Nordiska museet +

Landskapsmålning

Landskap med vatten och Kalmar slott i månsken på udde.

About the object

  • about
  • Designation Landskapsmålning
  • Alternative name Sotmålning (Ej kontrollerat sakord)
  • Identifier NM.0217256
  • Avbildad, ort Sverige Småland Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar slott
  • Title Kalmar slott i månsken
  • Indexing term Konst : Tavlor : Gouacher
  • Specific subject terms Motivkategori : Landskap
  • Subject Landskap med vatten och Kalmar slott i månsken på udde.
  • Type Thing
  • Dimensions value
  • Other information

History

    • Produktion: 1880 - 1938 (Uppskattning. Konstnären Amalia Fagerström född 1863.)

    • TillverkareFagerström, A

    • Accession: 1938 (1938)

    • FörmedlareVindsröjningen i Stockholm 1938
      • History

        Som ett led i förberedelser inför ett ev. krig och luftanfall anordnades 24 oktober 1938 en omfattande vindsröjning i Stockholm. Allt brännbart på vindarna som skulle kunna antändas vid bombanfall uppmanades man att slänga. Speciella soptippar för ändamålet arrangerades i utliggande områden. En del föremål som ansågs intressanta för Nordiska museet samlades in vid detta tillfälle.

        /Leif Wallin 2019-12-19

      • Alternative namesCivilförsvaret
      • DigitaltMuseumSearch in «Vindsröjningen i Stockholm 1938»

Classification

License information

Metadata

  • Identifier NM.0217256
  • Part of collection Nordiska museets föremål
  • Owner of collection Nordiska museet
  • Institution Nordiska museet
  • Date published April 12, 2014
  • Date updated May 7, 2024
  • DIMU-CODE 011023721977
  • UUID 53850f0c-b813-4d3d-b369-cca7922e907b
  • Tags

There are 67 results for «Konst : Tavlor : Gouacher» in Nordiska museet:

Landskapsmålning

Fagerström, A

Landskapsmålning. Katalogkort:...

2 pictures

Nordiska museet

2
Tavla

Tavla. Vinterscen i gryningsljus på kyrkbacken framför en kyrka. ...

2 pictures

Nordiska museet
Tavla

Tavla. Scen i öppet vinterlandskap med glesa kala träd. Gryningsl...

2 pictures

Nordiska museet
Tavla

Tavla. Gustav II Adolf tar avsked av ständerna. I en stor sal med...

2 pictures

Nordiska museet
Tavla

Tavla. Per Brahe landstiger på Visingsö. I mitten av bilden Brahe...

2 pictures

Nordiska museet

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Pär Fagerström

Pär Olof Fagerström, född 6 december 1943 i Sundsvalls församling i Västernorrlands länSveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)., är en svensk tidningsman. Pär Fagerström är son till chefredaktören Lars Fagerström och Alva, ogift Zetterberg, samt bror till Mats FagerströmFAGERSTRÖM, LARS E, chefredaktör, Boden i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 106. och farbror till Anna Fagerström. Han började sin 50 år långa karriär inom mediebranschen på 1960-talet och var en tid pressekreterare för Olof Palme.Pär Fagerströms sista vd-underskrift i Medievärlden 3 januari 2011. Åtkomst 15 mars 2015. Som journalist verkade han på nyhetsbyrån A-pressens Stockholmsredaktion.Pär ledde Arbetarbladet in i dataåldern Arbetarbladet 7 januari 2011. Åtkomst 16 mars 2015. År 1983 blev han verkställande direktör för Västgöta-Demokraten i Borås och samma år VD och ansvarig utgivare för Smålands Folkblad i Jönköping.Tidningar m m: 2422 Västgöta-Demokraten: Fagerström Pär Olof, 43, 83 Verkst. dir. i Sveriges statskalender / 1984 / s 788.Tidningar m m: 2373 Smålands Folkblad Fagerström Pär Olof, 43, 83 Verkst. dir. o. ansv. utg. i Sveriges statskalender / 1984 / s 785. Han fortsatte på Arbetarbladet i Gävle och därefter Östra Småland och Nyheterna i Kalmar, men lämnade sedan A-Pressen inom vilken nämnda tidningar ingick. Han gick över till Sydostpress när han blev VD för Blekinge Läns Tidning (BLT) i Karlskrona. I början av 1990-talet startade han där den så kallade tabloidvågen bland morgontidningarna då han beslutade att BLT skulle gå över till det mindre formatet.Ska du göra om Lysekils-Posten nu, Pär Fagerström? Medievärlden 31 oktober 2012. Åtkomst 15 mars 2015. Fagerström var senare VD och ansvarig utgivare för Dalarnas Tidningar och samtidigt VD för Gävletidningar fram till 2010.Karin Lindell: Pär Fagerström: TU bör gå mindre djupt i tekniken i Medievärlden 24 mars 2009. Åtkomst 15 mars 2015. 2012–2013 var han sedan tillförordnad VD för Hallpressen i Jönköping.Pär Fagerström ny vd för Hallpressen i Medievärlden 13 augusti 2012. Åtkomst 15 mars 2015. Han har varit styrelseordförande i Tidningsutgivarna (TU). Han var också engagerad i presstödsutredningen 2013.Cheferna om tjänsterna som försvann i Medievärlden 7 februari 2013.

Nyland (historiskt landskap)

upright=0.5|Nylands vapen 275 px|Historiska landskap i Finland: Nyland är landskapet under det ljusblå landskapet (som är Tavastland)(gränserna av nuvarande landskap med gul färg) Nyland (finska: Uusimaa), historiskt landskap i södra Finland omfattande de nuvarande landskapen Nyland, samt delar av Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. Historiskt har Nyland sträckt sig från Hangö udd i väster till Kymmene älv i öster. Den västra delen av detta historiska Nyland bildade tidigare slottslänet Raseborgs län under det i närheten av Ekenäs belägna Raseborgs slott, medan den östra delen, Borgå län, stundom var lagd under slottshövdingen i Tavastehus, stundom under den i Viborg och någon tid även jämte Raseborgs och Tavastehus län lydde under hövdingen i Åbo. Området blev 1640 ett särskilt landshövdingedöme under benämningen Nylands län, med Helsingfors som residensstad. Men redan 1648 förenades största delen av Nyland med Tavastehus län. Av landskapets östligaste socknar jämte angränsande delar av Tavastland och Savolax bildades Kymmenegårds län. Genom freden i Åbo 1743 kom den del av Nyland som låg öster om Kymmene älv under rysk spira och kom därefter att tillhöra Viborgs län, jämte vilket den 1811 återförenades med det övriga Finland. Vid länsregleringen 1831 skildes Nylands och Tavastehus län, och landskapet Nyland (med undantag av den viborgska länsdelen samt den med Åbo län förenade nyländska andelen av Kisko socken) kom tillsammans med de tre tavastländska socknarna Orimattila, Itis och Jaala att utgöra Nylands län. Vid reformen av Finlands områdesindelning 1998 bildades av området två nya landskap, Nyland och Östra Nyland. Östra Nyland är från 1 januari 2011 igen en del av Nyland.

Bocage (landskap)

miniatyr|Bocage kring kommunen Nant i södra Frankrike. Bocage är ett landskap med fält som delas av med stora, tjocka häckar. Häckarna kan vara upp till tre meter tjocka och brukar stå med ett avstånd på ungefär 100 till 150 meter mellan varandra. Häckarna skyddar mot starka vindar samtidigt som de ger skydd mot insyn. Denna typ av landskap finns framför allt där marken till största del används till lantbruk med boskap och blandade grödor. Landskapet bildar ett nätverk av häckar som delar av marken som ett lapptäcke med olika storlek och form. En definition av bocage-landskapet är ”ett frodigt, inneslutet landskap”. Det är en enkel definition, men accepteras av ekologer och geografer. Bocage-landskap är typiskt för vissa områden i Frankrike, Irland, England, Nederländerna och norra Tyskland. I England är bocage-landskap exempelvis vanligt i Devon. I Frankrike finns bocage-landskapet främst i Normandie, Bretagne och delar av Loiredalen. Historia Normandie i Frankrike Bocage-landskap har funnits väldigt länge i Frankrike, kanske ändå sedan järnåldern, men en stor ökning av denna typ av landskap kom på 1700-talet. Anledningen till detta var att befolkningen växte samtidigt som mark som tidigare ägts av adeln delades upp. I Normandie i Frankrike har bocage-landskapet haft historisk betydelse flera gånger. Ett exempel var under den franska revolutionen. Mest känt är dock landskapets betydelse under andra världskriget. I Normandie hade bocage-landskapet betydelse under andra världskriget när de västallierade, bland annat amerikanska och brittiska soldater, kom till Normandie. Den 6 juni 1944 (Dagen D) började landstigningarna. De tjocka häckarna, som fanns på ungefär var hundrade meter, var i princip omöjliga att ta sig igenom. De hindrade sikten, och inte ens soldater, vapen och stridsvagnar kunde ta sig igenom. Detta gjorde det svårt för infanteriet att ta sig framåt, vilket gjorde att det gick mycket långsamt och ledde till stora förluster. För att göra det möjligt att ta sig igenom häckarna utvecklades ”noshörningsstridsvagnar”, som var gjorda för att kunna klippa ner häckarna i bocage-landskapet. England

2 comments

  • Hej! Tavlan ifråga är definitivt inget tryck utan en så kallad sotmålning, utförd av konstnären Amalia Fagerström, 1863-1967, senare gift med konstnären Johnny Millar (född som Johan Adolf Mellin, 1855-1939) (maken antog sitt artistnamn som familjenamn). Även AFM:s fader konstnären Elias Fagerström, 1842-1912, utförde målningar i denna stil. (Johnny Millar var inskriven vid Konstakademien samtidigt som Jenny Nyström.) (Makarna Millars dotter Linnéa blev även hon konstnär /Linnéa Millar-Blomqvist/ liksom hennes dotter Siv /Siv Blomqvist-Linér/.)

    Claes Ågren, December 29, 2017

  • Hej Claes, tack för din kommentar! Vi är väldigt tacksamma för din hjälp som gör informationen om våra samlingar mer korrekt och riktigt. Med vänliga hälsningar Sandra Åberg, Nordiska museet.

    Sandra Åberg, January 3, 2018

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to