Fartygsmodell

Created with Sketch.

Preussen

(tyska: ) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland. Från 1700-talet var det en betydande europeisk stat, som formellt upplöstes 1947 till följd av andra världskrigets utgång. Hertigdömet Preussen lydde fram till 1657 under det polska kungadömet. År 1618 ingick hertigdömet en personalunion med markgrevskapet Brandenburg. I samband med Polens försvagning blev denna statsbildning 1701 ett självständigt konungarike (tyska: Königreich Preußen). Under 1700-talet blev Preussen en stark militärmakt, särskilt under Fredrik II (Fredrik den store). Under 1800-talet blev Preussen den ledande tyska staten. Detta manifesterades av Preussens militära seger över Österrike 1866, vilket avgjorde ledarskapsfrågan bland de tyska staterna samt att Preussens kung från 1871 även var kejsare av Tyska riket. Det senare möjliggjordes genom att de tyska staterna (utom Österrike) 1871 samlades i ett kejsardöme under preussisk ledning. Monarkin störtades 1918 till förmån för republikanskt styrelseskick varigenom Tyskland omdanades till Weimarrepubliken. Preussen var denna stats största delrepublik under namnet Fristaten Preussen (tyska: Freistaat Preussen). Under mellankrigstiden dominerade socialdemokraterna Preussens politiska liv. Delrepubliken kom därför i skarp konflikt med nazisterna och 1933 inlemmades den i den tyska enhetsstaten (Nazityskland). Trots att Preussen hade upphört att existera 1933 så förklarade de allierade segrarmakterna i andra världskriget landet upplöst den 25 februari 1947. Geografi Under sin största utsträckning tillhörde större delen av Preussen det Nordtyska låglandet och kan i allmänhet karakteriseras som lågland (omkring 268 000 kvadratkilometer, mer än tre fjärdedelar), medan endast 80 300 kvadratkilometer var bergland. Slätten är mycket bredare i öster, där endast Schlesien är bergigt, än i väster, där Teutoburgerwald ligger mindre än 150 kilometer från Nordsjön. En linje dragen från Düsseldorf genom Halle till Breslau skulle ungefär skilja slättlandet från berglandet. I sydöst var Preussen skilt från Österrike genom Sudeterna, som började vid Oderdalen och sträckte sig därifrån mot nordväst. Dessa inneslöt även Riesengebirge, med den högsta bergstoppen i Preussen, Schneekoppe (1 603 meter över havet), och övergick småningom till Lausitz kullar. Harzbergen, bortom sachsiska slätten, följde samma allmänna riktning och kan betraktas som en skild fortsättning av systemet. Söder om Harz skar den preussiska gränsen norra delen av Thüringerwald, som fortsattes mot nordväst av Wesers bergland och Teutoburgerwald. Sydvästra delen av Preussen upptogs av platån kring nedre Rhen, inneslutande Hunsrück och Eifel på vänstra samt Taunus, Westerwald och Sauerland på högra flodsidan.

Hertigdömet Preussen

miniatyr|260px|Hertigdömet Preussen (randigt) samt Kungliga Preussen (rosa) Hertigdömet Preussen (ty. Herzogtum Preussen) var ett hertigdöme som bildades 1525 i östra Preussen av resterna av Tyska ordens stat Ordenspreussen. Den västra delen av Preussen hade vid denna tid blivit en del av Polen under namnet Kungliga Preussen (Västpreussen och Ermland). Tyska Ordens högmästare Albrekt av Brandenburg-Ansbach (1490–1568) införde lutherdomen och ombildade ordensstaten till en sekulariserad statsbildning under polska kronans överhöghet, som hertig Albrekt av Preussen. Hans son hertig Albrekt Fredrik av Preussen (1553–1618) led av sinnessjukdom, och under större delen av hans regering styrdes Preussen av hans släktingar av huset Hohenzollern som administratorer. Albrekt Fredriks svärson Johan Sigismund av Brandenburg, sedan 1608 administrator, utsågs 1612 till medregerande hertig och blev vid Albrekt Fredriks död 1618 ensam hertig av Preussen. Därmed ingick hertigdömet en personalunion med kurfurstendömet Brandenburg. Under Sveriges anfall på Polen 1655-1660 bistod Preussen ej sin länsherre Polen utan slöt istället upp på svensk sida. Hertigdömet drog fördel av Polens enorma försvagning till följd av kriget mot svenskar och ryssar genom att det löstes från vasallförhållandet till Polen. Detta skedde formellt genom fördraget i Wehlau 29 september 1657 och genom i freden i Oliwa 3 maj 1660 varigenom hertigdömet blev självständigt. Det preussisk-brandenburgska statsförbundet omdanades 1701 till Kungariket Preussen, då kurfursten Fredrik III av Brandenburg lät kröna sig till Fredrik I, kung i Preussen. Hertigdömets huvudstad var Königsberg, nuvarande Kaliningrad. För landets historia efter 1701, se kungariket Preussen samt provinsen Ostpreussen. Hertigar av Preussen

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to