Minnessten på Stensö udde.

Dåvarande hertigen och tronpretendenten Ludvig (Louis)(1755-1824), sedermera som Ludvig XVIII kung av Frankrike 1814-1824, kom den 25 september 1804 tillsammans med en brorson, Ludvig Anton (Louis Antoine) (1775-1844) och stor uppvaktning till Kalmar från Riga, men tvingades på grund av hårt väder först att söka hamn på östra Öland, varifrån de sedan tog sig till Kalmar. Hit kom något senare även hertigens broder Karl (Charles)(1757-1836), prins och greve av Artois, som Karl X kung av Frankrike 1824-1830. Även dennes son var i formell mening som Ludvig (Louis) XIX kung av Frankrike 1830, fast detta endast under 20 minuter.

Under besöket i Kalmar var hertig Ludvig inkvarterad hos landshövdingen i hans residens ("stora hovet") och hertig Karl bodde i Foenanderska huset vid Larmtorget ("lilla hovet"). Varje kväll var det middag hos landshövdingen Michael Anckarswärd, samtidigt som överläggningar fördes. Dessa resulterade i en skrivelse, daterad Kalmar den 20 oktober 1804, där de (burgunderna) hävdade sin arvsrätt till den franska tronen. Efter Napoleons abdikation 1814 låg denna skrivelse till grund för ättens återinträde på den franska tronen.

Fransmännens vistelse i staden väckte stort uppseende och under densamma företogs promenader, bland annat besökte de Stensö udde som platsen för Gustav Vasas landstigning i Sverige och Kalmar den 31 maj 1520. Till minne av detta skänkte hertig Ludvig pengar till den på bilden avbildade minnesstenen, som ligger på Stensö udde nära vattenbrynet. Den 24 oktober 1804 avreste fransmännen åt olika håll från Kalmar.

Alldeles i närheten av denna plats, på den naturliga höjden vid udden, invigdes på 331-årsdagen av Gustav Vasas landstigning den 31 maj 1851 Vasamonumentet, en skapelse av gjutjärn i nygotik, senare av risk för skadegörelse flyttat till Stadsparken. På Vasamonumentets ursprungliga plats finns istället den så kallade Vasastenen.

Källor: Kalmar Lexikon (2014), främst artikeln Ludvig XVIII, och Wikipedia (läst 2020 07 27).