48,873 results

Garpenbergs bruk (Bruk)

Bruksort med anor från medeltiden. Innehades av kronan under 1500-talet.

Skebobruk (Bruk)

Bruk vid Skeboån i Uppland.

Guldsmedshyttan (Bruk)

Masugnar, anrikningsverk, gjuteri och mekanisk verkstad samt elektrostålverk i Lindesbergs kommun.

Garpenbergs gruva (Gruva)

De första skriftliga beläggen för gruvbrytning i Garpenberg är från 1300-talet. Det är troligt att brytningen har påbörjats betydligt tidigare än så. Ortnamnet kommer från de bergsmän, ”Garpar” från Tyskland som anställdes för att utveckla gruvdriften och hytthanteringen i området. En ny malmfyndighet hittades norr om den gamla gruvan 1962 och därmed utökades gruvområdet. Den nya gruvan kallas Garpenberg Norra, vars gångar nu är förenade med den äldre, södra gruvan. Garpenberg är den enda gruvan som fortfarande är i drift i Bergslagen. Ur malmen utvinns både koppar, bly, zink, silver samt guld. Boliden AB är det bolag som står för gruvdriften.

Stripa gruva (Gruva)

Stripa gruva har varit i bruk sedan 1400-talet, med ett uppehåll mellan 1643-1771 på grund av bristande resurser. Stora Stripa gruvlag bildades 1783, varefter bolaget kom att ombildas ett antal gånger innan gruvan togs ur drift 1977. Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.

Stråssa gruva (Gruva)

Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur. Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983. Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.

Skyllbergs bruk (Bruk)

Bruk vid Askersund

Klosterverken (Bruk)

Stålindustrin Klosterverken var en del av Klosters bruk beläget i bruksorten Långshyttan i Hedemora kommun. De äldsta beläggen för ortens existens härstammar från 1427. Det kan redan under 1400-talet ha funnits en hytta på platsen. På 1500-talet anlades hammarsmedjor längs ån. Två hyttor var i bruk parallellt i Långshyttan under en stor del av 1600-talet. En av lades dock ned på 1670-talet. Långshyttan i Husby socken kom att bli en del i Klosters bruks ägo från och med 1859. 1861 lades den gamla bergsmanshyttan ned och en ny hytta startades, som under en lång tid var den största i Sverige. Samma år anlade man också ett bessemerverk. Under 1800-talet började man att använda en mer modern typ av masugn. Bruket i Långshyttan var banbrytare när det gäller arbetet med denna. Även inom tillverkning av rostfritt stål var man framstående. Moderniseringen som här skedde under 1800-talet ledde till att arbetarna blev fler och orten utökades. Christopher Polhems Stjärnsunds bruk köptes 1871 och samlades tillsammans med all annan järnhantering i Husby socken under aktiebolaget Klosters AB. Efter detta skedde flertalet ut- och ombyggnationer. Vid slutet av seklet kom även en järnväg att anläggas hit. Trots en rad framgångar drabbades Klosters AB av några svåra år ekonomiskt. Detta ledde till att bolaget 1927 blev införlivat i Fagerstakoncernen, såsom Klosterverken. 1948 upphörde produktionen av tackjärn vid Långshyttan, varpå hyttan lades ned. Bara några år tidigare hade Stjärnsunds bruk stängts ned. Därför stod Långshyttan ensamt under namnet Klosterverken. Under 1900-talets andra hälft kom fler delar av koncernen att läggas ned, följt av ett antal ägarskiften. Från 2014 finns inte längre någon verksamhet kvar vid Långshyttan.

Reuterholm, Nils (1676 - 1756)

Utö gruvor (Gruva)

Järnmalmsgruvor på Utö i Stockholms skärgård.

Triewald, Mårten (1691 - 1747)

Ingenjör, handelsman och vetenskapsman. En av Vetenskapsakademiens sex stiftare, medlem av Royal Society i London, höll många föredrag om teknik och skrev tekniska uppsatser.

Långbanshyttan (Bruk)

Hytta och gruva i Långban, Filipstad. Hyttverksamhet från mitten av 1500-talet. Gruvverksamhet från 1711 Hyttan nedlagd 1933.

Mossgruvan (Gruva)

Gruva i Norberg, del av Kärrgruvan.

Älvkarleö bruk (Bruk)

Bruk vid Dalälven i Älvkarleby, Uppland. Järnbruk från 1659 till 1972.

Brattfors bruk (Bruk)

Järnbruk i Ockelbo, Gävleborg.

De la Gardie, Magnus Gabriel (1622 - 1686)

Flensburg, Oscar Fredrik (1855 - 1932)

En svensk köpman, bankman och kommunalpolitiker född 1855 i Gävle, död 1932 i Gävle. Han var son till Oscar Flensburg (1820–1883). Ordförande i Korsnäs sågverks AB, Gävle stads sparbank och Gävle manufaktur.

Själander, Karolina (1841 - 1925)

Föreståndarinna för Högre Flickskolan i Gävle.

Wilkinson, E. (1800? - 1900?)

Olsén, Carl (1818 - 1878)

Spin, Jacob (1806 - 1875)

Krehl, Carl Gustaf Severin (1860 - 1899)

Boltzius, Fredrik August (1836 - 1910)

Swedlund, Tekla (1871 - 1948)

Ödeborgs Bruks AB (Bruk)

Spikbruk vid Bratteforsfallet i Valboån, Dalsland. Gunnebo köpte upp bruket och tillverkning av plastade stängsel pågick fram till 2005.

National Industri (Selskap)

Den legendariske Ingeniør Torkildsen la grunnlaget for mange ulike virksomheter i Drammen, så også hjørnesteinen National på Brakerøya. Da dette selskapet ble dannet i 1917 for å sikre selvforsyning av elektroteknisk utstyr, kom de til dekket bord da Thorkildsen sto klar til å selge den fabrikken han hadde bygd opp. I resten av Nationals levetid skulle skiftende internasjonale og nasjonale eiere og konjunkturer prege bedriften.

VISBY (2000)

HELSINGBORG (2003)

Oscar, prins av Sverige (2016 - )

Sande Tresliperi og Sande Paper Mill (Selskap)

Treforedlingsbedrifter som var hjørnesteiner i industrien i Sandebukta i Vestfold. Etter siste konkurs i 2002 blir industriområdet forvandlet til en ny "by" ved Sandebukta, Nordre Jarlsberg Brygge.

Sandefjord Skofabrikk (Selskap)

Sandefjords Skofabrik ble stiftet av Anders B. Hasle i 1907. Fra en beskjeden start hadde den i 1914 arbeidet seg opp til å være en landskjent bedrift med en arbeidsstokk på omtrent seksti kvinner og menn. Skofabrikken eksisterer fortsatt som salgsorganisasjon, men uten egen produksjon.

Sandvika Veveri (Tekstilindustri)

Sandvika Veveri ble grunnlagt i 1936 og holdt til i leide lokaler i Sandvika. I 1946 flyttet firmaet inn i eget nybygg på Haslum. Virksomheten omfattet veveri, farging og trykking og det ble produsert mønstervevde og trykte gardin-, dekorasjons- og kjolestoffer, samt ensfargede fôrstoffer i bomull, kunstsilke og vistra. Fabrikken flyttet senere til Rud i Bærum. I 2001 ble Sandvika Veveri slått sammen med Seiersborg Tekstil og deler av produksjonen flyttet til Fredrikstad. I 2006 flyttet firmaet til Skien og endret navn til Sandvika Interiørtekstiler AS.