MARIA TESCH
En kvinnlig sekelskiftesfotograf
Av de många ateljéfotografer som var verksamma i Linköping kring sekelskiftet
var Maria Tesch kanske den mest berömda fotografen. År 1 ...
MARIA TESCH
En kvinnlig sekelskiftesfotograf
Av de många ateljéfotografer som var verksamma i Linköping kring sekelskiftet
var Maria Tesch kanske den mest berömda fotografen. År 1873 kom hon 23 år gammal till Linköping. Maria öppnade raskt en ateljé i närheten av hörnet Drottninggatan-Nygatan och skaffade sig snart ett namn i staden. Det gick så bra för Maria att hon några år senare kunde köpa hela gården för en summa av 23 000 kronor. Ryktet om Maria Tesch spreds i trakten och det blev efterhand mycket populärt att låta sig fotograferas i hennes ateljé. I hundratals familjealbum kan man fortfarande hitta ”teschska” fotografier.
Maria Tesch hade en enorm kapacitet och lyckades med tiden skaffa sig en ansenlig förmögenhet. Efterhand som rörelsen växte skaffade hon sig nya lokaler och flera anställda. Dessa drev hon hårt. Målarmästare P A Johansson beskriver i en minnesskrift om denna märkliga kvinna: ”Hennes biträden fick inga fristunder, det var arbete jämnt. Men ingen arbetade som hon själv och pengar flöt in oupphörligen, och de som var i behov av att låna visste vart de skulle vända sig. De fick dock betala höga räntor. Hon levde själv ytterst sparsamt. Man kan med säkerhet säga att ingen i Linköping arbetat ihop en sådan förmögenhet som hon.”
Maria Tesch dog den 5 april 1936 och efterlämnade en förmögenhet på över en miljon kronor. Då hade hon ändå testamenterat en gård till Föreningen De gamlas hem i Linköping samt en gård i hemstaden Eksjö till välgörande ändamål.
Idag finns tusentals fotografier bevarade hos Östergötlands museum och ca 900 st i Stiftbibliotekets samlingar. Dessutom har Östergötlands museum i sin ägo en del material från Marias ateljé.
Marias arbete lever nu kvar i framför allt de bilder som finns kvar, men det finns också en del skildringar av Maria som person. Här ett litet minne om hur det kunde vara att gå på en tagning hos ”Teschan” som hon populärt kallades : ”Bland de många apparaterna, som fanns i ateljén, var ett slags stöd, som ställdes bakom en. Det liknade en halvrund krycka och skulle hindra en att röra på huvudet under tagningen. Det var svårt att hålla sig för skratt, när hon, innan hon kröp in bakom skynket, ropade: ´Se glad ut, tänk på den som ska ha fotografiet!´”
Av de många ateljéfotografer som var verksamma i Linköping kring sekelskiftet
var Maria Tesch kanske den mest berömda.
Maria Tesch kom till Linköping år 1873, hon var då 23 år gammal. Som 16-åring flyttade hon till Stockholm för att lära sig fotografyrket efter att ha vuxit upp i Eksjö och därefter flyttade hon till Linköping.
Maria öppnade en ateljé i närheten av hörnet Drottninggatan-Nygatan och skaffade sig snart ett namn i staden. Det gick så bra för Maria att hon några år senare kunde köpa hela gården för en summa av 23 000 kronor.
Ryktet om Maria Tesch spreds i trakten och det blev mycket populärt att låta sig fotograferas i hennes ateljé. I många Linköpingsbors familjealbum kan man fortfarande hitta ”Teschska” fotografier.
Maria Tesch hade en enorm kapacitet och lyckades med tiden skaffa sig en förmögenhet. När rörelsen växte skaffade hon sig nya lokaler och flera anställda. Hon var hård som chef.
Målarmästare P A Johansson beskriver i en minnesskrift om denna märkliga kvinna:
”Hennes biträden fick inga fristunder, det var arbete jämnt. Men ingen arbetade som hon själv och pengar flöt in oupphörligen, och de som var i behov av att låna visste vart de skulle vända sig. De fick dock betala höga räntor. Hon levde själv ytterst sparsamt. Man kan med säkerhet säga att ingen i Linköping arbetat ihop en sådan förmögenhet som hon.”
Vid sidan av fotoverksamheten drev Maria fastighetsaffärer och hyrde ut lägenheter. Hon levde ensam som karriärskvinna hela sitt liv, utan man och barn. Man kan dock läsa i Östgöta Correspondenten att hon hade hund.
Maria Tesch dog den 5 april 1936 och efterlämnade en förmögenhet på över en miljon kronor. Innan hennes död lämnade hon 1800 glasplåtar till Stiftsbibliotekets samlingar för att stärka porträttsamlingen på biblioteket. Vid hennes bortgång hade hon testamenterat en gård till Föreningen De gamlas hem i Linköping samt en gård i hemstaden Eksjö till välgörande ändamål.
Idag finns tusentals fotografier bevarade på Östergötlands museum och Stiftbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek. Dessutom har museet fått en del material från Marias ateljé.
Marias arbete lever nu kvar i framför allt de bilder som finns kvar, men det finns också en del skildringar av Maria som person. Här ett litet minne om hur det kunde vara att gå på en tagning hos ”Teschan” som hon populärt kallades:
”Bland de många apparaterna, som fanns i ateljén, var ett slags stöd, som ställdes bakom en. Det liknade en halvrund krycka och skulle hindra en att röra på huvudet under tagningen. Det var svårt att hålla sig för skratt, när hon, innan hon kröp in bakom skynket, ropade: ´Se glad ut, tänk på den som ska ha fotografiet!´”
Källor: Stiftsbiblioteket, Östergötlands museum och Östgöta Correspondenten
Fotografering: 1900 - 1910
(Information på glasplåten. Fotograferad i Maria Teschs ateljé.)
Samlingen förvärvades till Stiftsbiblioteket, Linköpings stadsbibliotek år 1936. Den skänktes av Teschs släktingar och tanken är att den ska tillhöra samlingen av bemärkta östgötar. Samlingen togs in under Carl Magnus Stenbocks tid.
1 comment
Axel Peterzén (1844-1906), Hilma Gylling Peterzén (1860-1940)
Barn: Axel Ivar Peterzén f. 1883-08-09, Anna Maria f. 1885-03-29
Annelie Lundkvist Karlsson, March 29, 2022
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».