Kalmar läns museum +

  • Triumfkrucifix i Högby kyrka.
    Photo: Nilsson, Nils J / Kalmar läns museum

Triumfkrucifix i Högby kyrka.

About the object

Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

History

    • Högby sockens tidigast kända kyrkobyggnad anses ursprungligen vara från mitten av 1100-talet.Den var byggd av sandsten och bestod av ett långhus och kor.Eftersom ön hade ett utsatt läge för strandhugg och invasioner uppfördes under 1200-talet ett kraftigt försvarstorn i väster och en stor korbyggnad i öster. Då långhuset var mindre fick kyrkan karaktär av klövsadelkyrka. Vid södra sidan av långhuset uppfördes någon gång under medeltiden en tillbyggnad som rymde vapenhus och Sankt Ottos kapell . Korets norrsida hade också försetts med en sakristia. Under 1200-talet hade kyrkorummet välvts och blev på detta sätt en tvåskeppig hallkyrka [1] .

      När den medeltida kyrkan revs 1870 lämnades det mäktiga västtornet kvar. När den nuvarande kyrkan byggdes 1870-1871 ritad av Fredrik Ekberg försågs tornet med en hjälmformad huv. På denna vilar en lanternin krönt av ett kors. Det stora långhuset i empirestil avslutas bakom korväggen med tresidig sakristia. Utmärkande för interiören är sidoläktarna som ger kyrkorummet ett treskeppigt intryck.

      (Källa: Wikipedia 2018-01-30)

    • Fotografering: 1958

    • FotografNilsson, Nils Jsäker
Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Classification

Placement

License information

  • License Contact owner for more information

Metadata

  • Identifier KLMF.A14215
  • Part of collection Kalmar läns museums fotoarkiv
  • Owner of collection Kalmar Läns Museum
  • Institution Kalmar läns museum
  • Date published June 29, 2017
  • Date updated April 25, 2025
  • DIMU-CODE 021017075538
  • UUID 20fe7fb4-f526-40ee-9a7f-ba9b04b113dc
  • Tags

There are 53 results for «Triumfkrucifix» in Kalmar läns museum:

Interiör av Påskallaviks kyrka, kyrkan stod klar 1865, tillh

Interiör av Påskallaviks kyrka, kyrkan stod klar 1865, tillhörand...

1 picture

Kalmar läns museum

1
Besiktning av epitafier i Gladhammars kyrka då denna renover

Besiktning av epitafier i Gladhammars kyrka då denna renoverades.

1 picture

Kalmar läns museum
Triumfkrucifix i Högby kyrka.

Nilsson, Nils J

Triumfkrucifix i Högby kyrka.

1 picture

Kalmar läns museum
Långhuset i Persnäs kyrka från läktaren.

Långhuset i Persnäs kyrka från läktaren.

1 picture

Kalmar läns museum
Interiör från långhuset mot altaret i Högsby kyrka.

Interiör från långhuset mot altaret i Högsby kyrka.

1 picture

Kalmar läns museum

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Nils Nilsson

Nils Nilsson kan syfta på Historia Nils Nilsson (död 1251), dansk prins och hertig av Halland Nils Nilsson Natt och Dag (1554-1613) riksrådsdomare, häradshövding Nils Nilsson Gyllenstierna (1585-1622) viceamiral Politiker Nils Nilsson (talman), död 1664 rådman och borgmästare i Stockholm, stadens riksdagsman Nils Nilsson i Östra Äspinge (1815–1895), riksdagsman

Rogslösa kyrka

miniatyr|275 px|Kyrkan från öster miniatyr|275 px|Interiör miniatyr|275 px|Altarskåpet. Rogslösa kyrka är en kyrkobyggnad som ligger i Rogslösa socken i Vadstena kommun i Östergötland. Den ligger 15 kilometer norr om Ödeshög och 12 kilometer sydväst om Vadstena. Den tillhör Linköpings stift. Kyrkobyggnaden Rogslösa kyrka ligger på den bördiga östgötaslätten mellan Vättern och Tåkern. Den framträder genom sitt höga torn och sitt massiva byggnadskomplex. Kyrkan är byggd i kalksten, förutom vapenhuset på långhusets södra sida, som är timrat. Sedan medeltiden är fönstren upphuggna, men mellan vapenhuset och södra tvärskeppet finns ett av de ursprungliga kvar. Inne i vapenhuset syns den berömda ingångsportalen, som återfått sin ursprungliga plats. I portalen sitter Rogslösadörren, ett av Sveriges förnämsta konstverk från medeltiden, gjord av en anonym mästare, kallad Rogslösamästaren. Dörren är i trä försett med smidesornament av olika slag. Enligt en dendrokronologisk undersökning är träet avverkat omkring år 1275. Ornamenten består av liljor, blad, ringar och så vidare. Överst finns ett jaktmotiv, som är inspirerat av legenden om den helige Eustachius, nederst en framställning av syndafallet i Edens trädgård med Eva, kunskapens träd och ormen. Man skymtar också djävulen och ängeln Mikaels strid med draken.

Tolfta kyrka

Tolfta kyrka är en kyrkobyggnad som hör till Tolfta församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger på en kulle i kyrkbyn Tolfta omkring fem kilometer norr om Tierp. Kyrkobyggnaden Tolfta kyrka är en medeltida salkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med en vidbyggd sakristia i nordost och ett vidbyggt vapenhus i sydväst. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i gavelrösten och omfattningar. Gavelröstena saknar blinderingar. I koret finns ett ursprungligt spetsbågigt fönster som har kvar sin medeltida omfattning. Väggarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönster. Långhuset och vapenhuset täcks av varsitt plåtklätt mansardtak medan sakristian täcks av ett plåtklätt pulpettak. Tillkomst och ombyggnader Långhuset jämte sakristian uppfördes troligen i början av 1300-talet. Vapenhuset tillkom troligen vid slutet av 1400-talet. Under samma period försågs kyrkorummet med tegelvalv som sannolikt ersatte ett tunnvalv av trä. Uppe på kyrkvinden kan man se på gavlarnas insidor att fogarna mellan stenarna är putsade. Innan nuvarande tegelvalv tillkom måste stenarna ha varit synliga, vilket antyder att ett högre tunnvalv har funnits. Ett dokument från år 1455 omnämner ett besök av ärkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstierna, som då invigde en bild av Sankt Sigfrid. Omkring år 1500 försågs kyrkorummet med målningar av en okänd mästare. Från kedje- och fågelmotiv kan man dra slutsatsen att konstnären tillhörde Tierpsskolan. Målningarna tillkom när Jakob Ulfsson var ärkebiskop. Ovanför korfönstret syns hans vapen örnfoten som är buret av en ängel. Senare ombyggnader Kyrkan finns avbildad på teckningar från 1600-talet och 1700-talet. Teckningarna visar att mitt på långhusets tak fanns en takryttare bestående av en hög spira. En teckning utfördes 1683 för Johan Hadorphs räkning och en annan teckning utfördes 1748 av Olof Grau. Ytterväggarna rappades och vitlimmades 1736-1737 och var möjligen rappade sedan tidigare. Ursprungligen saknade ytterväggarna puts och hade synliga gråstenar. Kyrkan eldhärjades 1802 då hela yttertaket med takryttare brann upp. Takvalven visade sig vara oskadade. Vid återuppbyggnaden tillkom nuvarande brutna yttertak. Takryttarens flöjel med kyrktupp flyttades till vapenhusets gavelnock där den ännu sitter kvar. Väggarnas målningar överströks 1802 men togs fram på 1880-talet. Dessa visade sig vara i så dåligt skick att de återigen överkalkades. 1887 utförde konstnären B Hedlund nya väggmålningar med de gamla som förlaga. Valvmålningarna överkalkades aldrig. Vid en restaurering 1870 ersattes tidigare sluten bänkinredning mot öppna bänkar med ekådring. 1947 genomfördes en större restaurering då bland annat kalkmålningarna rengjordes och kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär. Sluten bänkinredning återinfördes, elektrisk belysning och elektrisk uppvärmning installerades. En altaruppsats som funnits i Västlands kyrka avlägsnades och flyttades till Historiska museet. I triumfbågen hängdes ett medeltida triumfkrucifix upp. Vid en restaurering 1973 byggdes sakristians källarvåning. Taket lades om och väggarna försågs med ny puts. 1986 lades korgolvet om på grund av sättningsskador. 2010 ersattes det elektriska uppvärmningssystemet med bergvärme.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You are not logged in –

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to