Anton Nordin och Karl Tirén i Abisko. I bakgrunden skymtar turiststationen och bortom den Torne träsk.
_____________________________________
Röster om Karl Tirén. Här Inger Stenman...
Karl Tirén som han skildras i Wapedia
Karl Tirén, född 23 juni 1869 i Oviken, död 1 september 1955, jämtsk konstnär, sameforskare, järnvägstjänsteman och fiolbyggare. Han var även ...
Karl Tirén som han skildras i Wapedia
Karl Tirén, född 23 juni 1869 i Oviken, död 1 september 1955, jämtsk konstnär, sameforskare, järnvägstjänsteman och fiolbyggare. Han var även verksam som jojksamlare. Yngre bror till konstnären Johan Tirén.
Karl och Johan Tirén var söner till kyrkoherden Olof Tirén och dennes hustru Kristina Holm. Familjen bodde i Oviken i Jämtland.
Karl Tirén inspirerades av sin äldre bror konstnären Johan Tirén, vars konst fokuserades kring samekulturen. Konstnärskapet skulle sedan bli en av de viktigare delarna av Karl Tiréns olika engagemang. I likhet med sin bror målade Karl Tirén naturalistiska fjäll- och samemotiv samt enstaka porträtt.
I början av 1900-talet reste Karl Tirén runt i Lappland och Nordnorge för att dokumentera och uppsamla jojkar. Detta arbete tog många år i anspråk och sammanfattades i verket Die lappische Volkmusik, utgiven av Hugo Gebers Förlag i Uppsala 1942. Genom dokumentationen av jojkar utförde Tirén en pionjärinsats i och med att han använde fonografen. Hans arbete har bidragit till att bevara en utdöende och uråldrig jojktradition till eftervärlden. Karl Tirén blev känd även som fiolbyggare och folkmusiker. Han erhöll medaljen Litteris et Artibus.
Karl Tiréns tjänstgöringsorter som stationsinspektor vid Statens Järnvägar: Östersund 1889-1895, Sollefteå 1895-1896, Sundsvall 1896, Mellansel 1896-1900, Umeå 1900-1902, Örnsköldsvik 1903-1904, Umeå 1903-1904, Kiruna 1904-1907, Boden 1907-1912 och Bergvik 1912-1934.
Under sin tid i Kiruna byggdes den stuga, "Nuoljalid", Abisko, som kom att bli platsen för rekreation, sällskapsliv, konstnärligt skapande och utgångspunkt för expeditioner. Här finns också den unika gravplats som Karl kämpade sig till. Länsstyrelsen motsatte sig idén men med stöd av kungen och samerna så kunde familjegraven anläggas.
Karl Tirén var gift med Ellen Hellström. Hon var hans första hustru. Hans andra hustru var Astrid Tirén, född Odstedt. Karl, Ellen och Astrid ligger begravda på Nuoljas sluttning, vid Nuoljalid. Berget Nuolja, eller Njulla, ligger mellan Abisko och Björkliden.
Anton Nordin och Karl Tirén i Abisko. I bakgrunden skymtar turiststationen och bortom den Torne träsk.
_____________________________________
Röster om Karl Tirén. Här Inger Stenman som forskat kring Tiréns kulturella betydelse
under temat: Karl Tirén och jojkning. En pionjärrinsats i 1910-talets Sverige. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. CD-uppsats (80 p).
Under 1910-talet genomvandrade stationsinspektoren Karl Tirén (1869-1955) de svenska samernas bosättningsområde inom
Sápmi/Sameland i syfte att samla in och dokumentera jojkning. Han samlade hundratals jojkningsuttryck med fonograf, men också
med papper och penna. I brev, fältanteckningsböcker, föredragskoncept, publikationer och artiklar skildrar han situationer, händelser och möten med jojkare och samiska berättare.
Tillsammans utgör detta material ovärderliga källor, vilka förvaras i flera museer och arkiv. Syftet med uppsatsen är att belysa fältarbetare Karl Tirén och hans insamlingsarbete i en, inom Sverige,
främmande kulturkrets. För att göra detta studeras hans personliga förutsättningar, hans relation till tidens etablerade folkmusiksamlare samt ett urval av hans möten med samer i olika kultur- och traditionsområden. Uppsatsen redovisar hur Tiréns samlingar kom till, men också hur insamlarens personlighet och levnadsöde påverkade resultatet. Metoden går ut på att jämföra olika arkivaliska källor med varandra samt ställa dem i relation till intervjuer med Tiréns son, förre sjukhusprästen Torne Tirén. De grundläggande resonemangen utgår från de senaste decenniernas musiketnologiska diskussioner om insamlings- och fältarbete
som en mycket personlig del av forskningsprocessen. Studien presenterar den förste insamlaren i Sverige, vilken i större skala speglade den samiska jojkningen i notskrift och på fonografrullar. Den ger också en antydan om det krävande fältarbete som ligger till grund för de Tirénska samlingarna. Här visas hur arkivmaterial kan besitta information som gör att vi idag har möjlighet att närma oss framförandesituationen i en helt annan tid, mer än 80 år efter det att händelserna ägde rum.