Utbildning: Studentexamen i Stockholm 1908.
KTH 1909-1913, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
KKH 1913-1915, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.
Verksamhet: Anställd hos Ragnar Östberg (stadshusbyggets ritkontor), Ivar Tengbom, Erik Lallerstedt, Torben Grut 1915-1918, hos 1915 års bangårdskommission 1918.
Tjänstgörande arkitekt utom stat vid Byggnadsstyrelsen 1919-1938, vikarierande amanuens vid stadsplanebyrån 1920-1924, byggnadsråd och chef för utredningsbyrån 1938-1944.
Stadsplanedirektör och chef för Stockholms stads stadsplanekontor 1944-1954.
Föreståndare för standardiseringskommitténs ritkontor 1920 och 1922.
Arkitekt vid Stockholms stads kyrkogårdsnämnd 1920-1931.
Egen verksamhet i Stockholm.
Andra uppdrag: Redaktör i styrelsen och redaktionskommittén för tidskriften Byggmästaren 1932-1934.
Medverkade bl a i Fönstret och Spektrum.
Redaktör för Arkitektur och samhälle, 1-2, 1932 (utgiven av Spektrum).
Ledamot i 1940 års civila byggnadsutredning 1940-1944.
Ledamot i statens kommitté för byggnadsforskning 1943.
Ordförande i kommittén för standardisering inom byggnadsområdet 1942-1948.
Ledamot i nationalmuseiutredningen 1944-1949.
Ledamot i kommittén angående mekaniserad tillverkning av hus 1945.
Ledamot i konsulterande kommitté för FN-byggnaden i New York 1947.
Ledamot i Stor-Stockholms trafikutredning 1949-1954.
Ledamot i Unescos rådgivningskommitté i Paris 1952-1958, av Unescos Art Committee från 1954.
Lärarverksamhet: Assistent i husbyggnadslära vid KTH 1918-1920, speciallärare 1937-1941, vikarierande professor vårterminen 1938, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Visiting professor vid Yale University, New Haven, Connecticut, USA 1949 (Howlandpriset vid Yale University 1948).
Professors namn 1959.
Visiting prof Massachusetts Institute of Technology, Cambridge och University of California, Berkeley, USA 1962.
Tävlingar: Tekniska högskolans kårhus i Stockholm 1913, delat 1:a pris i internationell tävling.
Begravningsplats i Malmö 1916 tillsammans med Olof Lundgren, 2:a pris.
Bebyggelse i kv Yggdrasil i Djursholm 1916 tillsammans med Olof Lundgren, 3:e pris.
Stadsplan och bebyggelse på Lidingö för AB Bergsätra 1917, 1:a pris.
Stadsplan för Pålsjöområdet i Helsingborg 1917 tillsammans med Olof Lundgren, 2:a pris.
Järnvägsbro över Hammarbyleden 1920 tillsammans med Olof Lundgren med flera, 1:a pris.
Helgeandsholmens ordnande i Stockholm 1921 tillsammans med Olof Lundgren, 3:e pris.
Reglering av staden mellan broarna i Stockholm 1923 tillsammans med Eskil Sundahl, 2:a pris.
Folkskola i Sundsvall 1924, 2:a pris.
Villaområde för Bygge- och Bo-utställningen på Lidingö 1925, 1:a pris.
Helsingborgs konserthus 1925, 3:e pris samt 1:a pris i omtävling 1926.
Stadsplan för Kristinebergsområdet i Stockholm 1927, 1:a pris.
Bebyggelse vid Munksjön i Jönköping 1928, 4:e pris.
Köksbyggnad, matsal och personalbostäder för S:t Lars sjukhus i Lund 1934, 1:a pris.
Stockholms byggnadsförenings hus 1934 och omtävling 1935, 1:a pris.
Tekniska högskolans studentkår i Stockholm 1928, inköp.
Samt flera inköpta och obelönade förslag, se Eva Rudbergs bok.Resor: Tyskland 1913.
Tyskland 1919.
Italien 1921.
Frankrike (Paris), internationell stadsplanekongress, 1922.
Tyskland, Frankrike, Belgien och Holland 1927.
Tyskland (Frankfurt) (CIAM) 1929.
Tyskland (Berlin) (CIAM mm) 1931.
Frankrike (Paris), akustikstudier hos G Lyon, 1931.
Sovjetunionen (Moskva) 1937.
USA, ett flertal resor från 1938.
Stadsplanekongress i Hastings, Storbritannien 1946.
De nordiska länderna och Europa vid ett flertal tillfällen.
Medlemskap: STF från 1913, Svenska Teknologföreningen, ledamot av styrelsen för avd A 1928-1931, ordförande 1938-1941.
SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund, ordförande 1954.
SBF, Stockholms Byggnadsförening, sekreterare 1928-1930 och ordförande 1930-1932.
CIAM från 1929.
SSF, Svenska Slöjdföreningen, styrelseledamot 1935-1942 och dess a...
Egna skrifter: Asplund, Gunnar m fl: Acceptera. Stockholm, 1931.
Artiklar i fack- och dagspress, bl a: Teknisk tidskrift 1920 sid 45, Gravvårdsfrågan; ibid år 1920 sid 57, Standardiseringskommitténs snickerityper.
Byggmästaren 1925 sid 153, Simrishamns nya begravningsplats; ibid år 1925 sid 224, Lidingöutställningen Bygge och Bo; ibid år 1926 sid 43, Bebyggandet av Visby stads ytterområden. Ett stadsplaneförslag; ibid 1928 sid 137, Förslag till höghusbebyggelse på Ladugårdsgärde; 1929 sid 64 och 66, Nybyggnad i kv Berget, Stockholm respektive kv Carolus, Helsingborg; ibid år 1930 1, Den andra internationella arkitektkongressen Neues Bauen; ibid å r1930 sid 173, Sjukhusutställningen; ibid år 1930 sid 229, Tekniska Högskolans Studentkår; ibid år 1931 sid 100, Villa i Nockeby; ibid år 1932 sid 207, Konserthus i Hälsingborg; ibid år 1933 sid 113, Villa i Västerås; 1933 sid 114, Tjänstemannavillor vid Solsidan; ibid år 1934 sid 87, Norrmalmstävlingen; ibid år 1934 sid 106, Kollektivhuset; ibid år 1936 sid 90, Landsarkiv i Härnösand; ibid år 1937 sid 33, Epa-baren vid Drottninggatan i Stockholm; ibid år 1937 sid 286, Stockholms Byggnadsförenings hus; ibid år 1939:33 sid 404, Sverige i New York. Den svenska paviljongen på världsutställningen; ibid år 1941:24 sid 302, Villa Myrdal, Bromma; ibid år 1942:26 sid 346, Djurgården och Gärdet; ibid år 1943:13 sid 183 och 186, Projekt till Folkets hus i Stockholm respektive i Linköping; ibid år 1945:18 sid 343, Stadsplanefrågor i Stockholm; ibid år 1946:25 sid 463, Villa i Kevinge; ibid år 1947:25 sid 372, FN-bygget; ibid år 1952-A:7 sid 140, Om- och tillbyggnad av Tekniska högskolans studentkårs kårhus; ibid år 1953-A:12 sid 231, ECOSOC:s rådssal i FN:s nybyggnad i New York; ibid år 1954-A:8 sid 187, Folkets hus i Linköping; ibid år 1957-A:5 sid 120, Kontorshus i Stockholm, Folkets Hus, etapp 2; ibid år 1959-A:3 sid 66, Projekt till enfamiljshus; 1960-A:8 sid 153, Villa på Lidingö; ibid år 1961-A:6 sid 120, Stockholms Folkets Hus; ibid år 1962-A:11 sid 231, Kontorshus i Stockholm. Skogsindustrihuset; ibid år 1962-A:11 sid 273, Stockholms city; ibid år 1962-A:11 sid 303, Tredje höghuset i Hötorgscity, Stockholm.
Arkitektur år 1965:3 sid 68, Projekt till Sverigehuset i Stockholm; ibid år 1965:10 sid 344, Projekt till stadsteater i Stockholm.
Utförligare förteckning över skrifter, artiklar, föredrag i Eva Rudbergs bok.
Verk ett urval:
Fredriksskansparken, Kalmar 1920.
Ordnande av Lindhagens kulle och vissa mindre områden inom Norra begravningsplatsen, Stockholm 1923-1929.
Simrishamns Nya begravningsplats 1925.
Begravningsplats i Krylbo 1925, Bromma 1925, Ljusdal 1927 och i Nyköping 1933.
Stadsplan och villor vid Kyrkviken, Villavägen 1-6, 9 och 11; Amorvägen 6; Bågvägen 7, Lidingö 1925 (Bygge- och Bo-utställningen 1925).
Villa för stadsingenjör S Ewald, Helsingborg 1926.
Hyreshus, kv Berget 10, Dalagatan 10 - Tegnérgatan 57, Stockholm 1929.
Hyreshus, kv Carolus 19-21, Helsingborg 1929.
Villa för ingenjör T Öhman, kv Oskar, Strandpromenaden, Saltsjö-Duvnäs 1929.
Centralpalatset, Rödbodtorget, Stockholm, förändrad takvåning och påbyggnad 1929-1931.
Sommarvilla för O Engkvist, Eldtomta, Södertörn 1929, garage och gäststuga 1935, tillbyggnad bibliotek-arbetsrum och förråd 1950-1953.
Tekniska högskolans kårhus, Drottning Kristinas väg, Stockholm 1928-1930, tillsammans med U Åhrén, tillbyggnad 1952-1953, tillsammans med Bengt Lindroos.
Hangar vid Lindarängen, Stockholm 1930, tillsammans med C Forssell.
Stockholmsutställningen 1930: En lägenhet, en villa, sjukhusavdelningens paviljong, Svenska skärgårdsförbundets paviljong, kiosk för Aftonbladet samt möbler och inredningar för olika avdelningar.
Bostadshus, kv Gräset, Gräsgatan 4-10, Stockholm 1929-1931, för byggmästare Olle Engkvist.
Egen villa, Grönviksvägen 133, Nockeby, Stockholm 1930-1931.
Konserthus i Hälsingborg 1931-1932.
Tjänstebostäder, Solsidan, Rönnbacken 1, Skyttevägen 14, Strandvägen 9 m fl, Saltsjöbaden 1932-1934.
Villa för notarie Lindén, Västerås 1932.
Kollektivhuslägenhet på utställningen Standard 1934, Liljevalchs, Stockholm.
Villa för S Blomberg, Stocksund 1935.
Kollektivhus, kv Fågelbärsträdet, John Ericssonsgatan 6, Stockholm, 1935.
Landsarkiv i Härnösand 1935.
EPA-varuhus i Sundsvall 1936 och i Karlstad 1937.
Barnrikehus, kv Rösa Rummet, Hemsöborna m fl i Kristineberg, Stockholm, samt i Borås, Hässleholm, Norrköping, Skara, Karlshamn, och Sala 1937-1938.
Stockholms byggnadsförening, Norrlandsgatan 11, Stockholm 1937.
Köksbyggnad , St Lars sjukhus, Lund 1937.
Villa för Gunnar och Alva Myrdal, Nyängsvägen 155, Stora Mossen, Stockholm 1937.
Sveriges paviljong på världsutställningen i New York 1939.
Kontorsbyggnad för LO, Wallingatan 25 - Upplandsgatan 4, Stockholm 1939-1941.
Systemhuset (småhus med prefabelement i trä) som provhus i Mälarhöjden 1942, som trädgårdsmästarebostad på Ekholmsnäs 1943, som tjänstemannavillor i Kramfors 1943.
Radhus, Centrala flygverkstaden på Malmen, Linköping 1942-1943.
Villa Gustavsson, Holmsund 1943-1944.
Disponentbostad för Enström, Holmsund 1944.
Laboratorium i Grammont, Belgien 1944-1946.
Egen villa, Kevingestrand 5A, Kevinge, Danderyd 1944.
Folkets hus, Ågatan, Linköping 1946-1953.
Kontorshus till hotell i Älvdalen 1955-1958.
Villa Martin, Tykövägen 16, Lidingö 1956-1957.
Skogsindustrihuset, Villagatan 1 - Karlavägen 31, Stockholm 1958-1961.
Hyreshus, kv Granen, Floragatan 11 - Östermalmsgatan 45, Stockholm 1958-1961.
Folkets hus, Barnhusgatan 12-14, Wallingatan 15-23, Stockholm 1951-1963.
Tredje höghuset, Sergelgatan, Stockholm 1960-1963.
Hyreshus, kv Räven, Nybrogatan 74, Stockholm 1965.
Kultur- och kongresscentrum, Bürgerhaus, Giessen, Västtyskland 1962-1966.
Park Hotell, kv Lönnen, Karlavägen 43, Stockholm 1963-1968.
Sverigehuset, Hamngatan Västra Trädgårdsgatan, Stockholm 1963-1969.
Som stadsplanedirektör lett utarbetandet av ny stadsplan för Nedre Norrmalm, Stockholm 1946, st...
