Paulus av Thebe ansågs vara den förste av de egyptiska eremiterna – kvinnor och män som för att undkomma förföljelsen av kristna på 200-talet valde ett liv i avskildhet och ägnade ...
Paulus av Thebe ansågs vara den förste av de egyptiska eremiterna – kvinnor och män som för att undkomma förföljelsen av kristna på 200-talet valde ett liv i avskildhet och ägnade sig åt kontemplation och askes. Enligt traditionen tillbringade Paulus nästan nittio år i öknen, där han endast iklädd ett plagg av vävda palmblad livnärde sig på frukt och bröd. Som uttryck för botens sakrament hade motreformationens bilder på de tidigkristna eremiterna ett uppbyggligt syfte. Riberas gestaltning av botgöraren visar en djup insikt i Caravaggios konst. Ögonblicket utgör berättelsens känslomässiga klimax, där ljuset får symbolisera Paulus extatiska uppenbarelse och inre dialog med Gud. Hans pose anspelar på den korsfäste Kristus och antyder beredvillighet att lyssna till kallelsen att följa honom. Den utmärglade kroppen är avbildad med en orubblig realism och varje anatomisk ofullkomlighet är noggrant återgiven. Detta i kontrast till anletet som utstrålar andlighet. Genom att måla efter levande modell skapar konstnären bilden av en djupt mänsklig karaktär, en modern S:t Paulus, som erbjuder den troende en förebild att identifiera sig med.
Bartolomeus botade kung Polemius dotter som var besatt av demoner. Kungen konverterade till kristendomen och beordrade förstörelse av alla avgudabilder, varpå hans bror gav order o ...
Bartolomeus botade kung Polemius dotter som var besatt av demoner. Kungen konverterade till kristendomen och beordrade förstörelse av alla avgudabilder, varpå hans bror gav order om att flå aposteln levande. Här skildras en våldsam scen där blodet strömmar från martyrens arm. Den verklighetstrogna bödeln, med kniven mellan tänderna och uppkavlade skjortärmar, utför sina sysslor metodiskt. Aposteln får då en gudomlig uppenbarelse och hans gest understryker identifiering med den korsfäste Kristus.