Ankarsrums Bruk

Created with Sketch.

Ankarsrums bruk

miniatyr|Minnesmärke utfört av Erik Reimhult och rest vid Ankarsrums bruks 300-årsjubileum. Ankarsrums bruk, numer Ankarsrum Industries AB, är ett svenskt industriföretag i metallbranschen. Historik miniatyr|Ankarsrums Bruk, kring år 1880. Ursprunget till dagens företag var ett järnbruk som grundades 1655. Landshövdingen Gabriel Gyllenankar erhöll 1655 tillstånd att anlägga en masugn och en tackjärnshammare vid sitt gods i Ankarsrum i Hallingebergs socken i nuvarande Västerviks kommun. Vid hans död övertogs bruket av sonen Bengt Gyllenankar, som sålde det brukspatronen Hans Andersson i Västervik. Denne lät uppföra två tackjärnshammare och fyra smideshammare vid bruket. Efter sin död 1724 gick bruket i arv till hans dotter Anna, gift med handelsmannen Anders Nilsson, för sina insatser för provianteringen åt Karl XII:s armé under fälttåget mot Norge adlad Cederflycht. Deras barn avled före dem, och bruket gick därför i arv till barnen till Anna Cederflychts äldre syster, Maria Lindbom, gift Bauman. Brukspatron blev Maria Lindboms sonson Peter Christoffer Bauman, senare adlad Cederbaum. Han fick inga egna barn men adopterade styvsonen Peter Reincke. Efter en arvstvist gick han dock miste om Ankarsrums bruk, som i stället gick till Peter Christoffer Cederbaums kusin, Balzar Georg Hoppenstedts dotter Emerentia, gift med prosten Anders Bäckerström. Efter hennes död 1817 ärvdes godsen av hennes brorsbarn, barn till borgmästaren i Kalmar Balzar Elias Hoppenstedt. Av dessa var dottern Emerentia sedan 1797 gift med bergsrådet Jacob Gustaf de Maré, vilken kom att överta bruksdriften. Sedan sonen Anders Baltzar de Maré 1821 tagit över driften utvecklades produktionen, och man började bland annat även tillverka gjutjärn.Boken om Tjust, 1928 på Projekt Runeberg. Vid stångjärnshammaren fanns ursprungligen ingen masugn, utan tackjärnet framställdes vid andra bruk runt Ankarsrum. Först 1828 anlades en masugn i Ankarsrum. Järnmalmen transporterades sedan till Ankarsrum bland annat via den närliggande hamnen i Verkebäck och det färdiga stångjärnet gick samma väg ut. I mitten av 1800-talet övergick Ankarsrums bruk till att bli ett manufakturverk med eget gjuteri. År 1904 omfattade Ankarsrums bruk masugn, martinverk, smältsmedja med 6 lancashirehärdar, grov- och finvalsverk, ånghammare, gjuteri, mekanisk verkstad, emaljverk, spik och manufaktursmedja.Svensk järnbruks & hyttkalender, 1904 Ankarsrums bruk tillverkade bland annat gjutjärnsgods, spisar och badkar. En serie gjutjärnsspisar som blev välkänd kallades "Viking".

Ankarsrums kyrka

Ankarsrums kyrka är en kyrkobyggnad i Ankarsrum i Västerviks kommun. Den tillhör Hallingeberg-Blackstads församling i Linköpings stift. Kyrkobyggnad Byggnaden uppfördes 1890-96 som samlingslokal för godtemplar och metodister i samhället. Godtemplarna disponerade den nedre lilla salen. Metodisterna nyttjade den övre salen. Först 1904 stod det något bredare långskeppet klart med väggar tak och golv. Hela kapellet uppfördes av slaggsten från Ankarsrums bruk. Kring fönster och dörrar användes tegel från Almviks tegelbruk. Spetsbågiga fönster tillverkades av gjutjärn. År 1903 fick godtemplarna egen tomt och uppförde en ny loge. Metodisterna använde lokalen fram till 1918. År 1917 överlämnades byggnaden med tomt till Svenska Kyrkan och kyrkan invigdes 4 maj 1918. Den första samlingssalen för godtemplare blev efter hand sakristia och metodistlokalen på andra våningen blev vaktmästarbostad. Med början 1920 utfördes en omfattande ombyggnad och renovering. Detta efter ritningar av arkitekt Erik Fant på Kungliga Byggnadsstyrelsen. Målningsarbetet utfördes av Gustav Wigren och dekorationsmåleriet utfördes av Axel Hörlin. Alla inventarier, ritade av Erik Fant, gjordes nya för kyrkorummet, predikstol, altare, altarrundel, altaruppsats med enkelt krucifix, psalmnummertavlor och orgelfasad. År 1921 skänkte AB Ankarsrums Bruk en orgel till kyrkan och 1938 en altartavla. Nordost om kyrkan står en klockstapel som uppfördes omkring 1924. Den har ett fundament av slaggsten och klocktorn av tjärat trä. Ankarsrums kyrkogård anlades 1909 och invigdes 1910. Den ligger 200 meter nordost om kyrkan, på en liten höjd. Där finns även ett litet vitt kapell uppfört 1936 efter ritning av arkitekt Erik Fant

Eds Bruk

miniatyr|stående=1.6|Gamla Eds Bruk sett från öster. I bildmitt syns kvarnen och ruinen efter smedjan och längst fram syns rester efter masugnen, 2021. Eds bruk var ett järnbruk grundat 1670 i den nuvarande tätorten Edsbruk som har sitt ortnamn efter bruket. Järnbruket lades ner 1899, därefter fortsatte viss industriverksamhet i form av vattenkvarn och en cellulosafabrik fram till 1991. Brukets välbevarade herrgård och arbetarkaserner i tjustempir samt masugnsgrund och ruinen efter smedjan skyddas numera som riksintresse för kulturmiljövården.Kulturminnen i Västerviks kommun Historik Järnbruket miniatyr|Eds bruk på 1880-talet. Rakt fram syns arbetarlängan och till höger rosteriet. miniatyr|Rosteriets gavel mot öster med årtalet MDCCCXXXIX (1839). Foto från 2021. Eds Bruk anlades 1671 efter att ha fått sina privilegier den 4 november 1670. Brukets mark avstyckats från Eds säteri, kontraktet omfattade 40 år och undertecknades av säteriets dåvarande ägare Anna Maria Cruus. Platsen var välvald, trakten hade stora tillgångar på skog (för tillverkning av träkol) och här fanns redan en vattendamm i Edsån som drev en mjöl- och en sågkvarn. Härifrån byggdes några vattenrännor som försörjde bruket med den nödvändiga energin. Man startade med en masugn och två stångjärnshamrar. Eds Bruks förste brukspatronen hette Abraham Parment (född omkring 1630) som var bosatt på Eds säteri. Sedan hade Jacob du Rées, borgare i Västervik, bruket i sex år. Efter honom tillträdde Isaac de Besche som ägare. Den 10 januari 1716 transporterade de Besche "sin rätt och pretention i bruket med rusthållet Ed och alla dess tillhörigheter" till Anna Maria Cruus. Hon upplät bruket till sin förra fogde Hans Andersson.

2 comments

  • Ankarums ska vara Ankarsrums.
  • Ja det har visst blivit en riktig "anka". Tack för din uppmärksamhet.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to