Teckning
Teckning Persson, Ingemar

Getakärr - den medeltida staden under Varberg

Ungefär en kilometer norr om Varbergs torg, i området kring Getakärrs kyrkoruin, låg en gång den första staden som skulle komma att bära namnet Varberg. Som namnet på kyrkoruinen antyder var stadens ursprungliga namn Getakärr. Namnet Varberg skulle staden senare få av borgen som anlades på "Vardhberget" i stadens hamninlopp. Platsen övergavs i slutet av 1500-talet efter att ha blivit svårt härjat i krig, och idag är kyrkoruinen det enda synliga spåret av den forna staden. Men vad vet vi om denna medeltida föregångare, som nu vilar under det moderna Varberg? Det här är historien om Varbergs medeltida föregångare - en livlig handelsplats i ett krigsdrabbat landskap mellan tre riken.

Getakärrs Kyrkoruin. Foto: Fredrik Erlandsson, Varberg
Kyrkoruinens plats i det moderna Varberg. openstreetmaps.org
Kulturlager. Inom ett område 880x600 m (N-S) kan kulturlager påträffas från staden Getakärr. Riksantikvarieämbetet

Varbergsområdet under tidig medeltid

Arkeologisk utgrävning av Galtabäck I år 1928. Skeppet är en så kallad Knarr; en skeppstyp som användes för handelsresor över hav från vikingatid in på tidig medeltid. Hallands konstmuseum

Vid tidig medeltid fanns det utöver Getakärr en rad mindre boplatser i området som på ett eller annat sätt skulle kunna göra anspråk på att vara Varbergs föregångare. En plats som brukar nämnas i sammanhanget är Gamla Köpstad, cirka 7 kilometer söder om Varberg. I ett naturskönt naturreservat vid havet finner man spår i jorden efter en handelsplats som brukades från 1000-talet fram till 1400-talet, då landhöjningen slutligen gjorde dess hamn för grund för sjöhandel.

Gamla Köpstad blev rikskänt år 1928 när två skepp från 1100-talet hittades begravda i sanden. Ett av skeppen finns idag att beskådas i ett båtmuseum på platsen. En rekonstruktion av skeppet - Galten - kan ses i Varbergs hamn.

Vilken plats är då Varbergs verkliga föregångare? Det råder delade meningar, men som vi ska se har ingen en starkare koppling till dagens stad än Getakärr.

Getakärrs tidiga historia

Saxo Grammaticus c. 1160 – c. 1220. Illustration av Louis Moe

Vi vet idag mycket lite om Getakärrs tidiga historia, och det är osäkert exakt när eller varför samhället uppstod. Troligtvis växte det gradvis fram vid en naturhamn, antingen som ett fiskeläge eller en handelsplats. Första gången namnet Getakärr omnämns i text placerar platsen i vikingatid. Krönikören Saxo Grammaticus berättar om hur en dansk storman blev sårad och tillfångatagen vid sjöslaget vid Nissan år 1062, för att sedan fly till närheten av “Get-sjön” eller “Getakärr”.

I Håkon Håkanssons saga kan vi läsa att stadens invånare år 1256 skall ha försvarat sig mot en norsk flotta som härjade längs Hallands kustland. Dessa källor är emellertid opålitliga, och de ger inget klart svar på om Getakärr vid denna tid var ett enkelt säsongsfiskeläger eller en stad i sin rätta bemärkelse.

Från 1300-talet och framåt är platsen betydligt bättre dokumenterad, och en dramatiskt omvälvande period väntar Getakärr, som genom ett ödets nyck träder fram ur historiens dimma och utvecklas till att bli en livlig handelsplats i maktens centrum.

Getakärrs storhetstid och Varbergs fästning

Slutet av 1200-talet var en svår tid för Greve Jacob Nielsen av norra Halland. Han var en av de nio som dömdes fredlösa för mordet på den danske kungen Erik Klipping 1286, ett mord som orsakades av missnöje bland aristokratin med kungens politik. Nielsen var tvungen att fly från sina landsmän. Flykten bar till Halland; ett landskap som han utöver sin ärvda titel egentligen inte hade någon tidigare beröring med. Detta skulle visa sig få enorma konsekvenser för Halland norr om Ätran, som gick från att tillhöra den danska kronan till att bli en utbrytarstat och ett självständigt rike. Under perioden 1305 - 1365 skulle Norra Halland komma att byta styre hela åtta gånger innan området åter föll under dansk flagg.

Hur Varbergs borg kan ha sett ut runt år 1320. Persson, Ingemar

Som nybliven härskare med mäktiga fiender var Greve Jacob i behov av en försvarsanläggning och ett säte att styra sitt nya rike ifrån. Med stöd av den norske kungen lät han inleda bygget av Varbergs borg på Vardhberget, en kilometer söder om Getakärr. För invånarna i Getakärr skulle detta beslut få massiva konsekvenser. Med borgen blev området ett administrativt center och till Getakärrs hamn anlände med borgbygget stora mängder av kvalificerade hantverkare och konstruktionsmaterial från Norge. Det blev liv i hamnen och därigenom även liv i affärerna för invånarna som blev allt fler till antalet.

År 1305 överlät Greve Jacob länet till sin beskyddare, Kung Håkon Magnusson av Norge, i utbyte mot beskydd från den norska kronan. Det var troligtvis vid den här tiden, under norskt styre, som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan.

Fantasifull skildring av vyn mot Varbergs borg från Getakärr. Persson, Ingemar

Ungefär samtidigt som Varbergs borg restes i slutet av 1200-talet även en påkostad kyrka av gråsten i Getakärr. Under en arkeologisk utgrävningen av kyrkoruinen under 1930-talet hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer. De visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick Albert Sandklef, museichef tillika utgrävningsledare, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden.

Getakärr kom så att blomstra ekonomiskt i borgens skugga och under den senare hälften av 1300-talet byter staden namn till Varberg. Getakärr blir därmed den första stadsbildning att dela namn med borgen.

Getakärrs fall

Getakärrsområdet 1778. En del av stadens strukturer levde kvar och ritades in av lantmätaren. Minnet av staden levde också kvar i namnet Gamla Bys Gärdet. Lantmäteriet

Under tidigt 1400-tal kom en för tiden toppmodern och befäst stad att anläggas vid Himleåns utlopp, fyra kilometer norr om Getakärr. Den nya staden får namnet Ny Varberg och Getakärr blir därefter omnämnt som "Gamla Varberg" eller "Gamleby". Det är inte helt klart varför en ny stad anläggs; att den nya staden fick samma namn som den gamla tyder dock på att det fanns en vilja att Ny Varberg skulle ta över Gamla Varbergs roll i norra Halland.

De två städernas samvaro skulle inte bli långvarig. Halland var vid denna tid - med sitt läge i gränstrakterna mellan tre riken - en mycket krigshärjad plats där härskare ombytligt vann och förlorade makt. Under det nordiska sjuårskriget år 1565 drar en svensk här in i området med resultatet att båda städerna och även borgen blir svårt härjade. År 1578 förlorade Gamla Varberg (Getakärr) sina stadsprivilegier, och invånarna flyttades till det modernare Ny Varberg. Det tidigare stadsområdet delades upp och fördelades på fem bondgårdar.

Getakärrs kyrka, som stått på platsen i över tre århundraden, rivs, och dess murverk återanvänds för att förstärka och modernisera Varbergs borg till en fästning. Idag är kyrkoruinen den enda synliga kvarlevan av staden Getakärr och ett uppskattat utflyktsmål i centrala Varberg.

Getakärrs kyrkoruin från ovan. Foto: Hallands kulturhistoriska museum

Vad hände sedan?

Under Kalmarkriget 1612 hamnade Ny Varberg återigen i skottlinjen när svenska trupper ödelade och brände ner staden. Denna gång var skadorna så allvarliga att staden övergavs för gott. I dess ställe anläggs en ny stad, Varberg på platsarna, på en säkrare plats alldeles i skuggan av fästningen. Vid freden i Brömsebro 1645 blev Halland och Varberg svenskt, och en fredlig period inleddes efter århundraden av krig och oro. Den nya staden skulle dock inte vara långlivad, utan drabbades av en förödande stadsbrand den 12 augusti 1666. Varberg flyttades då för sista gången och blev den moderna stad vi ser idag, med sitt rutnät och sina torg.

Varberg ca 1700. Ur Sueciaverket.

Arkeologi i Getakärr och bygget av Varbergstunneln

Varbergs station ca 1880. I förgrunden kan man fortfarande skönja havet. Kustlinjen kom successivt att flyttas längre ut i havet när det vattenfyllda området kallat "Träsket" fylldes med schaktmassor. Foto: Okänd

Anläggningen av en järnvägstunnel under Varberg har återigen gjort staden under staden högaktuell. När grävskoporna nu passerar tågstationen i en nordlig riktning kommer de att leta sig igenom vad som en gång i tiden var de västliga delarna av Getakärr. En av de mer spännande frågorna är var Getakärrs hamn kan ha legat. Området har sedan slutet av 1800-talet, när järnvägen kom till staden, legat djupt begravt under schaktmassor och sediment. Förutom fasta lämningar som bryggor och kajer hoppas man även hitta rester av uttjänta båtar och föremål som kan ha dumpats eller tappats från stranden eller fartyg. Kan det möjligen finnas ett nytt skepp av Galtabäckstypen att upptäcka?

Området före järnvägen och de stora ombyggnationerna år 1878-1880. Av kartan framgår att kustlinjen låg i direkt anslutning till Getakärrområdet. Lantmäterimyndigheternas arkiv, 13-VAR-57
Kulturlager. Inom ett område 880x600 m (N-S) kan kulturlager påträffas från staden Getakärr. Riksantikvarieämbetet
Arkeologisk utgrävning i Getakärrsområdet år 2019. Foto: Charlotta Sandelin
Länsmuseet magasin i Varberg. Här förvaras föremålen från de arkeologiska utgrävningar i Getakärr. Foto: Eric Christian Knutsson

Ett urval av arkeologiska fynd från Getakärrsområdet

Vidare läsning och referenslista

Litteratur

  • Varbergs Historia
    Sandklef, Albert. 1963.

  • Varbergs fästning
    Pablo Viking-Faria. 2013

Arkeologisk dokumentation

  • Varbergstunneln, Västkustbana, Varberg-Hamra
    Svedberg, Viktor; Ängeby, Gisela; Rosén, Christina. 2014. * Titthål i Getakärr
    Rosén, Christina. 2007.
  • En arkeologisk provundersökning i Varbergs medeltida stadsområde
    Carlsson, Kristina. 1983.
  • Ett avgörande bidrag till belysning av det mytiska Gamla Köpstads existens
    Gerdin, Anna-Lena; Zedig Henrik. 2005.

Internet

  • Projekt Varbergstunneln, dokumentation av plattformstak och lokstallar
    Ylikoski, Henrik. 2018. https://www.trafikverket.se/contentassets/f7984c7b4a6642b2bdc8a3022a19f4cf/dokumentation-av-plattformstak-och-lokstallar-2018.pdf
  • Arkeologi i Varberg. Arkeologerna
    https://arkeologerna.com/bloggar/arkeologi-i-varberg/
  • Hallands länsmuseum
    https://www.museumhalland.se/upplev-halland/varbergs-historia/ https://www.museumhalland.se/upplev-halland/hallands-historia/
  • Riksantikvarieämbetets kartverktyg Fornsök
    https://app.raa.se/open/fornsok/

Share to