Vall, Lars Jordbr.arbetare f. 1854 i Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland) Ogift man, ensam i familjen Sunnanå Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland) Återstår att ta fram uppgift...

About the object

• Identifier XBA00295
• General subject term Porträtt
• Specific subject terms Person Hatt Fiol
• Subject

  Vall, Lars

  Jordbr.arbetare

  f. 1854 i Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)

  Ogift man, ensam i familjen

  Sunnanå

  Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)

  Återstår att ta fram uppgiften var i Söderala socken Lars Vall föddes och när han avled efter ett långt liv.

  Här några minnesbilder lämnade av några som var barn när de kom att leva i närheten av den även på den tiden originelle mannen.

  Vall Lars i dagligt tal, eller Lars Vall,

  bodde i Dåbo i en stuga bestående av ett rum och kök med ingång direkt till ladugården.

  De små åkerlappar som kunde ge bete åt Lars två kor är för länge sedan skogbevuxna. Liksom platsen där hans stuga och plats i byn Dåbo fanns.

  En tid före sin död hämtades Lars till ålderdomshemmet i Söderala.

  Han ville inte förflyttas utan protesterade högljutt när ortens taxichaufför körde honom.

  Personal från fattigvården var med om hämtningen men föraren tyckte ändå att det var ett obehagligt uppdrag eftersom Lars inte ville bli omhändertagen. Lars rymde omgående från hemmet men när han hämtades en andra gång var han så dålig att han avled kort tid därefter.

  Det finns fortfarande ortsbor som har egna minnen av Lars Vall. Med det förutsätter personer födda omkrng 1935 eller tidigare.

  En uppgiftslämnare kommer ihåg att Lars kom till hennes hem för att få pengar från fattigvården.

  Lokala förtroendemän hade hand om den lokala fattigvårdskassan. För Lars Vall handlade om tio kronor med ett par veckors mellanrum.

  En granne hade erbjudit sig att tapetsera Lars stuga vilket han medgav med förbehållet att klockan inte fick tas ned från den vägg som skulle tapetseras. Den hjälpsamme grannen fick helt enkelt tapetsera runt klockan.

  Folkskolläraren Pelle Hedlund tog sitt fotografi en dag när Lars fyllde år. Antagligen under den tid den välkände läraren undervisade i Dåbo. Han fick tjänsten år 1927 när skolan var nybyggd.

  Bilden spreds till många hem i bygden och Lars hade ett eget, litet större, fotografi. Kanske det enda han ägde.

  Ett annat minne får vi av en person som i tolvårsåldern följde sin far till Vall Lars.

  De fann honom sittande vid bordet med en portion gröt, ordentligt preparerad med socker.

  Tolvåringen blev lämnad ensam när Lars och pappan lämnade köket och berättar:

  - Jag satt kvar på vedbänken, ganska så skraj. Det var många av oss som var rädda för Lars. Rätt som det var hoppade en stor råtta upp på bordet och lät sig väl smaka av den framdukade gröten.

  När Lars återvände smet råttan iväg. Lars slog sig ner vid bordet och fortsatte sin avbrutna måltid.

  Kanske hade han goda relationer med sina "hyresgäster".

  Lars höll under många år två kor i ladugården. När han hämtades till ålderdomshemmet

  togs djuren om hand av en bonde i närheten, Den lilla ladugården behövdes inte längre.

  En tid efter Lars Valls död revs såväl bostaden som ladugården. Av grannarna förstås. Man ställde upp för Lars in i det sista.

  Minnet av att Lars spelade fiol finns också kvar men ingen minns längre hur han spelade.

  Den rädsla som framför allt barn kände inför den originelle enslingen gällde inte grannarna

  i byn. Mycket beroende på att de närboende hjälpte honom på olika sätt och visste att hans vresiga sätt hade sin förklaring. Det fanns ungdomar som utmanade Lars med diverse spratt och som fick de svar man förutsåg när Lars var på sin vakt mot den oönskade uppmärksamheten.

  Av grannarna fick han hjälp. Bland

• Type Photograph