Enköpings museum / DigitaltMuseum

Enköpings museum berättar om kommunens kulturhistoria från stenålder till nästan nutid.

Aktuellt

Hälsning från Enköping

By Enköpings museum

Back to School

By Enköpings museum

Bytt är bytt, kommer aldrig mer igen. Bokmärkets historia Det är svårt att veta exakt när det första bokmärket kom. Det fanns en stor efterfrågan på bokmärken långt innan det litografiska trycket tog fart i mitten av 1800-talet. Människan har i alla tider haft behov av att uttrycka sig med bilder och dekorera sin omgivning. Men att köpa böcker, tavlor eller fint dekorerade möbler krävde stora summor pengar. Här blev de små färgglada bilderna lösningen. Redan på 1400-talet såldes träsnittsblad, liknande bokmärken, på marknader. Under 1500-talet var böcker mycket dyrt. Istället köptes småbilder för att göra egna album om släkten och viktiga händelser. Under 1700-talet använde man handmålade bilder för att pryda möbler, askar och fat. Man lackade fast bilderna på möblerna för att skapa ett lyxigt och orientaliskt utseende. På 1860-talet hade man kommit så långt att små bilder i färg kunde tryckas i stora mängder till lågt pris och därmed hade bokmärket fötts. Hur mycket bokmärken kostade på 1800-talet finns det ingen uppgift om. Men vi vet att två halvark, A4-storlek tillsammans, kostade ca en krona vid 1970-talets början. Bokmärken tillverkades även som reklampremier från olika företag. De användes i ett pedagogiskt syfte i skolan, därför såldes hela ark med alfabetet, flaggor, djur mm. I skolan bytte barn bokmärken med varandra på rasterna, för att utöka sin samling och skapa vänskapsband. Idag är det till största del samlandet som är syftet med bokmärken, där vissa sällsynta kartor kan gå för tusentals kronor på auktioner. Den svenska tillverkningen kom igång i början av 1940-talet. Andra världskriget gjorde det svårt att få tag på de vackra bokmärkena från framförallt Tyskland och England. Eric F. Olsson & Co blev den största svenska tillverkaren med ca 250 olika bokmärkeskartor. Andra svenska tryckerier var Sagokonst, Alga, Gunnar Wallén, Williams förlag, Hemmets journal sk. ”premiebokmärken”, AB John Fröberg sk. ”Finspångsmärken”, Frisk & Ralf, Bromma kortförlag och Egmont Kärnan. Några av de konstnärer som gjorde originalteckningarna var Maj Lindman, Helge Artelius, Evalisa Agathon, Jenny Nyström, Lucie Lundberg, Stina Broomé, Ewa Schildt, Einar Norelius, Kerstin Frykstrand, Maja Synnergren och Britt-Lis Erlandsson.

By Enköpings museum

Första maj, välkommen. Göteborgskan Beda Hallberg (1869–1945) grundade Majblomman, på den tiden kallad ”förstamajblomman”. Det var ett resultat efter många års arbete inom Göteborgs frivilliga fattigvård och hennes starka engagemang för utsatta barn. 1907 såldes den första majblomman. På den tiden kostade den 10 öre, en kostnad som många hade råd att betala. Bedas idé med majblomman var att samla in pengar till förmån för kampen mot Tuberkulos bland barn. Hon ville att en klar majoritet av befolkningen skulle ha möjlighet att hjälpa till, därav denna enkla lilla blomma. Fast alla trodde inte på Bedas idé. Det fanns ett starkt motstånd och tvivel. Men i maj 1907 kunde man i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning läsa följande: ”Den blå blomman har vunnit en seger. Hela staden hyllar den. Öfverallt, hvart man kommer, ser man den på rockslag och kappor, i halsdukar och schalar. Affärsmannen, tjänstemannen, arbetare, gubben och barnet, konduktören i spårvagnen, polisen, kajåkaren, kusken – alla bär blomman och känner i luften att alla äro glada öfver att få vara med. Det är idealet bland idéer: enkel, entusiasmerande och gifvande”. Succén var ett faktum. Beda blev hyllad både nationellt och internationellt. Hon blev som enda kvinna nominerad vid stadsfullmäktigevalet i Göteborg 1912, sju år innan kvinnor fick rösträtt. Hon var den andra kvinnan i Sverige som fick statspension på livstid. Och än idag fortsätter Bedas sociala engagemang i de ca 580 lokalföreningarna runt om i Sverige. Idag är det dock inte Tuberkulos som ska bekämpas. Nu arbetar Majblomman för att motverka barnfattigdom i Sverige, genom att dela ut ekonomiskt stöd, påverka beslut och finansiera forskning.

By Enköpings museum

Shoes me

By Enköpings museum

Älskade plåtburk

By Enköpings museum

Nya objekt

"Folkdanslaget (Godtemplarnas)", sannolikt Enköping.

Interiörbild, grupp av flickor/yngre kvinnor, till synes tillverkande hattar.

Interiör, Folkets Hus i Enköping, Eriksgatan 3, Enköping, sannolikt november 1912.

Vy över Enköpings stad från söder, under den stora översvämningen 1924.

Vykort. Stora torget, Enköping.

Vykort. Busstationen Enköping, Gustav Adolf plan.

Om Enköpings museum

Enköpings museum är ett kulturhistoriskt museum i kommunal regi beläget på Rådhusgatan 3 i Enköping. På museet berättar vi om traktens historia, från stenålder till nutid. I byggnaden finns både permanenta och tillfälliga utställningar på olika teman.

I museets samlingar finns mer än 20 000 föremål, många av dem i museets föremålsarkiv. Alla föremål fotograferas och registreras i museets föremålsdatabas. Många av museets föremål, och bilder ur vårt fotografiska arkiv publiceras löpande här på Digitalt Museum.

Privacy & Cookies

Many images, depicted motifs and artefacts on DigitaltMuseum are protected by copyright. These may not be copied or published without permission from the copyright owner.