär. Han ligger begravdes först på Saint-Ouens kyrkogård utanför Montmartre."Per Ewert" Bukowskis auktioner Men hans sista önskan var att "bli begraven i mitt fädernesland". År 1921 uppfylldes denna önskan då hans kvarlevor flyttades till hans fars familjegrav på Östra kyrkogården i Göteborg. Han var son till lektorn vid Chalmers tekniska läroverk Axel Wilhelm Ewert och Charlotta Maria Svalander. Efter avslutade studier i Göteborg sökte sig Ewert till Konstakademien i Stockholm och studerade därefter konst för J. P. Laurens och Benjamin-Constant i Paris. Han medverkade i Parissalongen med landskaps- och porträttmålningar 1893–1894. Ewert är representerad vid Göteborgs konstmuseumGöteborgs konstmuseum med ett höstlandskap. I början på 1970-talet upphittades ett 40-tal okända skisser av Per Ewert i ett uthus på en villatomt i Sköldinge, Södermanland. miniatyr|Skiss av konstnär Per Ewert, upphittad på 1970-talet i ett uthus i Sköldinge. Tryckta källor Svenskt konstnärslexikon del II sid 170, Allhems Förlag, Malmö. * Sommarlandskap med gård actionet.com * Per Ewert Oljemålning Stockholms Auktionsverk Online * Stilleben med frukt Bukowskis auktioner

Bocage (landskap)

miniatyr|Bocage kring kommunen Nant i södra Frankrike. Bocage är ett landskap med fält som delas av med stora, tjocka häckar. Häckarna kan vara upp till tre meter tjocka och brukar stå med ett avstånd på ungefär 100 till 150 meter mellan varandra. Häckarna skyddar mot starka vindar samtidigt som de ger skydd mot insyn. Denna typ av landskap finns framför allt där marken till största del används till lantbruk med boskap och blandade grödor. Landskapet bildar ett nätverk av häckar som delar av marken som ett lapptäcke med olika storlek och form. En definition av bocage-landskapet är ”ett frodigt, inneslutet landskap”. Det är en enkel definition, men accepteras av ekologer och geografer. Bocage-landskap är typiskt för vissa områden i Frankrike, Irland, England, Nederländerna och norra Tyskland. I England är bocage-landskap exempelvis vanligt i Devon. I Frankrike finns bocage-landskapet främst i Normandie, Bretagne och delar av Loiredalen. Historia Normandie i Frankrike Bocage-landskap har funnits väldigt länge i Frankrike, kanske ändå sedan järnåldern, men en stor ökning av denna typ av landskap kom på 1700-talet. Anledningen till detta var att befolkningen växte samtidigt som mark som tidigare ägts av adeln delades upp. I Normandie i Frankrike har bocage-landskapet haft historisk betydelse flera gånger. Ett exempel var under den franska revolutionen. Mest känt är dock landskapets betydelse under andra världskriget. I Normandie hade bocage-landskapet betydelse under andra världskriget när de västallierade, bland annat amerikanska och brittiska soldater, kom till Normandie. Den 6 juni 1944 (Dagen D) började landstigningarna. De tjocka häckarna, som fanns på ungefär var hundrade meter, var i princip omöjliga att ta sig igenom. De hindrade sikten, och inte ens soldater, vapen och stridsvagnar kunde ta sig igenom. Detta gjorde det svårt för infanteriet att ta sig framåt, vilket gjorde att det gick mycket långsamt och ledde till stora förluster. För att göra det möjligt att ta sig igenom häckarna utvecklades ”noshörningsstridsvagnar”, som var gjorda för att kunna klippa ner häckarna i bocage-landskapet. England

Landskap i Sverige

miniatyr|Sveriges 25 landskap. Blå toner: landskap i Götaland, gula toner: landskap i Svealand, beige toner: landskap i Norrland. miniatyr|höger|En grovindelning av Sveriges landskap år 1560. Landskap i Sverige är, i likhet med landskap i många andra länder, avgränsade landsregioner, en kvarleva av en äldre indelning av landet. Det finns 25 landskap i Sverige grupperade i tre landsdelar: Götaland, Svealand och Norrland. Landskapen ersattes som grundläggande förvaltningsenheter av Sveriges län genom regeringsformen 1634, men har fortsatt vara en använd indelning, vilket uttrycks i officiella landskapsvapen och i kungahusets hertigtitlar. Landskapen innebär ofta också olika kulturella identifikationer och särarter på historisk grund. Historik Sveriges indelning baserades under tidig medeltid i Sverige främst på lagsagor för rättskipning. Lagsagorna hade också före 1350-talet olika (landskaps)lagar och lagmannen, ledaren för lagsagan, hade ofta en roll som talesman för landet (landskapet). Lagsagorna levde relativt oförändrade under medeltiden och oberoende av vem som regerade riket. Under 1500-talet fick landskapen en fastare form utifrån lagsagornas områden, även om situationen i norr och i Finland fortfarande var oklar. Efter införlivande av land från Danmark och Norge i mitten av 1600-talet fick dagens landskap sin nuvarande utformning, bortsett från allra nordligaste Sverige, där Norrbottens län bildades först 1810, och där motsvarande landskap som då fick sin omfattning fått en svag förankring.