Ägare:/1965-74/: Partenreederei M/S Kai. Hemort: Glückstadt.

Fartyg: KAI
Reg. Nr.: DIUH
Rederi: Partenreederei M/S Kai
Byggår: 1965
Varv: Gebr. Schürenstedt K.G., Bardenfleth

Created with Sketch.

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

Chiang Kai-shek

Chiang Kai-shek (uttal på mandarin: ) eller Jiǎng Zhōngzhèng, född 31 oktober 1887 i Xikou, Zhejiang, död 5 april 1975 i Taipei, Republiken Kina, var en nationalistisk kinesisk militär och politiker. Han var Kinas ledare från 1927 till inbördeskrigets slut 1949 och var allmänt känd under sin titel generalissimus. Chiang Kai-shek övertog ledarskapet för nationalistpartiet Kuomintang successivt efter Sun Yat-sens död 1925 och åren 1926-28 erövrade han det centrala Kina i Nordfälttåget och upprättade en centralregering i Nanking som fick det internationella samfundets erkännande som Kinas lagliga regering. Han var Republiken Kinas statschef 1928-1931 och 1943-1949, samt även regeringschef under större delen av perioden 1935-1945, men på grund av det kinesiska inbördeskriget och den japanska imperialismen lyckades han aldrig fullständigt kontrollera hela Kina. Efter Japans invasion av Kina 1937 ledde han det kinesiska motståndet mot den japanska ockupationsmakten och upprättade en tillfällig huvudstad för sin regering i Chongqing. I samband med USA:s och Sovjetunionens inträde i andra världskriget 1941 förenade sig Chiangs regim med de allierade under andra världskriget och stod som en av segrarmakterna vid Japans nederlag i augusti-september 1945. Trots att Chiangs prestige stod högt efter kriget hade hans regim försvagats av åtta års japansk ockupation och på grund av allvarliga strategiska misstag i det kinesiska inbördeskriget tvingades han flytta Republiken Kinas regering till Taiwan när Kinas kommunistiska parti och dess ledare Mao Zedong tog över det kinesiska fastlandet och grundade Folkrepubliken Kina hösten 1949. Uppväxt och utbildning miniatyr|vänster|Chiangs familj kring år 1910. Chiang sitter till höger och till vänster sitter hans första hustru Mao Fumei. I mitten sitter Chiangs mor med Chiang Ching-kuo i knäet.

Kai Holst

Kai Christian Middelthon Holst (smeknamn "Kaka"), född 24 februari 1913 i Lillehammer i Norge, död 27 juni 1945 i Stockholm i Sverige, var en norsk sjöman, pälsdjursuppfödare och motståndsman under andra världskriget. Då Milorgs ledning arresterades av den tyska ockupationsmakten hösten 1942, fick han en central roll i organisationen och var med om att återuppbygga ledningen (sentralledelsen, SL) tillsammans med Jens Christian Hauge."Efter denna våldsamma minskning av den centrala ledningen i SL fanns det bara en förbindelse mellan Rådet och samtliga organ innan O, nämligen Kai Holst. Det var heller inte heller några tvärgående förbindelser, utan mycket var beroende av honom." Holst tvingades att fly från Norge sommaren 1943 "I augusti 1943 gick Kaka över gränsen och avslutade därmed en enastående intensiv verksamhet i det ockuperade Norge." "Men under sommaren var en rad viktiga medarbetare tvungna att resa på grund av uppsamlingar och hotbilder. Från Grini kom det en varning om att Gestapo var Kaka (Kai Holst) på spåret, och i augusti for han över gränsen till Sverige, där han snart fick viktiga uppdrag vid det norska militärkontoret i Stockholm. Det var med tungt hjärta Hauge släppte iväg honom. Kakas mod, självuppoffring och smittande aktivism hade gjort honom till en nära vän och en sällsynt värdefull medarbetare. Men signalerna om fara blev efterhand så många att både Hauge och Holst insåg att det var bäst att ge sig av innan det var för sent." och stannade i Sverige fram till befrielsen i maj 1945. För eftervärlden är Holst känd både för sin insats i den norska motståndskampen i Hjemmefronten och för händelserna kring hans död i Stockholm, i samtiden så omtalad att ledningen för Milorg gick ut med en redogörelse i Aftenposten i juli 1945.Milorg-ledningens redogörelse för Kai Holsts död 19 juli 1945: "På grund av den sensation som uppstått kring Kai Holsts död, vill vi efter att svensk och norsk polis ingående undersökning har skett, ge nedanstående redogörelse: Kai Holst kom mycket tidigt in i arbetet med hjemmestyrkorna. Han var knuten till SL, där hans arbete var ovärderlig. Hans styrka att finna karaktär, hans mod, klara intelligens och vinnande väsen gjorde honom osedvanligt väl passande till detta arbete. Han blev 1943 beordrad att lämna landet, efter att ha blivit kraftigt eftersökt av Gestapo. I Sverige anställdes han vid den norska legationen i Stockholm, där han fortsatte sitt framstående arbete med att stötta hjemmestyrkorna. Då freden kom, var det naturlig att han fick ett ansvarsfullt arbete i avvecklingen av den stora apparat som var uppbyggd i Sverige. Under hela frihetskampen satte Kai Holst alla sina krafter till. Han arbetade dag och natt utan tanke på sig själv, och utan att ta hänsyn till att han genomlidit en svår sjukdom som han visserligen överlevt, men som hade gett honom en svårt fysiskt handikapp. När han trots allt klarade den våldsamma arbetsbelastning i flera år, förklarades det med den tillfredsställelsen som han kände när han gav sitt yttersta. Man har kunnat följa Kai Holst från dag till dag, och den allra sista tiden från timme till timme, och kan på grund av detta därmed konstatera att det inte finns några klara bevis för antagandet att det har förekommit mord. Det har inte heller funnits något som tyder på att han - bara några få minuter före sin död - hade planer på att beröva sig själv livet, och något motiv för en sådan handling kan man inte se att han haft. Alla hans förehavanden visar tvärtemot att han räknat med att fortsätta leva. Detta stämmer också med det intryck hans bekanta fick som talade med honom under den sista tiden, - även under hans sista resa från Norge tillbaka till Sverige. Under de sista veckorna och dagarna under och efter kapitulationen, ökade intensiteten i arbetsbelastningen som Kai Holst hade i sådan grad, att det översteg vad en människan kunde klara. Han slet ut sig i kampen för Norges frigöring.

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to