Created with Sketch.

Johan Gustaf Ruckman

miniatyr|stående=1.3|Ruckmans illustration av Öbergska klädesfabriken på Södermalm, 1830-tal. Johan Gustaf Ruckmann, född 12 december 1780 i Stockholm, död 20 januari 1862 i Stockholm, var en svensk kopparstickare och tecknare. Biografi Han var son till skomakargesällen Peter Ruckman och Maria Christina Friberg och från 1808 gift med skådespelaren Maria Christina Frank och far till Maria Ruckman. Han fick sin utbildning till kopparstickare av Johan Wilhelm Palmstruch och var Palmstruchs medhjälpare vid illustreringen av planscherna till det stora vetenskapliga verket Svensk botanikLibris mot slutet av femte bandet uppträdde han självständigt och fortsatte även med arbetet för sjätte bandet. Han var därefter mycket anlitad som illustratör för olika vetenskapliga arbeten bland annat Svensk zoologie utgiven av Palmstruch och Conrad Quensel, samt ett antal barnböcker från och med sjunde bandet (1812) övertog han ensam gravyren av plåtarna till "Svensk botanik" och fortsatte därmed, tills arbetet i elfte bandet avstannade (1838). Mellan 1800 och 1830 etsade han ett stort antal vingetter, kartor, dedikationer, modejournaler, planschverk med illustrationer från jordens alla hörn och ett stort antal porträtt och från 1811 arbetade han även med punktgravyr. Bland hans övriga arbeten märks porträttbilder av Franzén, Tegner och Wallin. Kolorerade etsningar till Fredmans epistlar och sånger samt illustrationer för WFA von Zimmermans (1797-1864) Jorden och dess innevånare band I–XIII. I sitt eget skapande tecknade han olika motiv som han även överförde till etsningar. Därtill kom gravyrer för Kungliga Vetenskapsakademiens och andra lärda samfunds handlingar samt nära 100 kartblad. Hans arbetsbord och gravyrsticklar finns numera i Nordiska museets samling och han är rikt representerad vid NationalmuseumNationalmuseum, Uppsala universitetsbibliotekUppsala universitetsbibliotek, Kalmar konstmuseumKalmar konstmuseum och Kungliga biblioteket. Andra verk (urval) Porträtt

Laurentius Petri Gothus

Laurentius Petri Gothus (Lars Petersson), född 1529 eller 1530 i Söderköping, Östergötland (därav tillnamnet), död 12 februari 1579 i Uppsala, var en svensk ärkebiskop och psalmdiktare. Han är även känd som Laurentius Petri den yngre till skillnad från svärfadern Laurentius Petri Nericius. Biografi Laurentius Petri Gothus bedrev studier vid Wittenbergs universitet från omkring 1546, och blev där lärjunge till Philipp Melanchthon samt magister 1558 med hjälp av hertig Erik (sedermera Erik XIV). Med Olaus Petri var han sin samtids största psalmdiktare.;han skrev även dikter, till exempel en latinsk dikt om goterna, Strategema Gothici Exercitus adversus Darium 1559, som senare kom att inspirera göticismen. Laurentius Petri Gothus utnämndes till hovpredikant efter sin hemkomst 1561. Från 1566 var han professor i grekiska i Uppsala. Han var en av de viktigare editörerna vid 1567 års psalmbok, och i 1572 års psalmboksutgåva. 1574 utsågs han till ärkebiskop trots att han inte fick majoritet av valkollegiet; kungen utnämnde honom i december efter att han antagit kungens förslag som skulle leda till ett försök att åter katolicera Sverige; det tog sig främst liturgiska former och mötte stort motstånd. Han närmade sig sålunda katolicismen och lät sig vigas på katolskt vis (smord i juli 1575). Laurenitus Petri Gothus anslöt sig med övertygelse till de förmdelingssträvanden, som tog sig uttryck i Johan Nova ordinanta och liturgi, vars förord han sannolikt författat och som han på riksdagen 1577 försvarade. Redan året därpå bröt han dock med den liturgiska rörelsen och riktade i skriften Contra novas papistarum machinationes.

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to